När internet och mobilnäten slutar fungera – radion blir vår sista länk

Människor i en radiostudio

Gabriel Byström och Sveriges Radios vd Cilla Benkö på besök hos ukrainska public service-bolaget Suspilne i januari 2026.
Foto Sveriges Radio.


Erfarenheterna från Ukraina visar hur viktiga kommunikationskanaler som inte är beroende av el eller internet kan vara under en kris eller ett krig. Därför är det viktigt att ha en batteridriven radio hemma och veta var man kan få information, betonar Gabriel Byström, stabschef och ställföreträdande vd på Sveriges Radio med ansvar för beredskaps- och säkerhetsfrågor.


Marknätet är oerhört mycket mer robust än internet

Först och främst visar erfarenheterna från Ukraina att den ryska krigföringen är inriktad på viktig infrastruktur, bland annat mobilmaster, radiomaster och elförsörjning. Därför betonar Gabriel Byström vikten av att ha en batteri- eller vevradio hemma. Med en sådan radio kan man fortfarande ta del av information även om elen eller internet slutar fungera.

“När vi var där nu i vintras så hade Kyjiv el i fyra-fem timmar om dagen och sen var det mörkt. Och det är klart att det spelar ingen roll hur många mobiltelefoner du har, om du inte kan ladda dem, så kommer du ändå inte att kunna läsa nyheter”, berättar Gabriel.

Det visar också att digitaliseringen kan innebära en sårbarhet vid kriser eller krig. Hur länge mobilnäten kan fungera utan el beror bland annat på var mobilmasterna ligger.

“Mobilmaster i städer har oftast en batteritid på en timme. Och mobilmaster utanför städerna ligger på ungefär fyra timmar. Långvariga strömavbrott kommer ganska snabbt och blir ganska problematiskt för många”, säger Gabriel.

Radion spelar en viktig roll för ukrainare under ryska attacker

I Ukraina träffade Gabriel några personer som hade varit i Butja, i Kyjivregionen, under den ryska ockupationen. De berättade för Gabriel att de verkligen fick veta via radion alla avgörande nyheter som exempelvis att Zelenskyj inte hade gett upp, att han levde och att motståndet fortfarande fanns kvar.


Gabriel Byström i skydd i tunnelbanan under ett bombanfall i Ukraina, 2026.
Foto Sveriges Radio.

Gabriel beskriver också en liknande situation i den ukrainska staden Tjernihiv, i norra Ukraina, som också var belägrad av ryska styrkor under flera veckor 2022. Där besökte Gabriel Byström en lokal radiostation och upplevde hur tydliga de var med vikten av att kunna ta del av lokal journalistik för dem som var kvar i staden.

“Människorna i Tjernihiv ville egentligen inte höra Kyjiv-röster, utan man ville höra Tjernihiv-röster, alltså dialekten, för att verkligen kunna förstå att ni är kvar här, att ni inte har lämnat stan”, säger Gabriel. 

Vid en kris – vet var du får information där du bor

I händelse av kris eller krig kommer Sveriges Radio, framför allt beredskapskanalen P4, att spela en avgörande roll, betonar Gabriel Byström. Radion har en långtgående beredskapsplan och hela arbetet syftar till att även under krig kunna få ut nyheter, information och det som heter VMA, viktigt meddelande till allmänheten. Det används när det råder fara för liv och hälsa, berättar han.

”Det går inte att kapa marknätet på det sättet. Även om det kommer desinformation från olika håll så kommer vi ändå ha rådighet över vad som sänds i våra kanaler", säger Gabriel Byström.

Inte minst är det viktigt att ta reda på frekvensen för sin lokalradiostation.

”Vi lever i ett mer osäkert läge än på länge. Även om det inte blir krig kan vi vara säkra på att kriser kommer att uppstå. Det kommer att bli snöfall, stormar, översvämningar. Så att elen kommer att gå, det kan vi vara helt säkra på”, betonar han.

Sveriges Radio har en bra beredskap, men samtidigt finns det sårbara områden

Gabriel Byström säger att SR har en bra beredskap i dag. Men det finns saker att tänka på. Exempelvis hur stationerna i olika städer skulle kunna kommunicera om det hände något allvarligt och elen och internet försvann.

”Vi är väldigt decentraliserade. Om vi inte kan kommunicera med lokala kontor är det viktigt att veta vilka mandat du har. Det är inte självklart att man kan nå varandra i en krigssituation. Och då måste man veta vad, vad kan jag göra? Det viktigaste är att man vågar agera och inte bara sitter och väntar.”, förklarar Gabriel.

Den andra utmaningen som Gabriel pratar om är en långvarig kris och vad den gör med den mentala hälsan. Hur säkerställer man att människor kan fungera under en långvarig kris när det är ett extremt yttre tryck?

“Den typen av saker är sånt som vi allt mer funderar över. Och det är inga lätta saker. Sen gör vi planer och vi lär oss fortlöpande av våra ukrainska kolleger. Och en sak kan man veta: det kommer aldrig att bli exakt så som man har övat. Men bara det faktum att du övar ger dig en färdighet att kunna hantera det oväntade”, säger Gabriel.


Gabriel Byström och Sveriges Radios vd Cilla Benkö på besök hos ukrainska public service-bolaget Suspilne i januari 2026. Foto: Sveriges Radio.

Gabriel Byström betonar vikten av att vara medveten om de sårbarheter som finns vid en kris eller ett krig. Det är lätt att tro att man exempelvis kommer att kunna använda sin mobiltelefon under en långvarig kris.

“Man litar lite för mycket på att det digitala ändå kommer att fungera ganska bra även i en utdraget kris. Där behöver man fundera själv på hur sårbar man är i sin digitala vardag och se till att det finns till exempel en powerbank hemma, säger han.

Text Yuliia Kyzyk