Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. 

Läs mer om kakor
Träna svenska

Språkverkstan

Språkverkstan erbjuder svenskundervisning för alla som vill lära sig svenska. Språkverkstan handlar inte bara om språkträning – det är också en mötesplats dit deltagarna kommer för att umgås och knyta nya nätverk.

Den fysiska Språkverkstan är sedan mars 2020 helt inställd på grund av smittorisken av Covid-19.

I nuläget finns Språkverkstan enbart digitalt. Läs mer om det på sidan: Digitala Språkverkstan

Språkundervisningen äger från och med vårterminen 2020 rum på Röda Korsets Folkhögskola tre vardagar i veckan. Tidigare har vi haft verksamhet på Åsö vuxengymnasium. Deltagarna indelas i grupper på fyra nivåer efter förkunskaper: introduktion, nybörjare, mellan och avancerad nivå. Som språktränare leder man undervisningen med en grupp under ca två timmar. Det finns ingen fast metod att arbeta efter, utan språktränaren bestämmer själv upplägget, och genom att prata med andra frivilliga utvecklas många metoder och arbetssätt.

Vill du bli språktränare?

Språkverkstan är en populär verksamhet och behovet är större än vi kan tillgodose. Vi behöver kontinuerligt fler frivilliga så kontakta oss gärna på nedanstående mail om du är intresserad av uppdraget som språktränare. Uppdraget passar dig som tycker det är roligt att möta människor från olika kulturer och som vill stödja människor med svenska språket för att hjälpa dem att komma in i det svenska samhället.

Som språktränaren leder du undervisningen. Deltagarna i verksamheten har olika bakgrund och förkunskaper i svenska. En del kommer regelbundet, andra någon gång. Du som är språktränare är, förutom deltagarna, vår viktigaste byggsten för att skapa de möten och levande samtal som innebär att deltagarnas språkutveckling underlättas.

Du behöver ingen utbildning för uppdraget, men det är meriterande om du har erfarenhet av leda en grupp. Du har social kompetens och tycker att det är roligt att möta människor. Du kommer att få en introduktion, där du "går bredvid" en erfaren språktränare. Tillgång till läromedel finns till viss del, vi har också datorer som kan användas av språktränarna i undervisningen.

Vi vill helst att du genomför uppdraget en gång i veckan, men minst en gång varann vecka under terminen.

Krönika om att vara Språktränare

Jag. Heter. Erik. Vad. Heter. Du?

Två timmar i veckan står jag mitt i världen, fast jag bara ser vanliga svenska hyreshus om jag lutar mig ut genom fönstret.

De andra, ja de kommer från Algeriet och Mongoliet, Uzbekistan, Bangladesh, Eritrea, Burkina Faso, Ukraina, Bolivia, Guinea och jag vet inte allt. Det är bara jag som kommer från Sverige, och nu, mina vänner, ska vi tala svenska.

En del av dem är unga, men inte väldigt unga. En del är äldre, några gråsprängda, men jag är definitivt äldst. Hur gammal fattar de inte förrän jag säger det, och då susar de och skrattar av förvåning.

Att Röda Korset i Stockholm erbjuder träning i svenska språket för invandrare är det inte många som vet. På hemsidan är det inte lätt att hitta någon information om verksamheten. Men de som vill lära sig, de får reda på den på ett eller annat sätt. Köar utanför på gatan, också i snöglopp och motvind, alltid fler än vad som egentligen får plats för att skapa en rimlig samtalssituation. Ofta är de alldeles nykomna till Sverige.

– Såå, din kompis kan ingen svenska alls? Kom i förrgår, okej... Men då startar vi!

Långsamt och tydligt, men ändå med något slags satsmelodi.

– Hej. Jag. heter. Erik. Vad. heter. du?

– Ahmed.

– Jaha. Bra. Så här. skriver. man. ditt. namn. Aaa. Håå. Emm. Eee. Dee. Och. var. bor. du?

– Täresä.

– ??? Jaha, Tyresö! Säg en gång till: Tyyyresöö.

Så går det på... En del lär sig väldigt långsamt och det låter nästan alltid ganska hopplöst, ungefär som om jag skulle börja stappla på amharinja eller buamu. Andra har uppenbarligen lättare för språk och undrar redan efter några gånger varför det verkar vara så ont om subjonctif i svenskan.

Det som alla har gemensamt är att de fattar att de inte har en chans i Sverige om de inte kan tala åtminstone lite svenska.

Hur stor chansen blir om de lär sig svenska, ja, det tycker jag inte är min sak att berätta. Har de lyckats ta sig hit till Södermalm klarar de nog en fortsättning också.

Numera säger jag heller inte att det är viktigt för dem att öva sig och prata svenska med alla de träffar. Jag kom liksom av mig när jag fick svaret:

– Men du är ju den enda jag träffar som talar svenska!

Jag och de flesta av mina kolleger som frivilliga samtalsledare har haft andra jobb än lärare tidigare. Men vi hoppas, ja, jag kan säga att vi märker, att vi gör en insats för människor som vill ha hjälp. I Röda Korsets anda, humanitet, opartiskhet, neutralitet.

Men att luska i varför våra elever är här, hur de kom, varför de vill vara i Sverige – det ligger utanför vårt uppdrag.

För mig som är journalist, och alltså har levt på att vara professionellt nyfiken, kan det vara svårt. Att inte börja intervjua, för de har ju inte kommit till samtalsgruppen för att bli utfrågade. Men när man böjer verb kan det komma fram en del:

Vad gör du nu? Jag studerar hos Röda Korset, jag städar.

Och i dåtid, det som har varit – Vad gjorde du förut? Vad har du gjort? Inför mina ögon förvandlas då de flesta i massan av språklösa till välutbildade människor som har haft kvalificerade arbeten.

– Och för att tala om framtiden använder man ordet ska på svenska, säger jag. Vad ska du göra?

– Jobba, svarar absolut alla.

Att vara med i samtalsgrupperna på Röda Korset ger mig också ett perspektiv på Sverige. Ibland lite outsagt, som en fundering på väg hem i tunnelbanan om människans villkor här i världen. Ibland mer formulerat, som när jag startade gruppdiskussionen om vad de tyckte var konstigt i Sverige. Ja, först fick vi reda ut vad konstigt och egendomligt egentligen betyder. Det är inte lätt att förklara.

Men sen blev svaren entydiga:

Det är konstigt att gamla människor inte får sittplats på bussen.

Och det är jättekonstigt att alla människor äter godis i Sverige. Barn, det är väl en sak, men vuxna! Äta godis? Varför då?

Erik Sidenbladh har varit samtalsledare på Språkverkstan i flera år. Texten har tidigare publicerats i nätttidningen Nyfiken grå, nyfikengra.se

Folkrättskretsen

Folkrättskretsen är en krets i Stockholm som arbetar brett med folkrättsliga-, sociala- och migrationsrelaterade-frågor, framförallt genom stöd till utsatta grupper. Folkrättskretsen bedriver verksamheter så som besök på förvar och häkte, samhällsinformation till nyanlända, efterforskning och familjeåterförening samt språkträning.