Barn förtjänar ärliga svar: Expertens råd för samtal om krig och kriser
Sara Hedrenius, tematisk rådgivare på Röda Korset.
Foto Marie Sparreus, Röda Korset.
Allvarliga händelser väcker frågor hos många barn och gör samtidigt vuxna osäkra. Hur mycket ska man berätta? Vad svarar man när man själv saknar svar? Och hur inleder man ett samtal med barn om svåra händelser? Sara Hedrenius, tematisk rådgivare på Röda Korset, ger råd. Hon arbetar med trauma, återhämtning och krisstöd.
Sara Hedrenius har arbetat inom Röda Korset i 20 år. Hennes engagemang för att stötta människor i svåra situationer började på ett väldigt personligt sätt. Sara är en av dem som överlevde Estoniakatastrofen, som inträffade mellan Stockholm och Tallinn i september 1994. Då var Sara 20 år gammal. Hennes egna erfarenheter av katastrofen väckte ett intresse för hur individer och samhället hanterar kriser och svåra händelser, vilket senare ledde till studier inom psykotraumatologi. I dag berättar Sara om hur man kan prata med unga om svåra ämnen som kriser och katastrofer och hur man kan hjälpa dem att hantera sina tankar och känslor kring det.
Lyssna först – prata senare
När det gäller samtal med barn om allvarliga händelser är det viktigt att först förstå barnets behov, säger Sara Hedrenius. Även i Sverige, som har en lång historia av fred, funderar många barn på kriser och krig. När de hör om sådana händelser i sin omgivning eller i medierna väcks ofta frågor och oro.
“Uppmärksamma barnet, vad de tänker och fråga dem också: Vad tänker du på? Är det någonting du är rädd för? Eller är det någonting du har hört? Sedan kan man utgå från det”, betonar Sara.
Mormor läser saga för barnbarn. Ukraina/Ungern 2022.
Foto Victor Lacken.
En bok kan vara en bra utgångspunkt för den som vill prata med barn om kriser eller krig. Genom att läsa tillsammans blir det lättare att öppna upp för samtal, menar Sara. Samtidigt är det viktigt att anpassa innehållet efter barnets ålder och mognad.
Barn förtjänar ärliga svar
När man pratar med barn om svåra händelser, som dödsfall, självmord, kriser eller krig, är det viktigt att vara ärlig. Samtidigt behöver man inte berätta allt på en gång, eftersom det kan vara svårt för barn att ta in för mycket information samtidigt, betonar Sara Hedrenius.
Om man till exempel pratar med ett barn om ett dödsfall behöver man inte gå in på alla detaljer om exakt hur det gick till, men grundläggande fakta bör finnas med, förklarar hon. När barnet blir äldre och kan bearbeta mer information, kan det bygga vidare på det som tidigare har berättats av föräldrarna.
”Då skapas en trygghet i att man får veta sanningen. Det är ingen som håller någonting bakom ryggen”, säger Sara.
Godnattsagan eller leken kan skapa trygghet
Alla föräldrar vill skydda sina barn och göra allt för dem, men när man själv befinner sig i en svår situation kan det vara utmanande, upplever Sara. Då kan det hjälpa att hålla fast vid de rutiner som barnet känner igen från lugnare tider. Dessutom uppmuntrar hon föräldrar att ägna sig åt gemensamma aktiviteter med sina barn, särskilt lekar som kan skapa närhet och ge utrymme för kramar. Ett annat sätt att skapa trygghet är att läsa en godnattsaga, även när livet känns upp och ned.
“Bibehåll rutiner som är viktiga för barnet. Målet är att livet ska vara så normalt som möjligt, så att barnet kan uppleva trygghet, närhet och tillit, trots att situationen är svår, betonar hon.
