Så klarar du vardagen under corona
2020 liknar inget annat. På kort tid har hela världen fått ställa om och anpassa sig efter det nya coronavirusets framfart. Det finns ingen mall för hur krisen utvecklas, och inte heller något slutdatum. Att leva i den här tiden av samhällskris sätter spår i oss.
Vi har alla fått lov att göra inskränkningar i våra liv för att hjälpa till att dämpa smittspridning och rädda liv. För en del har tillvaron ställts upp och ner. Otaliga är eller har varit svårt sjuka. Tusentals har förlorat nära och kära och inte ens fått säga farväl så som de hade önskat.
Isolering och ensamhet fortsätter att prägla vardagen för många människor. En del har förlorat jobbet – andra sliter som aldrig förr.
Alla drabbas vi olika, men drabbas gör vi. Och det som karaktäriserar den här pandemin – ovissheten, osäkerheten och de höga dödstalen – påverkar i hög grad vår psykiska hälsa. Hur länge ska det här pågå? Kommer livet någonsin bli som förut igen?
– Vi befinner oss i lite av ett undantagstillstånd, en tillvaro vi inte känner igen. De spelregler vi är vana vid är satta ur spel. Att röra sig fritt, umgås och vara nära andra är en del av vår vardag. Allt det här påverkar hur du mår, oavsett hur krisen slår mot just dig, säger Sara Hedrenius, krisexpert på Röda Korset.
Närhet till andra människor, att få prata och hämta stöd är extra viktigt i svåra situationer – och just det här sätter coronaviruset stopp för.
– När man är ensam kan det komma tankar man inte vill tänka eller känslor man inte orkar känna, som exempelvis att vara övergiven. Det kan i sin tur leda till ökad ångest. Att vara ensam när man är sjuk kan dessutom påverka ens sjukdomsförlopp. Vi vet till exempel att fysisk beröring kan minska smärta. Långvarig isolering och ensamhet kan bli så påfrestande att man till slut utsätter sig för smitta, förklarar Sara Hedrenius.
Ångest är en stark känsla av oro eller rädsla. Det är inte farligt, men kan hindra dig att leva som du vill. Här får du råd om ...
– Prata med dina nära och kära via telefon eller digitala videosamtal. Tänk särskilt på anhöriga i riskgrupper som sitter isolerade, då stress och ensamhet kan försämra hälsan. Du kan även gå med i grupper online där du kan hitta nya vänner att umgås med, tipsar Sara Hedrenius.
”Jag har aldrig tidigare känt mig gammal, men nu innebär åldern i kombination med min diabetes att jag tillhör en riskgrupp. Jag bor ensam och saknar mina vänner och familj så att det gör ont. Men vi är några grannar som har börjat träffas nere på gården. Alla tar med sig sin egen kaffekopp för att inte smitta varandra och sen sitter vi på avstånd. Jag ’träffar’ barn och barnbarn via videosamtal och visst är det fint, men absolut inte samma sak. Jag undrar hur länge det tar innan vi kan få krama om varandra igen.”
För flertalet av oss pågår vardagen nästan som vanligt. Men högtider ställs in, resor blir inte av och födelsedagar kan inte firas som vanligt. Det blir ändå en tid av besvikelser och anpassningar. Att vara ledsen över en inställd resa när andra får betala med sitt liv, sin hälsa eller sliter inom hälso- och sjukvården kan kännas dumt. Men sanningen är att varje anpassning, varje besvikelse påverkar oss.
– Vi klarar det, men det går inte obemärkt förbi, förklarar Sara Hedrenius. Så försök att fira, även om det sker i nya former eller konstellationer. Om ni inte kan ses kan ett alternativ vara att fira digitalt. Bjud in till födelsedagslunchen via FaceTime, duka upp med finporslin och dela tillfället med dina nära och kära – eller någon som du vet är ensam. Det kanske känns konstigt så här på förhand, men det ger faktiskt mer än du tror.
Ju mer påfrestningar, desto mer belastas vi. Och för den som tidigare har utmaningar i livet kan krisen bli än jobbigare.
– Efter tidigare pandemier har vi sett en ökning av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare av viruset. Vi vet också att personer som har varit allvarligt eller långtidssjuka på grund av viruset kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning, säger Sara Hedrenius.
Här hittar du handfasta råd om vad du kan tänka på för att lindra din egen oro.
Att ekonomisk oro påverkar folkhälsan är känt. Nu när många är oroliga för jobb och inkomst finns risk för att ångest och depressioner kommer att öka.
– Ekonomi är ofta kopplat till självbild, och det kan kännas hotande att ditt liv inte kan fortsätta på samma sätt som du tänkt dig.
Sara Hedrenius påpekar vikten av att prata med någon du litar på om du känner att ditt mående påverkas negativt av ekonomisk oro. Och om du ser en vän våndas över sin arbetslöshet kan du på samma sätt visa att du finns där som stöd.
– Att uppmärksamma hur du mår är ett första steg för att må bättre. Ofta drar vi oss för det, då psykisk ohälsa fortfarande kan vara lite av ett tabu. Men tänk på att du inte är ensam, alla människor har någon gång upplevt en kris, oro, ångest eller sorg. Det finns också mycket du kan göra själv för att ta hand om dig och må bättre. Var aktiv och vänta inte för länge med att söka hjälp från din omgivning. Och ser du en vän må dåligt eller bara är ensam i krisen, ta kontakt.
Ju tidigare du tar tag i det som inte känns bra, desto lättare är det att börja må bra igen. Det finns många bra råd och verktyg att använda sig av vid såväl oro, sorg, ångest som stress. Det finns medmänniskor att prata med, och det finns ytterligare hjälp att få om du behöver professionellt stöd.
– Vi är i den här krisen tillsammans. Och tillsammans kan vi se till att klara av den, trots de utmaningar vi står inför. Att följa myndigheternas rekommendationer är viktigt och kan ge dig en känsla av kontroll som i sin tur får dig att må bättre, säger Sara Hedrenius.
Hon tipsar också om att göra sådant som gör dig glad.
– När du utför aktiviteter som ger dig en härlig känsla, känns engagerande, meningsfulla, stärker dina relationer eller åstadkommer något du är stolt över så stärks ditt välmående. Det kan vara allt ifrån att ta en kaffe i solen och att motionera till att ringa en vän som du annars bara skickar sms till. Börja med att ställa dig själv frågan: ”Vad gör mig glad?”, säger Sara Hedrenius.
