Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

8 fakta om familjeåterförening

Sverige riskerar bli ett av de EU-länder där det är svårast för splittrade familjer att få återförenas. Det visar en ny kartläggning från Svenska Röda Korset . Här är 8 fakta om familjeåterförening som vi tycker det är viktigt att veta om.
Sverige riskerar bli ett av de EU-länder där det är svårast för splittrade familjer att få återförenas. Det visar en ny kartläggning från Svenska Röda Korset . Här är 8 fakta om familjeåterförening som vi tycker det är viktigt att veta om.
Publicerad: 13 jun 2019
Lästid: ca

Fakta 1: Sedan 2016 har det blivit mycket svårare för familjer där en eller flera familjemedlemmar flytt till Sverige att återförenas.

En allvarlig konsekvens av den tillfälliga utlänningslagen som infördes 2016 är att människor som har fått skydd i Sverige kan få vänta i flera år på att få återförenas med sina barn eller partners– utöver redan långa handläggningstider – utan att veta om och eller när familjeåterförening kan komma att bli möjlig. Efter den 20 juli 2019 öppnades möjligheten för familjeåterförening även för så kallat alternativt skyddsbehövande. Hinder finns dock fortfarande såsom bland annat försörjningskrav samt prövning av framtida förutsättningar för ett permanent uppehållstillstånd.


Sverige riskerar nu att bli ett av de EU-länder där det är svårast för splittrade familjer att få återförenas. Det visar en ny kartläggning från Svenska Röda Korset, där man jämfört det förslag som den migrationspolitiska kommittén just nu diskuterar med övriga EU-länder.

Fakta 2: Familjeåterförening är en av få säkra och lagliga vägar till Europa och Sverige för människor som flyr förföljelse och krig.

Med begränsningar av rätten till familjeåterförening tvingas fler kvinnor och barn att genomföra livsfarliga resor, vilket förorsakar lidande längs Europas gränser men också i Sverige.

Den Internationella rödakors- och röda halvmånerörelsen efterforskar saknade personer i hela världen som förlorat kontakten med sina nära anhöriga på grund av krig, konflikt, naturkatastrofer eller migration. De senaste åren har Svenska Röda Korset sett en ökning när det gäller efterforskningsärenden där saknade anhöriga kan antas ha försvunnit på Medelhavet. År 2019 efterforskade Svenska Röda Korset fler än 6 000 saknade anhöriga till personer som befinner sig i Sverige. Fler än 1500 personer i Sverige vet inte vad som har hänt en eller flera av sina nära familjemedlemmar. Fler människor riskerar att omkomma och försvinna på vägen hit för att återförenas med sin familj.

Fakta 3: I Sverige är det i princip omöjligt att återförenas med personer utanför den allra närmsta familjen (”kärnfamiljen”).

Det finns en uppfattning om att det är lätt att få återförenas i Sverige. I själva verket är det svårt att få återförenas ens med sin partner och minderåriga barn. För andra familjemedlemmar, såsom åldrande och sjuka föräldrar eller barn över 18 år, är det mycket svårt - oftast i princip omöjligt.

Fakta 4: Att inte få leva med sin familj påverkar den psykiska hälsan negativt och försvårar etableringen i Sverige.

För att skapa trygghet och stabilitet är familjen fundamental och Röda Korsets erfarenhet är att människor som har skilts från sina familjer ofta är i behov av särskilt stöd. Oron för vad som händer familjen, osäkerheten kring om eller när återförening kan ske och saknaden efter de anhöriga gör att familjemedlemmen som har fått skydd i Sverige ofta har svårt att finna en meningsfull tillvaro, planera för framtiden och koncentrera sig på språkinlärning, utbildning och arbetssökande.


I Sverige har Röda Korset sex behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Våra psykologer vittnar om att det är mycket svårt att behandla någon för ett trauma om familjen fortfarande är otrygg. Familjeåterförening är ofta avgörande för att en individ över huvud taget ska kunna påbörja behandling och rehabilitering av trauma som uppkommit i samband med tortyr eller andra övergrepp i hemlandet och/eller under flykten.

Fakta 5: Barns rätt till sina föräldrar och rätten till ett familjeliv finns fastslagen i folkrätten.

Principen om familjens enhet fastslogs första gången 1948 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Sedan dess har det bekräftats i flera konventioner om mänskliga rättigheter att familjen har rätt till samhällets och statens skydd. Rätten till familjeliv skyddas bland annat i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 8) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 7).

Den internationella humanitära rätten framhåller också staternas skyldighet att bevara familjens enhet och återförena familjer som splittrats på grund av väpnade konflikter. Anhörigas rätt att få vetskap om vad som hänt saknade anhöriga och Röda Korsets roll fastslås i 1949 års Genèvekonventioner.

Fakta 6: Dagens regler för familjeåterförening splittrar föräldrar och barn

Röda Korset gick 2018 igenom 22 domar där alternativt skyddsbehövande nekats familjeåterförening i Sverige. I ungefär två tredjedelar av de genomgångna ärendena har det funnits ett eller flera barn som antingen varit medföljande eller som själva varit sökande. Dessa barn har på grund av den tillfälliga lagen och långa handläggningstider hållits separerade från minst en av sina föräldrar under lång tid.

Fakta 7: Kvinnor drabbas hårdare än män av bostads- och försörjningskrav

Sedan 2016 finns det höga krav på boende och inkomst för att få återförenas med sin familj. Kvinnor drabbas hårdare än män eftersom de ofta står längre från arbetsmarknaden och oftare är kvar under svåra förhållanden i hemlandet. Försörjnings- och bostadskraven är mycket svåra att leva upp till, för vissa – ofta de mest sårbara personerna – är det omöjligt. Många avslag baseras på att personen exempelvis är inneboende, har en tidsbegränsad anställning eller har för låg inkomst. Både bostadskravet och inkomstkravet blir svårare att uppfylla ju fler barn som tillhör familjen, vilket försvårar möjligheten för större familjer att återförenas.

Fakta 8: En majoritet av svenskarna tycker att familjer som splittrats på flykt ska få återförenas

En undersökning från Novus från 2020 visar att 59 procent av svenska folket instämmer helt eller delvis i att barn och föräldrar på flykt som splittrats ska ha en möjlighet att återförenas i Sverige.