Psykisk beredskap: så kan du hantera oro inför en kris eller ett krig
Sara Hedrenius, tematisk rådgivare på Röda Korset.
Foto Marie Sparreus, Röda Korset.
När en kris eller ett krig känns svårt att föreställa sig kan det också vara svårt att veta hur man ska förbereda sig. Det handlar inte bara om mat, vatten och värme, utan också om hur vi hanterar oro och stress. Tematisk rådgivare på Röda Korset, Sara Hedrenius berättar hur man kan förbereda sig mentalt, när vaksamhet kan vara hjälpsam och hur man undviker att fastna i oro.
Det är svårt att förbereda sig för något som kanske aldrig händer
En stor utmaning är att många har svårt att föreställa sig ett krig eller en allvarlig kris som kräver att man förbereder sig, även mentalt, menar Sara Hedrenius.
“Där kan vi också tänka på att beredskapen kan användas både om kriget kommer och i vardagen. Att ha beredskap för att hantera de kriser och katastrofer som kan drabba mig själv, min familj eller mitt lokalsamhälle”, säger Sara.
Röda Korsets krisstöd.
Foto Kicki Nilsson.
Det finns en poäng med att vara mer vaksam
Även om människor vill leva utan oro, finns det fördelar med att vara mer alerta, särskilt i oroliga tider. Enligt Sara Hedrenius kan det stärka beredskapen generellt att vara medveten om vad som händer omkring en, eftersom stress och rädsla skärper våra sinnen och gör oss mer uppmärksamma.
“Om man är svensk i Sverige så kan man säga att det finns en viss poäng med att vi blir mer varse om att det faktiskt händer saker utomlands”, säger Sara.
Träning för unga, Red Cross i Costa Rica, 2025.
Foto Estefany Jiménez Oviedo.
Samtidigt är det viktigt att hitta en balans och inte fastna i panik. Om man ständigt tänker på allvarliga händelser i världen och försöker förbereda sig för alla tänkbara scenarier riskerar man att bli utbränd. I längden är det inte hållbart. Därför menar Sara att ett sätt att hantera oron är att omsätta den i handling och faktiskt agera.
“Om rädslan blir i en situation där jag inte kan göra någonting, då kan det bli alldeles för belastande”, säger Sara Hedrenius.
Så att rikta sin energi mot aktiviteter som känns igen och som bidrar till trygghet är ett sätt att hålla rädslan borta. 
Krisstödsövning, Sverige 2023.
Foto Tomas Arlemo.
Det kan handla om att sätta ihop en krislåda, prata med grannar om hur man kan hjälpa varandra eller planera hur man klarar sina inköp om betalsystemen skulle sluta fungera.
Det är normalt att känna sig orolig
Samtidigt är det normalt att känna sig rädd inför en farlig situation, säger Sara. När vi inte kan agera eller påverka situationen kan oron bli svår att hantera.
Att hjälpa andra kan vara ett sätt att hantera oron och samtidigt skapa hopp. Till exempel kan man donera kläder, mat eller pengar till dem som befinner sig i en svår situation eller i krig, betonar Sara.
Röda Korsets, Stockholm 2025.
Foto Tomas Arlemo.
Oron har större makt när man är ensam
Men psykisk beredskap handlar också om hur man tar hand om sig själv under oroliga tider, säger Sara Hedrenius. Inom Röda Korset kallas en del av detta för psykologisk första hjälpen. Metoden handlar om att skapa trygghet, lugn och tillit: till sig själv, till sin omgivning och till samhället i stort. Enligt Sara är en avgörande del av den mentala beredskapen just gemenskapen. När krisen slår till blir den psykologiska belastningen lättare att bära om man känner samhörighet och vet att man inte står ensam.
“För det blir lätt så att man blir ensam i huvudet när oron maler på. Att avlasta sig och prata med andra och känna deras stöd ger hopp”, säger Sara. 
Värmande tält i Ukraina, 2026.
Foto Illia Smyk/URCS.
Text Yuliia Kyzyk