Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor och frivillig riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

ICRC lär ut krigets lagar till militärer i Colombia

Hur kan vi öka respekten för den humanitära rätten?

Den humanitära rätten, krigets lagar, innehåller en mängd regler och principer för att humanisera krigföringen. Regler, som om de följs kan bidra till att förhindra och lindra lindande för människor under väpnade konflikter. Ofta följs de, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Situationen skulle kunna vara bättre.
Den humanitära rätten, krigets lagar, innehåller en mängd regler och principer för att humanisera krigföringen. Regler, som om de följs kan bidra till att förhindra och lindra lindande för människor under väpnade konflikter. Ofta följs de, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Situationen skulle kunna vara bättre.
Publicerad: 02 jun 2019
Lästid: ca

I flera av de konflikter vi ser idag har Internationella Rödakorskommittén (ICRC) återkommande upprepat att parterna måste följa krigets lagar; skydda civila, sjukhus och civil infrastruktur. ICRC har även ett intensivt parallellt arbete för att hitta fler sätt att få stridande att följa krigets lagar i större utsträckning.

Om vi ser det rent krasst handlar det dels i grunden om att få stater att hålla sina löften, dels om att få väpnade icke-statliga grupper att följa de regler som reglerar icke-internationella väpnade konflikter.

Den humanitära rätten är ju nämligen en uppsättning regler och principer som det internationella samfundet, staterna, har kommit överens om. Ett löfte mellan staterna att skydda människors liv och värdighet även i situationer av krig. Redan när reglerna förhandlades fram av staterna insåg man att man måste vidta åtgärder för att reglerna skulle följas.

Sprida kunskap

Att sprida kunskap om den humanitära rätten bland militärer och brett i samhället ansågs vara centralt när man förhandlade fram den humanitära rättens regler. Utan kunskap och träning i att göra rätt är risken att man gör fel större. Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll innehåller därför krav på att staterna ska sprida kunskap om reglerna redan i fredstid. Artikel 47 i Första Genèvekonventionen och artikel 48 I GK II, artikel 127(1) i GK III, och artikel 144(1) i GK IV säger:

”De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att såväl i fredstid som i krigstid inom sina respektive länder giva största möjliga spridning åt texten till denna konvention och särskilt att införa studiet därav i planerna för den militära och såvitt möjligt den civila undervisningen, i syfte att konventionens grundsatser bringas till hela befolkningens, framför allt stridskrafternas, sjukvårdspersonalens och militärprästernas kännedom.”

Rödakors- och rödahalvmånerörelsen har en stödjande roll till staterna i det arbetet. Vi tar fram material och utbildar, sprider kunskap om den humanitära rätten på flera olika sätt. Bland annat på webben. Här kan du och jag alltså bidra!

System för att straffa dem som bryter mot reglerna

Den internationella humanitära rätten är också tydlig med att staterna måste ha system för att kunna straffa de som bryter mot reglerna. Den första Genèvekonventionen säger att:

”De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att vidtaga erforderliga lagstiftningsåtgärder för fastställande av verksamma straffpåföljder för personer, som begått eller givit befallning om begående av någon av i följande artikel angivna svåra överträdelser av denna konvention.”

Bestämmelsen upprepas i de övriga Genèvekonventionerna: GK II, artikel 50, GK III artikel 129, och GK IV artikel 146. Det anses även vara sedvanerätt, se regel 158 i ICRC:s sedvanerättsstudie (Study on Customary International Humanitarian Law, 2005).

Här bidrar Sverige genom att allt fler personer under senare år har åtalats och dömts för folkrättsbrott i Svensk domstol. Brotten är i alla målen begångna i väpnade konflikter i andra länder. Enskilda stater kan på så sätt vara med och bidra till att motverka straffrihet internationellt.

Det finns också internationella domstolar och tribunaler. Internationella brottmålsdomstolen , ICC, är den idag kanske den mest kända. Enligt ingressen till Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, avtalet som etablerar domstolen, är avtalet om domstolen antaget mellan ”som är beslutna att hindra att de som gör sig skyldiga till dessa brott går ostraffade och att därigenom medverka till att förebygga sådana brott”. Att riskera straff kan medföra att reglerna respekteras i större utsträckning.

Agera förebild och uppmuntra till respekt i ord och handling

Som jag nämnde inledningsvis är de olika humanitärrättsliga konventionerna och protokollen avtal mellan stater. Staterna har när de blev part i Genèvekonventionerna då t.ex. lovat att ”under alla förhållanden iakttaga denna konvention och sörja för att den iakttages”. Artikel 1 i Genèvekonventionerna, där det står, kräver alltså inte bara att en stat själv ska följa reglerna, utan även arbeta för att andra respekterar reglerna.

En stat som Sverige, som inte befinner sig i en väpnad konflikt, kan och ska alltså arbeta för att andra stater följer reglerna. Under de två senaste åren har Sverige kunnat göra detta tydligt genom sitt arbete i säkerhetsrådet. Men även i andra situationer kan Sverige och andra stater ta initiativ till processer och projekt, göra uttalanden, ha bilaterala kontakter (öppna och genom tyst diplomati), signera och ratificera viktiga avtal för att stärka den rättsliga materian, eller använda sig av andra sätt för att markera vad som är rätt och fel. Uppmuntra till respekt och fördöma brott mot reglerna. Men det går alltid att göra mer!

Stater brukar vara relativt rädda om sitt renommé och om goda kontakter. Om en negativ opinionsstorm internationellt eller nationellt är att vänta efter ett visst agerande kan det bidra till att reglerna respekteras.

Det behövs fler sätt!

Trots intensivt arbete för respekt för regelverken från många håll, från både stater, ICRC, nationella föreningar och många andra aktörer internationellt, ser vi att respekten för reglerna skulle behöva bli bättre. ICRC har med intentionen att hitta fler sätt att öka respekten ytterligare initierat flera processer för att förstå varför olika aktörer bryter mot reglerna och hitta nya sätt att stärka den humanitära rättens tillämpning. Du hittar mer information om delar av detta arbete här och här.

Vi hoppas tillsammans med ICRC och alla människor som lever i områden drabbade av väpnad konflikt att det arbete vi och många med oss gör för att öka respekten för den humanitära rätten ska ge effekt. För även om det är så att krigets lagar ofta följs idag, vilket du kan få många exempel på i ICRC:s databas IHL in Action, behöver respekten förbättras. Om regelverken följdes fullt ut i alla situationer skulle t.ex. lidandet för civila i krig kunna minskas och humanitära hjälpinsatser och sjukvård i väpnad konflikt skulle kunna genomföras utan att riskera livet. Det om något är ett otroligt viktigt incitament för att inte ge upp. Reglerna är ok, vi måste bara se till att de är kända och följs.

Om du vill hjälpa till och sprida kunskap om den humanitära rätten som frivillig i Svenska Röda Korset, kontakta krister.hellström@redcross.se direkt. Välkommen att höra av dig!