Närbild på två olika händer

Psykologisk första hjälpen – så gör du

Psykologisk första hjälpen – så gör du

Du möter någon mitt i en kris – vad gör du? Genom psykologisk första hjälpen kan du göra stor skillnad i en akut och svår situation. Här listar vi hur.

Alla möter vi någon gång personer som har varit med om svåra händelser. Kunskap ger trygghet att kunna agera när det behövs.

Psykologisk första hjälpen utgår från fem principer 

Genom psykologisk första hjälpen kan du göra stor skillnad i en akut och svår situation. Psykologisk första hjälpen utgår från fem principer som handlar om att främja:

  1. Lugn
  2. Trygghet
  3. Tillit
  4. Samhörighet
  5. Hopp


Du möter någon mitt i en kris – vad gör du?

Du kan göra stor skillnad i en akut eller svår situation. Här listar vi hur.

Skapa en bild av läget

  • Se till att platsen är säker och inte utgör en fara.
  • Närma dig försiktigt, respektfullt och håll dig lugn. Presentera dig med förnamn och säg att du finns på plats för att hjälpa till. Fråga "Vad kan jag göra för dig/er just nu?" Var beredd på och acceptera om personen inte vill ha din hjälp eller att du kan bli överöst av frågor och behov.
  • Se till akuta behov först. Behöver personen någon medicin (till exempel insulin). Behövs sjukvård, vätska eller värme? (Lär dig hur man gör fysisk första hjälpen.)
  • Var beredd på att prioritera bland de drabbade. Barn, äldre och människor med funktionsvariationer först. Personer som verkar frånvarande eller är utåtagerande, visar tecken på stark stress behöver prioriteras.

Lyssna

  • Lyssna och skapa dig en bild av vad som har hänt. Undvik detaljerade frågor om vad personen har upplevt.
  • Ta reda på vad personen vill och behöver genom att ställa frågor, exempelvis:
  • Är du här ensam eller tillsammans med någon?
  • Vill eller behöver du kontakta någon?
  • Har du ont?
  • Behövs något att dricka eller en varm filt?
  • Lyssna efter frågor eller oro som behöver få svar.
  • Lyssna efter behov av praktisk hjälp, som att ladda telefonen, få tillgång till nätverk eller information.
  • Det kan finnas många frågor som är viktiga för den drabbade att hantera. I en svår situation kan drabbade behöva hjälp att prioritera. Sammanfatta och gör en åtgärdsplan för de viktigaste frågorna, just nu.
  • Tala lugnt och använd enkla ord. Svara på frågor och ge information. Personen kanske vill veta vad som händer just nu, om andra får hjälp och vad som kommer hända. Försök ge korrekt information, rätta till missuppfattningar och var ärlig med vad du inte vet.
  • Lyft fram det personen redan gjort själv, som att ha tagit sig till en säker plats, hjälpt någon annan eller ringt 112. Det stärker tron på att klara av situationen.
  • Uppmuntra alltid till aktivitet framför passivitet. Egna beslut och ageranden bidrar till en känsla av kontroll.

    Var samtidigt medveten om att drabbade ibland behöver få avlastning även med enkla praktiska handlingar. Det är individuellt hur mycket man mäktar med i en svår situation.Din uppgift är att finna balans så att personen uppfattar situationen som hanterbar.

    Stöd signalerar trygghet, att det finns hjälp att få i en svår situation, att man inte är ensam.
  • Tänk på att alla upplever en situation olika! Visa respekt och förståelse för olika reaktioner och hanteringssätt. Acceptera att alla kanske inte behöver eller vill få din hjälp.

Håll ihop grupper och familjer

  • Håll ihop grupper och familjer. Undvik nya separationer.
  • Hjälp med att länka till annan hjälp. Se exempelvis till att personen kan få kontakt med sjukvård, juridisk hjälp, kurator eller en mötesplats som håller öppet med krisstöd.
  • Uppmuntra kontakt med vänner eller familj. Låna ut din telefon, ordna internetuppkoppling eller försök ta reda på var släkt och vänner finns. Tillsammans återhämtar vi oss bäst!
  • Uppmuntra drabbade att ta hand om varandra. När det är möjligt, be drabbade att se till varandra så att ingen behöver vara ensam i en svår situation. Det kan också upplevas skönt att ha en uppgift.

Fler tips på vägen

  • Ge information och svara på frågor. Berätta bara det du med säkerhet vet. Säg vad som just nu pågår, vad som ligger framför och hur hen kan få stöd, nu och senare.
  • Vi människor reagerar olika på stress och utsatthet. Det kan exempelvis ge sig uttryck i ilska, rädsla, upplevelser av hjälplöshet – men också handlingskraft och mod. Det är bra att normalisera den drabbades reaktioner.
  • Berätta också om efterreaktioner. Hänvisa till var fortsatt stöd finns att hämta om dessa blir överväldigande eller inte klingar av efter en tid.

Video om psykisk första hjälpen

Kvinna i skjorta lär sig om krisstöd

Webbkurs: Våga möta

Lär dig att ge krisstöd

Artiklar om att ge stöd till andra