71 kronor om dagen – den ersättningen fick de som flydde Bosnienkriget på 1990-talet. 30 år senare får en flykting från Ukraina samma belopp. Allt fler söker hjälp hos oss, och vi har länge sett ett akut behov av att höja summan. Det gör nu även en majoritet av befolkningen, skriver företrädare för fem välgörenhetsorganisationer.
De senaste årens ekonomiska kris med inflation, höjda räntor, höga el- och matpriser och ökande arbetslöshet har lett till större fokus på politiska lösningar för många av de som har svårt att få pengarna att räcka till. För en grupp människor saknas dock tillräckliga förbättringsförslag – de asylsökande och skyddsbehövande som lever på dagersättning. Detta trots att de tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället. Dessa människor söker sig i allt större utsträckning till civilsamhället för hjälp med det mest basala såsom mat och kläder.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) meddelade nyligen att dagersättningen till ukrainska flyktingar inte kommer att höjas. Ersättningen på maximalt 71 kronor om dagen har inte höjts eller justerats i takt med inflationen sedan 1994. En ny Novusundersökning som undertecknade organisationer låtit göra visar dock att en majoritet av svenskarna tycker att dagersättningen till asylsökande, inklusive ukrainska flyktingar, bör höjas.
Vi organisationer som ger stöd till människor i nöd har länge sett ett akut behov av att höja ersättningen. Det gör nu även den svenska allmänheten. I Novusundersökningen framkommer det att sex av tio tycker att dagersättningen bör höjas. 18 procent är osäkra och 24 procent är emot en höjning. Högst är stödet bland universitetsutbildade kvinnor i storstäder men även en majoritet av männen oavsett utbildningsbakgrund står bakom en höjning.
”Jag har så många problem. Maten blir bara dyrare och dyrare. Jag kan inte köpa det mina barn behöver. Pengarna räcker inte. Hur ska jag kunna leva? Jag är mycket orolig och ledsen”, säger en ensamstående eritreansk mamma i Rädda barnens verksamhet. Församlingar inom Svenska kyrkan berättar att många människor som lever på dagersättning varje månad behöver stöd till mat, transport och inte minst nu under vintern – varma kläder och skor till barnen.
I Stadsmissionens öppna verksamheter för människor i utsatthet har andelen asylsökande som kommer för hjälp med mat och kläder ökat rejält under de senaste två åren, enligt deras Fattigdomsrapport från 2023. Svenska röda korset har under de senaste åren skalat upp sitt arbete för att bemöta de växande behoven i alla grupper – både ukrainare, svenskar och migranter från andra länder. Andelen lokala rödakorsföreningar som delar ut matkassar, kläder och hygienartiklar har fyrdubblats sedan 2020.
Dagersättningen för asylsökande infördes 1994 när kriget i Bosnien rasade, en liter mjölk kostade 6 kronor och SL-kortet 355 kronor. Sedan dess har mycket förändrats, men dagersättningen ligger fortfarande på samma nivå. Det betyder att en ensamstående förälder med två barn mellan 4 och 10 år får 157 kronor per dag om de är på ett boende där mat inte ingår. Förutom mat ska ersättningen räcka till transport, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Om dagersättningen hade justerats med inflationen skulle samma familj ha fått 259 kronor per dag.
Samtidigt som ersättningen inte höjts har kostnaderna för det som ersättningen ska täcka ökat markant. Mellan november 2021 och november 2023 ökade livsmedelspriserna med nästan 26 procent, enligt SCB.
Att leva i ekonomisk utsatthet kan få stora konsekvenser för barns möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda och ekonomisk utsatthet är en känd riskfaktor för stress och psykisk ohälsa. För barn som flytt till Sverige och som ofta varit med om svåra händelser riskerar den låga dagersättningen att förvärra deras mående, vilket framkommer i en rapport som Bris släppte 2023. Rapporten visar också att ett lands mottagande av människor på flykt kan ha lika stor, och till och med större, påverkan på den långsiktiga psykiska hälsan än det som hände innan eller under flykten.
Ett vanligt argument mot att höja dagersättningen är att det är en kort period som människor ska leva på dessa pengar. Om vi tittar på de som ansökt om skydd, utöver personer från Ukraina, var den genomsnittliga tiden som barnfamiljer är inskrivna hos Migrationsverket 395 dagar för de som beviljades uppehållstillstånd under 2022 och 1 393 dagar för de som beviljades uppehållstillstånd efter överklagande. Barnfamiljer kan således tvingas leva flera år på en dagersättning som ligger långt under existensminimum. De ukrainare som beviljats skydd i Sverige är nu inne på sitt tredje år.
Dagersättningen borde ligga på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd, det svenska välfärdssystemets yttersta skyddsnät och även det utformat för att vara tillfälligt under en begränsad period. Det skulle ge den familj som i dag får 157 kronor per dag, cirka 405 kronor att leva på. Det ger inget utrymme för utgifter utöver det allra nödvändigaste, men skulle i alla fall minska den akuta ekonomiska utsattheten för människor som söker skydd i Sverige.
I jämförelse med nordiska och europeiska länder ligger Sverige dessutom på en av de lägsta nivåerna. En höjning är en humanitär nödvändighet för alla de barn och vuxna som kämpar för ett värdigt liv. Sverige har en skyldighet att tillgodose människors rätt till en skälig levnadsstandard.
Flera åtgärder behövs för att förbättra mottagandevillkoren för människor som flytt till Sverige. Människor far illa och regeringen behöver agera. Att höja dagersättningen skulle vara en konkret och viktig åtgärd. Inför vårändringsbudgeten uppmanar vi därför regeringen att tänka om och höja dagersättningen för alla asylsökande, inklusive ukrainska flyktingar, till nivån för försörjningsstöd.
Anders Pedersen, tf generalsekreterare, Svenska Röda korset
Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris
Helén Ottosson Lovén, generalsekreterare, Svenska kyrkan
Åsa Regnér, generalsekreterare, Rädda barnen
Jonas Wihlstrand, generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner