Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. 

Läs mer om kakor
Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Oro och stress över läget i världen – så hanterar du det

Just nu känner många oro över den eskalerande konflikten i Ukraina. Vi hjälper dig att hantera din rädsla.
Just nu känner många oro över den eskalerande konflikten i Ukraina. Vi hjälper dig att hantera din rädsla.

Oro och rädsla är vanliga reaktioner vid ovanliga situationer, som vid kriser eller olika typer av hot. När vi är oroliga och stressade är risken stor att vi generaliserar för att göra världen mer begriplig, vilket kan göra oss ännu mer rädda. Här får du råd kring vad du kan göra för att må bättre och samtidigt vara ett stöd för människor i din närhet.

10 tips som minskar oron 

  1. Var inte ensam och grubbla.
  2. Tala med någon om din oro och dina känslor.
  3. Umgås med någon som du känner dig trygg med, även om du inte vill prata om det du känner och tänker.
  4. Slukas inte upp av nyhetsrapporteringen eller samtal om det som händer just nu.
  5. Fortsätt göra saker du mår bra av.
  6. Bibehåll rutiner.
  7. Aktivera dig fysiskt.
  8. Försök att balansera dina tankar och undvika tänka i ”svart eller vitt”.
  9. Enkla avslappnings- och andningsövningar kan hjälpa dig finna lugn.
  10. Erbjud din hjälp till andra. Ibland hjälper det att flytta fokus från sig själv till någon annan.

Vi på Röda Korset finns här för dig som känner oro och rädsla just nu. Vill du ta del av ännu fler råd och tips kan du läsa mer här. 

Vad är oro, stress och ångest?

Stress och oro liksom ångest är ord som vi ofta använder för att beskriva samma känsla, men det är viktigt att skilja dem åt.

Oro och rädsla är vanligt vid kriser och katastrofer. I grunden är det positiva reaktioner som hjälper oss att vara försiktiga vid hot och eventuella svåra händelser.

Ångest är en intensiv känsla av oro och obehag i kroppen som kan uppstå i krissituationer men också när det inte finns något tydligt yttre hot. Ångest kan upplevas som obehagligt men är inte farligt.

Stress är en naturlig reaktion i kroppen som sätts igång när du ställs inför en utmaning eller ett hot. Det kan vara vardagliga situationer som att hålla ett tal eller springa ett tävlingslopp, men även höga krav och förväntningar från såväl andra som dig själv. Stress gör oss mer fokuserade och redo att agera och är ofta inte farligt så länge det finns tid för återhämtning. Långvarig stress är däremot skadligt.

Psykisk ohälsa är det sammanfattande begreppet för långvarig stress, oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Varför känner jag oro och stress

Oro och stress triggas av våra tankar och det som händer runt omkring oss. Oro är en reaktion på svåra händelser, kriser och hot som sjukdomar, naturkatastrofer och krig. Det är också vanligt att känna oro för sin hälsa, nära och kära, sitt jobb och sin ekonomi. 

Det är inte ovanligt att ha självmordstankar vid stark stress, ångest eller i en pressad livssituation. Det kan kännas som livet inte är värt att leva och att du inte ser någon annan utväg just då. Du kan också känna skam över att ha självmordstankar. Även om du känner dig ensam i din situation är det många som känt som du. Därför är det viktigt att du inte håller dina tankar för dig själv. Prata med någon du litar på eller vänd dig till en stödlinje. Att känna ett stöd från familj, vänner eller andra betydelsefulla personer kan hjälpa dig att hantera tankar och känslor – och att förändra din livssituation.

Om tankarna inte försvinner eller om du upplever att situationen är outhärdlig är det viktigt att söka hjälp. Vid akuta situationer ring 112.

Vad händer i kroppen

När vi känner oro och stress mobiliserar vår kropp. Våra sinnen skärps, musklerna spänns och vi blir redo att agera. Stress är inte farligt men utan återhämtning kan den bli en belastning och på sikt skada kroppen.

I vardagen upplever vi stress och återhämtning varje dag. Om orsaken till stressen finns kvar över tid, eller om den byggs på med händelser och situationer som skapar mer stress, blir det obalans. Tecken på för mycket stress kan vara spända muskler, ont i magen, svårt att sova, koncentrationsproblem och humörsvängningar. Även tankeförmåga och minne kan påverkas.

Obalans och för mycket stress kan leda till att du inte tar hand om dig eller inte gör det du brukar för att återhämta dig. Du har kanske inte tid och ork, eller kan inte träffa dina vänner eller fortsätta med din hobby på grund av situationen. Kroppsliga symtom kan också begränsa rörligheten. Då finns det risk att stressen ökar samtidigt som möjligheterna till återhämtning minskar.

I svåra situationer i livet eller perioder med mycket oro och stress finns det en hel del saker du kan göra själv för att må bättre, dämpa stressen och stärka din motståndskraft. Varje gång du lyckas bryta ditt stressmönster bidrar det till återhämtningen och hjälper dig hantera stressen bättre.

Risker att undvika

Är du stressad och mår dåligt är det lätt att känna sig som en belastning för andra och dra sig undan. Men socialt stöd är viktigt för att hantera svåra händelser. Det kan finnas olika orsaker till att risken för isolering ökar när man mår dåligt. Du kanske inte vill vara till besvär eller störa dina nära och kära med dina orostankar. Ett annat hinder kan vara att du har svårt att sätta ord på hur du mår och känner. Eller du känner dig annorlunda och utanför det sammanhang du brukar befinna dig i. 

En del ökar intaget av alkohol och mediciner för att dämpa oro och stress. Tyvärr kan det göra situationen värre med tiden. Alkohol och droger kan störa sömnen, ge problem med hälsan och relationerna till andra – dessutom ökar risken för ett beroende. Var vaksam på om du använder mer alkohol eller droger under och efter händelsen. Det kan vara svårt att sluta eller dra ner på sitt intag. Om du inte klarar det på egen hand finns det hjälp att få.

Hör du till dem som tidigare haft en depression eller ett missbruk kan du vara extra sårbar i en kris. Då kan det vara bra att ligga steget före och att förebygga risker. Tänk på vilka strategier som har hjälpt dig tidigare, eller återuppta kontakten med föreningar och personer som kan stötta dig.

Hit kan du vända dig för råd och stöd

1177 Vårdguiden
Rådgivning och vägledning till lämplig vårdmottagning, via telefon och 1177.se.

Anhöriglinjen
Stödtelefon för dig som anhörig. Ring 0200-239 500.

Jourhavande präst i Svenska Kyrkan
Nattetid (17-06): Ring 112 och fråga efter jourhavande präst eller chatta via svenskakyrkan.se. Chatten är öppen kl 18-24. 
Dagtid: Kontakta din närmaste församling.

Jourhavande medmänniska
Jourtelefon på 08-702 16 80 samt chat via jourhavande-medmanniska.se

Jourhavande kompis
Röda Korsets ungdomsförbunds chatt för dig under 25 år. jourhavandekompis.se

Äldrelinjen
För dig som är över 65 år. Ring 020-22 22 33.