Öka respekten för den humanitära rätten

Dela: Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter

I flera av de konflikter vi ser idag har Internationella Rödakorskommittén (ICRC) återkommande upprepat att parterna måste följa krigets lagar: skydda civila, sjukhus och civil infrastruktur. ICRC bedriver även ett intensivt parallellt arbete för att hitta fler sätt att få stridande att följa krigets lagar i större utsträckning.

Rent krasst handlar det dels i grunden om att få stater att hålla sina löften, dels om att få väpnade icke-statliga grupper att följa de regler som reglerar icke-internationella väpnade konflikter.

Den humanitära rätten är en uppsättning regler och principer som det internationella samfundet, världens alla stater, har kommit överens om. Den är ett löfte mellan staterna att skydda människors liv och värdighet även i situationer av krig. Redan när reglerna förhandlades fram av staterna insåg man att man måste vidta åtgärder för att reglerna skulle följas.

Sprida kunskap om humanitär rätt

Att öka medvetenheten om humanitär rätt bland militärer och brett i samhället ansågs vara centralt när man förhandlade fram den humanitära rättens regler, för att reglerna skulle efterlevas. Utan kunskap och träning i att göra rätt är risken större att man gör fel. Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll innehåller därför krav på att staterna ska sprida kunskap om reglerna redan i fredstid. Artikel 47 i Första Genèvekonventionen (GK I) och artikel 48 I GK II, artikel 127(1) i GK III, och artikel 144(1) i GK IV säger:

”De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att såväl i fredstid som i krigstid inom sina respektive länder giva största möjliga spridning åt texten till denna konvention och särskilt att införa studiet därav i planerna för den militära och såvitt möjligt den civila undervisningen, i syfte att konventionens grundsatser bringas till hela befolkningens, framför allt stridskrafternas, sjukvårdspersonalens och militärprästernas kännedom."

Rödakors- och rödahalvmånerörelsen har en stödjande roll till staterna i det arbetet. Vi tar fram material, utbildar och sprider kunskap om den humanitära rätten på flera olika sätt. Bland annat på webben. Här kan du och jag alltså bidra!

System för att straffa dem som bryter mot reglerna

Den internationella humanitära rätten är också tydlig med att staterna måste ha system för att kunna straffa de som bryter mot reglerna. Den första Genèvekonventionen säger att:

”De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att vidtaga erforderliga lagstiftningsåtgärder för fastställande av verksamma straffpåföljder för personer, som begått eller givit befallning om begående av någon av i följande artikel angivna svåra överträdelser av denna konvention."

Bestämmelsen upprepas i de övriga Genèvekonventionerna: GK II artikel 50, GK III artikel 129, och GK IV artikel 146. Det anses även vara sedvanerätt, se regel 158 i ICRC:s sedvanerättsstudie (Study on Customary International Humanitarian Law, 2005).

Här bidrar Sverige genom att allt fler personer under senare år har åtalats och dömts för folkrättsbrott i Svensk domstol. Brotten har, i alla mål, begåtts i väpnade konflikter i andra länder. Enskilda stater kan på så sätt vara med och bidra till att motverka straffrihet internationellt.

Det finns också internationella domstolar och tribunaler. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, är den idag kanske mest kända. Ingressen till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (det internationella avtal som etablerar domstolen) betonar att de stater som gått med på avtalet är ”beslutna att hindra att de som gör sig skyldiga till dessa brott går ostraffade och att därigenom medverka till att förebygga sådana brott”. Att riskera straff kan medföra att reglerna respekteras i större utsträckning.

Agera förebild och uppmuntra till respekt i ord och handling

Som nämnts inledningsvis är de olika humanitärrättsliga konventionerna och protokollen avtal mellan stater. Till exempel har staterna när de blev part i Genèvekonventionerna lovat att ”under alla förhållanden iakttaga denna konvention och sörja för att den iakttages”. Detta citat från Gemensamma Artikel 1 i Genèvekonventionerna kräver alltså inte bara att en stat själv ska följa reglerna, utan även att staten måste se till att andra respekterar reglerna.

En stat som Sverige, som inte befinner sig i en väpnad konflikt, kan och ska alltså arbeta för att andra stater följer reglerna. Under de två senaste åren har Sverige kunnat göra detta tydligt genom sitt arbete i FN:s säkerhetsråd. Men även i andra situationer kan Sverige och andra stater ta initiativ till processer och projekt, göra uttalanden, ha bilaterala kontakter (öppna och genom tyst diplomati), signera och ratificera viktiga avtal för att stärka reglerna, eller använda sig av andra sätt för att markera vad som är rätt och fel. Uppmuntra till respekt och fördöma brott mot reglerna. Men det går alltid att göra mer!

Stater brukar vara relativt rädda om sitt renommé och om goda kontakter. Om en negativ opinionsstorm internationellt eller nationellt är att vänta efter ett visst agerande kan det bidra till att reglerna respekteras.

Det behövs fler sätt!

Trots intensivt arbete för respekt för regelverken från många håll, från både stater, ICRC, nationella föreningar och många andra aktörer internationellt, ser vi att respekten för reglerna skulle behöva bli bättre. ICRC har med intentionen att hitta fler sätt att öka respekten initierat flera processer för att förstå varför olika aktörer bryter mot reglerna och hitta nya sätt att stärka den humanitära rättens tillämpning.

Vi hoppas tillsammans med ICRC och alla människor som lever i områden drabbade av väpnad konflikt att det arbete vi och många med oss gör för att öka respekten för den humanitära rätten ska ge effekt. För även om det är så att krigets lagar ofta följs idag, vilket du kan få många exempel på i ICRC:s databas "IHL in Action", behöver respekten förbättras. Om regelverken följdes fullt ut i alla situationer skulle till exempel lidandet för civila i krig kunna minskas. Humanitära hjälpinsatser och sjukvård i väpnad konflikt skulle kunna genomföras utan att hjälparbetare och sjukvårdare måste riskera sina liv. Detta om något är otroligt viktiga incitament för att inte ge upp. Reglerna är nödvändiga för att minska lidandet i väpnade konflikter, och vi måste se till att de är kända och följs.

Om du vill hjälpa till och sprida kunskap om den humanitära rätten som frivillig i Svenska Röda Korset, kontakta folkratt@redcross.se direkt. Välkommen att höra av dig!

Kvinna håller utbildning i krigets lagar

Vill du veta mer om olika folkrättsfrågor?

Läs artiklar om folkrättsfrågor