Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Efter bomben: "De sade att pappa kunde dö"

Maysoun var 13 år när hennes hus i Syrien bombades. Hon vaknade upp i ett moln av rök – med blod i hela ansiktet.
Maysoun var 13 år när hennes hus i Syrien bombades. Hon vaknade upp i ett moln av rök – med blod i hela ansiktet.
Publicerad: 09 jan 2017
Lästid: ca

– Jag hörde min mamma skrika i ett annat rum. Någon sade till henne att ”din dotter har dött”, säger Maysoun.

Fyra år har gått. Maysoun är i dag 17 år och bor på ett asylboende i Dalarna tillsammans med pappa Ahmad, mamma Samar och sina fyra systrar. Tidigare bodde familjen i den syriska staden Idlib.

– Vi hade ett bra liv där. Det fanns aldrig någon tanke på att vi skulle behöva resa någonstans, säger Maysoun.

Bomberna började falla

Men så kom kriget och deras liv förändrades.

– Alla påverkades. Det blev väldigt farligt överallt. Vi kunde inte vara i skolan längre, säger Maysoun.

En kväll för fyra år sedan började det smälla utanför för familjens hus. Maysoun hade somnat men hennes pappa Ahmad var fortfarande vaken. Han ställde sig i fönstret i Maysouns rum för att försöka se vad som pågick.

Då exploderade plötsligt en bomb intill husväggen.

– Jag fick en stor sten över mig. Det gjorde väldigt ont, nästan alla mina tänder slogs ut och jag visste inte om jag skulle överleva, säger Ahmad.

Efter ett tag kom några personer och hjälpte honom. Ahmad kördes sedan i väg till sjukhus.

”Blodet var inte mitt”

När Maysoun vaknade upp såg hon ingenting på grund av röken och dammet i rummet.

– Jag visste inte var jag var först. Jag hade blod i ansiktet. Men blodet var inte mitt. Det kom från pappa. När han skadade sig så ville han titta till mig och se om jag klarat mig. Då droppade det ned blod över mig, säger hon.

Mirakulöst nog hade Maysoun inga skador alls. Men det visste inte de andra i familjen – de trodde att hon var död.

Efter att först ha känt sig förvirrad hörde Maysoun sin mammas skrik. Hon sprang ut från rummet för att visa att hon var okej.

– Det var hemskt, jag bröt nästan ihop. Och så fick jag reda på att de som hämtat pappa sagt att han kunde dö. Vi var väldigt oroliga, säger Maysoun.

Sorg efter ny bombning

Tre timmar senare ringde telefonen. Det var från sjukhuset.

– De berättade att pappa skulle klara sig. Han hade överlevt. Jag blev jätteglad, säger Maysoun.

Några veckor senare föll bomberna åter i samma område. Den här gången dog Maysouns farmor och flera andra släktingar.

– Jag blev chockad och ledsen. Sedan förstod jag att 40 personer till hade dött den där dagen. Jag känner sorg för alla, säger Ahmad.

Det som hände satte sina spår. Maysoun berättar hur konstigt och meningslöst livet kändes i Syrien.

– När man vaknade så visste man inte om man skulle överleva dagen. Man tänkte att är det här sista gången jag kommer att vakna? När ska jag dö? Det fanns inget att göra. Man bara frågade sig - ska jag överleva i dag?, säger hon.

Fick mat av Röda Korset

Till slut flydde familjen. Först till Turkiet, men senare bestämde de sig för att ta sig till Europa. Under den svåra resan träffade de flera gånger på Röda Korset och Röda Halvmånen, som bland annat gav dem mat.

– När vi såg dem kände vi oss trygga och kunde vila lite, säger Maysoun.

För cirka ett år sedan kom familjen till Sverige. De följer fortsatt läget i Syrien och är oroliga för sina släktingar som finns kvar i landet.

– Människor dör hela tiden, vi är rädda, säger Ahmad.

Familjen (på bilden ovan - Samar, Ahmad och Maysoun) har förlorat mycket på grund av konflikten i hemlandet. Men samtidigt är de tacksamma över att de nu kan starta om sina liv i Sverige.

– Det viktigaste är att vi har kommit hit tillsammans, att hela familjen är här, säger Maysoun.