Sommarens värmekris i Europa är ännu ett exempel på att klimatförändringarnas konsekvenser hela tiden blir mer synliga. Röda Korsets klimatcenter i Haag konstaterade nyligen att just trenden med dödliga värmeböljor på norra halvklotet är bland de enklaste att koppla till klimatförändringar som skapats av människan. Men att klimatförändringarna redan fått konsekvenser är ingen nyhet. Rapporterade naturkatastrofer som stormar, översvämningar och värmeböljor har femdubblats sedan 1970-talet enligt en rapport från World Meteorological Organization.
Få organisationer hanterar klimatförändringarnas effekter i samma utsträckning som den internationella rödakorsrörelsen. Vi når årligen 85 miljoner människor med katastrofhjälp och återhämtningsprogram globalt.
I Sverige har över 600 av våra frivilliga delat ut mat och vatten och sett till att tillresta räddningsarbetare fått en sängplats under sommarens skogsbränder. Vi har kanaliserat gåvor från privatpersoner och företag och stöttat räddningstjänsten med alltifrån olycksfallsberedskap till behandling av vätskebrist. I mitten av juli startade Röda Korset efter dialog med MSB en nationell insats för att samordna de privatpersoner som ville hjälpa till att stötta räddningstjänsten i släckningsarbetet.
Totalt inkom 6120 anmälningar från spontanfrivilliga in under den knappa månad insatsen var igång. På förfrågan från räddningstjänst och kommuner i fem län har 54 listor med sammanlagt 888 namn på frivilliga distribuerats.
Säkerhetsläget är idag mer komplext än tidigare. I Sverige har vi en hög tilltro till våra myndigheter, vilket är bra, men samhället är beroende av att såväl offentliga som andra aktörer bidrar till svensk krishanteringsförmåga och av ett aktivt deltagande från civilsamhället. Under sommarens skogsbränder blev det tydligt att samtliga aktörer ser vikten av frivilliga i krisberedskapen. För att frivilligorganisationer ska kunna bidra med ett lokalt förankrat stöd till samhället krävs dock förutsättningar från Sveriges regering och de offentliga myndigheterna, bland annat inom samverkan och finansiering.
Här ser vi att beslutsfattare kan ta ytterligare steg för att möjliggöra och stödja Röda Korset i att utföra sitt uppdrag.
- Staten bör stärka förutsättningarna för frivilligorganisationers bidrag till svensk krisberedskap, bland annat genom att säkerställa långsiktighet och förutsägbarhet gällande samverkan, finansiering och ansvar.
- Sveriges kommuner behöver öka sin förmåga att samverka med frivilligorganisationer. Dialogen med frivilligaktörer behöver byggas i förberedande syfte för att möjliggöra för samverkan och långsiktig planering.
- Det behöver tydliggöras hur samverkan mellan svenska myndigheter och ideella aktörer ska se ut och hur stöd från frivilliga bäst planeras, bland annat genom att säkerställa att detta perspektiv inkluderas inom ramen för de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs. Även länsstyrelsernas ansvar och roll gentemot frivilligorganisationer behöver tydliggöras och stärkas.
Mot den bakgrunden ökar Röda Korset vårt krisberedskapsarbete med målsättningen att år 2025 ha 20 000 volontärer som är redo att agera i händelse av en samhällskris. Dessa volontärer ska ha grundläggande utbildning i första hjälpen, krisstöd och svenska och internationella regler inom krisberedskap. Vi ser fram emot att under hösten ha en fortsatt dialog med Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) kring hur Röda Korset kan stödja svenska myndigheter vid en samhällskris.
Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef
Läs artikeln i UNT
https://www.unt.se/asikt/debatt/frivilliga-mot-kriser-5073939.aspx