Konsten att vara den trygga punkten mitt i en kris
Röda Korset är världens främsta katastroforganisation och finns över hela världen. Det finns ca 16 miljoner frivilliga i 192 länder som är på plats vid kriser för att hjälpa till. I Sverige finns drygt 300 lokalföreningar som kan stötta vid både stora och mindre händelser när samhällets övriga insatser inte räcker till. Jag har träffat frivilligledarna Kenneth och Titti för att få veta lite mer om den lokala beredskapsgruppen i Malmö.
Samtalet rör sig mellan det praktiska görandet vid en krissituation och att ha kunskap om Röda Korset grundvärderingar och övergripande uppdrag vid katastrofer. I Röda Korsets lokala beredskapsgruppen är det cirka tiotal aktiva volontärer, men vid en akutinsats blir alla rödakorsare med rätt utbildning kontaktade, vilket kan vara flera hundra.
Gruppen har ett delat uppdrag som gäller både beredskap och kris. För beredskap är det främst att vara förberedd. Kunskap om beredskapsplaner och organisering är en viktig del. Trygghet och engagemang är ett genomgående tema när frivilligledarna berättar hur det är att vara volontär i Röda Korsets beredskapsgrupp. Vid en insats kan gruppen bidra med Första hjälpen och Psykologisk första hjälpen, vilket är en metod med syfte att skapa lugn, trygghet, tillit, samhörighet och hopp. Insatser kan också vara att ordna mötesplatser och frivilligsamordning.
”Vid kris är det viktigt att hjälpen blir rätt och inte skadar.”
Man behöver inte vara med i Röda Korset för att hjälpa till, förtydligar Titti och Kenneth. Röda Korsets beredskapsgrupp har vid en större insats även uppgiften att samordna så kallade spontanfrivilliga, som kan ges en snabbutbildning i Röda Korsets krisuppdrag. En viktig del är också att man aldrig är själv i en insats som krisstödjare. Man har alltid närhet till stöd och en kollega.
Under våren har gruppen bland annat varit närvarande i Rosengård i samband med en skjutning där. Mellan insatser är det viktigt att öva. Gruppen träffas en gång i månaden för olika övningar, det kan vara riskbedömningar tillsammans med en samverkanspartner. Samverkan på lokal nivå innebär kontakt med andra aktörer såsom Malmö stad, Svenska kyrkan och Rädda barnen. Under april har gruppen också varit med i en större samverkansövning i krisstöd. Att hjälpas åt, vara prestigelös och inse att man har olika specialkompetenser är något man behöver ha med sig vid en insats. Därför är det också bra öva tillsammans.
”Folk känner sig trygga när de ser våra västar.”
Vad är då speciellt med Röda Korset vid kris och beredskap? Kenneth och Titti berättar att Röda Korset är ett starkt varumärke, även om alla inte känner till vad Röda Korset gör lokalt är det välkänt internationellt. Det märks vilket bemötande man får som volontär. Folk har respekt, är positiva och kommer fram till en. Vid en insats är det just att finnas där, synliga med Röda Korsets västar, ett sätt att skapa trygghet.
Som volontär är engagemang en självklar del och att stå för Röda Korsets värderingar. Samtidigt behöver man acceptera att man är del av en frivilligorganisation och inte har det främsta ansvaret vid en krisinsats.
”Vi ska inte vara först på plats, är inte blåljuspersonal. Men ofta kan vi vara de som lämnar sist.”
Är det något särskilt man behöver tänka på om man vill bli volontär i gruppen? Alla är välkomna, men man måste först genomgå en intervju så man vet vad det innebär och att man passar för uppdraget. Sedan får man grundutbildningar via Röda Korset innan man kan bli volontär och därefter kanske vidareutbilda sig till krisstödjare. I kris och beredskap kanske man tänker att det är action, men frivilligledarna betonar just att inte ha för bråttom.
Om det handlar om ett större evenemang såsom Eurovisionsfinalen för något år sedan är en viktig del att vara med redan i förberedande möten för att bedöma risker, planera och samordna insatser. Likaså är det vid en akut händelse myndigheter som har främsta ansvaret. En funktion kan därför också vara att ge support till blåljuspersonal på olika sätt för att de ska kunna fullfölja sitt uppdrag.
I dagens samhälle med krig, oroligheter och där beredskap blivit ett mer vanligt ord i media samtalar vi om det finns trender i vilka insatser som behövs och vad de tror om framtiden.
Skjutningar är sådant som händer ibland och är svårt att förutse. Däremot kommer troligen katastrofer till följd av miljö och klimatpåverkan öka även i Sverige. Risk för extremväder såsom stormar, översvämningar och torka i andra länder kan komma att innebära mer flyktingströmmar. Katastrofer långt borta, men som ändå kan påverka oss lokalt.
Slutligen pratar vi kring vad är det som fått frivilligledarna att engagera sig i Röda Korsets beredskapsgrupp. De har lite olika svar. För Kenneth handlar det mer om en stark bild i media 2015, på treåringen Alan som drunknade då hans familj försökte fly över Medelhavet. För Titti har det funnits med som en tanke under längre tid i livet. Att känna att man gör nytta är gemensamt för dem båda.
