Stå upp för den humanitära rätten och driva utvecklingen framåt

Det finns flera exempel på svenskt engagemang och initiativ inom den humanitära rätten som gett internationellt avtryck. Ser vi historiskt var bland annat protokollet mot synförstörande laservapen ett svenskt initiativ. De senaste exemplen ser vi till exempel i Sveriges arbete i Säkerhetsrådet.

FN:s generalförsamling valde 2016 Sverige som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017-18. Som medlem i säkerhetsrådet hade Sverige en unik möjlighet att stärka och försvara folkrätten samt verka för att överträdelser av folkrätten får konsekvenser. Sverige har som medlem konsekvent värnat folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.

Under rådstiden har Sverige bland annat aktivt arbetat för att stärka skyddet av sjukvård i konflikt. I arbetet med Syrien har Sverige även t.ex. drivit och fått gehör för krav för respekt för humanitär rätt och humanitära principer, inklusive tillträde och skydd för humanitära hjälpinsatser. Säkerhetsrådets arbetsgrupp för barn och väpnad konflikt (CAAC) har fått en nystart under svenskt ordförandeskap. Slutsatser med specifika rekommendationer om barn och väpnad konflikt har antagits för ett rekordstort antal länder.

Under senare år har även regeringen varit aktiv i frågan om att den humanitära rätten behöver tolkas och tillämpas med ett genusperspektiv. Ett genusperspektiv på den humanitära rätten, är en viktig del av den feministiska utrikespolitiken. Regeringen i Sverige har tillsammans med Svenska Röda korset arbetat med en studie för att utveckla ett genusperspektiv på den humanitära rätten och gett ut en gemensam publikation i dessa frågor. Du kan läsa mer om detta i avsnittet om Hur hanteras olika behov och olika förutsättningar?

Sverige är också aktivt när det gäller den nationella implementeringen av Säkerhetsrådets resolution 1325(2000) om kvinnor, fred och säkerhet genom till exempel nationella handlingsplaner och kontinuerlig uppföljning och utveckling. Svenska Röda Korset är även engagerade i det arbetet.

Det är främst regeringen som ansvarar för den humanitära rätten. Men även riksdagen är en viktig aktör när det gäller att främja respekten för den internationella humanitära rätten. Riksdagsledamöter kan t.ex. aktivt arbeta för att säkerställa att Sverige är part till humanitärrättsliga konventioner, arbeta för lagstiftning som på ett effektivt sätt implementerar humanitär rätt i Sverige och för att det verkligen finns resurser att bevaka att den humanitära rätten respekteras bland annat genom att sprida kunskap om den humanitära rätten i Sverige och genom att använda ditt uppdrag för att utöva offentlig påtryckning.

Det är även viktigt att humanitärrättsliga aspekter tas tillvara när olika typer av politiska beslut fattas. Det kan exempelvis gälla beslut om och förutsättningar för svenskt deltagande i internationella militära insatser.

Sverige måste alltjämt vara en stark och tydlig röst för den humanitära rätten. Svenska Röda Korset arbetar dagligen med att lyfta dessa frågor och bibehålla dem aktuella i regeringens arbete. Till exempel genom remissvar, samråd och samarbeten inför de Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferenserna som hålls vart fjärde år.