Människor som faller utanför skyddsnäten
Människor som fallit utanför samhällets skyddsnät har många gånger inte råd att köpa mat, varma kläder eller mediciner och en del saknar tillgång till vård, skola eller tak över huvudet. Den utsatthet vi ser nu är bland annat ett resultat av de senaste årens förändringar i migrationslagstiftningen samt rättsosäkra åldersbedömningar och förändrad praxis inom socialtjänsten. Röda Korset har under lång tid varnat och slagit larm för just detta, att människor kommer att fara väldigt illa.
Människor som faller utanför samhällets skyddsnät
Det kan vara personer som benämns som papperslösa, vilket betyder att man av olika anledningar saknar erforderliga tillstånd att uppehålla sig i Sverige.
Däribland finns personer som fått avslag på sin asylansökan, personer med brustna anknytningar och personer vars visum löpt ut.
Det kan också vara EU-migranter i utsatthet, vilket avser personer med medborgarskap i ett annat EU-land, som kommer till Sverige under begränsade perioder för att finna försörjning för sig och sina familjer.
Det kan också vara myndiga personer som fått avslag på sin asylansökan och som sedan 2016 inte längre har rätt till boende eller dagersättning efter åtstramningar i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen).
En konsekvens av ändringarna i LMA-lagen är också att många som kom till Sverige som ensamkommande barn 2015 lever utan tillgång till ordnat boende, mat och andra basala förnödenheter efter att de blivit myndiga eller åldersuppskrivna och fått avslag på sin asylansökan.
Sammanfattning av vad vi jobbar för
- Tillgång till vård för alla måste säkerställas
Idag finns grupper som helt eller delvis riskerar att falla utanför samhällets skyddsnät utan möjlighet till subventionerad vård. Vi anser att asylsökande, papperslösa och andra migranter bör garanteras vård utifrån behov, efter medicinsk bedömning av ansvarig vårdpersonal och utan diskriminering. Ett steg på vägen är att fler landsting säkerställer att vårdpersonal har kunskap om, och får stöd i, implementering av Lagen om tillgång till vård för papperslösa personer. Lagen ska inte ses som en begränsning utan som en möjlighet att ge vård. Utöver det bör administrativa rutiner (bokningssystem, språkval etcetera) ses över för att möjliggöra tillgång till vård.
- Alla människor oavsett legal status har rätt till socialt stöd och ska få sina basala behov tillgodosedda
Ändringarna i LMA-lagen antogs i ett för Sverige ansträngt läge som innebar att särskilda åtgärder fick tas till för att kunna erbjuda tak över huvudet för de som kom till landet. Det var då viktigt att snabbt öka tillgången till platser på asylboenden. Situationen är inte densamma idag. Svenska Röda Korset har efter lagändringen mött personer som akut behöver mat, boende, sjukvård och annat stöd. Många av dessa människor befinner sig i en humanitärt mycket utsatt situation.
- Ensamkommande ungdomar måste få bättre stöd
Ensamkommande unga är en grupp där väldigt många unga personer pendlat mellan hopp och förtvivlan de senaste åren på grund av långa handläggningstider och politiska beslut. Många ungdomar har hamnat i hemlöshet och Röda Korset har det senaste året sett en stor ökning av fysisk och psykisk ohälsa och andra svåra humanitära konsekvenser. Lagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande (nya gymnasielagen) ger nytt hopp för en del av gruppen men innebär samtidigt en fortsatt osäker situation med tillfälliga uppehållstillstånd och bristfälligt stöd från myndigheter vad gäller socialt stöd och boendesituation. Samtidigt finns också dem som inte omfattas av gymnasielagen. Civilsamhället har under en längre tid stöttat ungdomarna på lokal nivå men en mer hållbar situation krävs för att de ska kunna kan fullfölja sina studier vilket ju är grunden för deras uppehållstillstånd. Röda Korset anser att kommunerna måste kunna erbjuda ett bättre stöd vad gäller att hitta trygga bostäder och socialt stöd.
- Personer som på grund av praktiska verkställighetshinder inte kan återvända till sina hemländer bör få en möjlighet till uppehållstillstånd.
Personer som har fått beslut om utvisning men som inte kan återvända på grund av att de exempelvis inte tas emot av landet de anvisats till hamnar idag i en limbosituation där de varken kan återvända eller etablera sig i Sverige. Det bör finnas en möjlighet för den här gruppen att få uppehållstillstånd i Sverige. Frågan är utredd i den så kallade ”limboutredningen” (SOU 2017:84) men än finns inget förslag på lagstiftning.
Vår roll
Många lokalföreningar bedriver social verksamhet riktat till människor som faller utanför det offentliga skyddsnätet. Det kan handla om lokala mötesplatser där den personliga hygienen kan skötas, eller att tillhandahålla datorer och internet som kan underlätta för människor att hitta mer permanenta lösningar på sin livssituation. På vissa platser delar vi bland annat ut mat, filtar, kläder eller skor. Vi erbjuder också social- och migrationsrättslig rådgivning och information och vår vårdförmedling i Stockholm ger hjälp och stöd till dem som inte kan eller vågar vända sig till det ordinarie sjukvårdssystemet. Ungefär 140 lokalföreningar har verksamheter riktade till ensamkommande unga vuxna.
