Barn förtjänar ärliga svar: Expertens råd för samtal om krig och kriser

Sara Hedrenius, tematisk rådgivare på Röda Korset.
Foto Marie Sparreus, Röda Korset.

Allvarliga händelser väcker frågor hos många barn och gör samtidigt vuxna osäkra. Hur mycket ska man berätta? Vad svarar man när man själv saknar svar? Och hur inleder man ett samtal med barn om svåra händelser? Sara Hedrenius, tematisk rådgivare på Röda Korset, ger råd. Hon arbetar med trauma, återhämtning och krisstöd.

Sara Hedrenius har arbetat inom Röda Korset i 20 år. Hennes engagemang för att stötta människor i svåra situationer började på ett väldigt personligt sätt. Sara är en av dem som överlevde Estoniakatastrofen, som inträffade mellan Stockholm och Tallinn i september 1994. Då var Sara 20 år gammal. Hennes egna erfarenheter av katastrofen väckte ett intresse för hur individer och samhället hanterar kriser och svåra händelser, vilket senare ledde till studier inom psykotraumatologi. I dag berättar Sara om hur man kan prata med unga om svåra ämnen som kriser och katastrofer och hur man kan hjälpa dem att hantera sina tankar och känslor kring det.

Lyssna först – prata senare

När det gäller samtal med barn om allvarliga händelser är det viktigt att först förstå barnets behov, säger Sara Hedrenius. Även i Sverige, som har en lång historia av fred, funderar många barn på kriser och krig. När de hör om sådana händelser i sin omgivning eller i medierna väcks ofta frågor och oro.

“Uppmärksamma barnet, vad de tänker och fråga dem också: Vad tänker du på? Är det någonting du är rädd för? Eller är det någonting du har hört? Sedan kan man utgå från det”, betonar Sara.