Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Vårdjobb i coronatider – så kan du hantera stressen

Du som tar hand om våra sjuka och sköra under coronakrisen gör en ofantlig insats. Samtidigt tär det att stå i frontlinjen under en pandemi, med hög arbetsbelastning och risk för smittspridning.
Du som tar hand om våra sjuka och sköra under coronakrisen gör en ofantlig insats. Samtidigt tär det att stå i frontlinjen under en pandemi, med hög arbetsbelastning och risk för smittspridning.
Publicerad: 22 jun 2020
Lästid: ca

Du som jobbar inom sjukvård, äldrevård och hemtjänst utför just nu ett viktigt arbete för att hjälpa våra mest utsatta och de som drabbats av covid-19.

Det kan vara tillfredställande att mitt under pågående kris bidra med din kompetens och arbetsinsats, men det kan samtidigt vara belastande. Att arbeta under press kan göra att du får mindre tid och ork för familj och fritid, men också att semester och inplanerade perioder för återhämtning blir ändrade. Du kanske känner oro och stress för din egen och din familjs hälsa, eller för din arbetssituation. Det kan också vara svårt att stå med ett ben mitt i krisen samtidigt som övriga delar av samhället börjar öppna upp och sakta återgå till det normala.

Du och din insats är avgörande – samtidigt är det viktigt att du får möjlighet att må bra och hitta en balans i den rådande situationen.

Situationer som kan skapa oro och stress

  • Media. Uppmärksamhet och bevakning av media kan sätta större press, det gäller både positiva och negativa inslag.
  • Ensamhet. Många gånger är du den enda närvarande i möten med sjuka och anhöriga, vilket kan kännas pressande.
  • Restriktioner. Att inte få ta hand om de döda på det värdiga sätt som du brukar.
  • Oklara riktlinjer. Det kan vara påfrestande när uppdateringar och rekommendationer ändras eller är motsägelsefulla, exempelvis när riktlinjerna skiljer sig mellan olika arbetsplatser.
  • Nya arbetsteam. Du kanske arbetar med uppgifter som är nya för dig, eller har nya kollegor – det gör att din arbetssituation kan kännas otrygg. Du kanske också måste lägga tid på att lära upp nya kollegor.
  • Arbetssituation. Som timanställd är du betydelsefull för att få verksamheten att fungera och för att dina kollegor ska ges möjlighet till återhämtning och vila. Men vi vet att det kan vara svårt att tacka nej till arbete till exempel på grund av rädsla för smitta eller smittspridning.
  • Brist på återhämtning. Med långa arbetsdagar och intensiv arbetsbelastning är det naturligt att du inte alltid orkar ta hand om dig själv, din familj eller hålla kontakt med dina nära. Det finns en gräns för vad du orkar, och det är naturligt att då och då känna hopplöshet. Många längtar efter en normal jobbvardag.
  • Risk för smitta. Du kan känna oro för att själv drabbas av covid-19 eller föra smittan vidare till din familj, dina vänner, kollegor eller de du vårdar. Det kan också vara svårt att veta hur du ska agera om du själv tillhör en riskgrupp, är gravid eller har andra sjukdomar.


Så kan du hantera stress och ökad belastning

  • Undvik ensamarbete. Ta emot stöd från dina kollegor och var extra uppmärksam på hur de har det. Att arbeta tillsammans under press kan vara berikande och bidra till ökad teamkänsla.
  • Ta regelbundna korta pauser för att återhämta dig. Planera in pauser för att äta, dricka och vila. Även om du i stunden inte känner hunger eller trötthet hjälper det dig att vara uthållig på sikt.
  • Försök att prioritera dig själv för att orka, trots att det kan vara svårt att säga nej till extrapass eller för att täcka upp för kollegor.
  • Humor är ofta en viktig ventil för att lätta på trycket. Säkerställ att personalutrymmet är avskilt från patienter och anhöriga så att saker som sägs under pauser inte kan missuppfattas.
  • Finn ett sätt att berätta om ditt arbete hemma. Det kan hjälpa dig att få förståelse och stöd från närstående när du behöver.
  • Prata med din chef om du behöver psykosocialt stöd, återhämtning eller stresshantering.
  • Det är din arbetsgivare som ansvarar för arbetsmiljön och patientsäkerheten – inte du som individ. Det kan med andra ord behövas förändringar från annat håll för att din arbetssituation ska bli mer hållbar. Prata med ditt fackförbund eller närmaste chef så du får rätt förutsättningar att göra ditt jobb.

Långsiktiga effekter av stress

Om du arbetar under press under lång tid är det viktigt med tid för återhämtning. Återhämtning sker vanligtvis inom arbetstiden vid pauser, tillsammans med kollegor eller under tiden du gör arbetsuppgifter som du känner dig trygg med. Men ibland kan återhämtningen inte ske i den omfattning som behövs och då kan långvariga effekter av stress påverka din kapacitet och ditt mående.

Några exempel på varningstecken:

  • Övertrötthet, aptitförändringar, huvudvärk och magbesvär
  • Frustration, skuldkänslor, humörsvängningar, gråtattacker
  • Glömska
  • Att dra sig undan från andra
  • Hyperaktivitet
  • Riskbeteende
  • Att se saker som svart eller vitt, att se ned på dem man träffar i sitt yrke
  • Tomhetskänslor
  • Tvivel på sig själv och på livet

Hjälp att få för att hantera oro och stress

  • Vänd dig till din arbetsgivare om du behöver psykosocialt stöd eller tid för återhämtning.
  • Kontakta ditt fackförbund om du inte känner dig trygg på din arbetsplats.
  • Ring Röda Korsets stödtelefon 0771-900 800 om du vill få råd och stöd hur du hanterar just din situation eller om du bara vill prata om din oro. Alla samtal är anonyma.