Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. 

Läs mer om kakor
Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

En framtida långsiktig, human och rättssäker migrationslagstiftning

På torsdag påbörjas EU:s toppmöte kring det gemensamma europeiska asylsystemet. Efter långa förhandlingar kan mötet bli avgörande och frågan om ansvarsfördelning inom unionen är central. Utgångspunkten måste vara ett system där asylsökandes rättigheter garanteras, samtidigt som alla EU:s medlemsländer deltar solidariskt. Sveriges får inte backa på ståndpunkten om en human asyllagstiftning i enlighet med internationell rätt.
På torsdag påbörjas EU:s toppmöte kring det gemensamma europeiska asylsystemet. Efter långa förhandlingar kan mötet bli avgörande och frågan om ansvarsfördelning inom unionen är central. Utgångspunkten måste vara ett system där asylsökandes rättigheter garanteras, samtidigt som alla EU:s medlemsländer deltar solidariskt. Sveriges får inte backa på ståndpunkten om en human asyllagstiftning i enlighet med internationell rätt.
Publicerad: 26 jun 2018
Lästid: ca

EU måste ta ansvar för den globala flyktingsituationen och Sverige måste vara pådrivande för att identifiera lösningar som upprätthåller rätten till asyl och grundläggande mänskliga rättigheter för människor på flykt. Sveriges politiker måste också svara på frågor om familjeåterförening och uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det diskuteras inte på EU-nivå utan där ligger ansvaret för lagstiftningens utformning fullt ut hos Sveriges regering och riksdag.

Nu är det hög tid att diskutera hur en framtida långsiktig, human och rättssäker migrationslagstiftning ska utformas. Idag kringskärs Sveriges migrationsregler av en tillfällig lag i syfte att begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd, vilket leder till att familjer på flykt splittras. I den politiska debatten har lyfts förslag om att förlänga den tillfälliga lagen i väntan på nya EU-regler. Det är inte en lösning. Lagen är tillfällig till sin konstruktion. Det understryks till och med i regeringens proposition. Att det ansågs förenligt med internationell rätt att göra långtgående inskränkningar i rätten till familjeåterförening motiverades med att lagen endast skulle gälla ”under en begränsad tid”. Regeringen påpekade även att den ”ökade osäkerheten och det förhållandet att det tar längre tid innan familjeåterförening kan ske, riskerar att motverka integrationen”.

En eventuell förlängning skulle därför kräva att den tillfälliga begränsningslagens regler justeras. Rätten till familjeåterförening följer av de konventionsåtaganden som Sverige gjort och måste garanteras för alla som beviljas skydd i Sverige. Krav på inkomst och bostadsstorlek som i praktiken försvårar eller omöjliggör familjeåterförening måste ses över. Lagen har även gjort det svårare för såväl vuxna som barn att få uppehållstillstånd på humanitära grunder. En utvisning måste strida mot exempelvis Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Denna säkerhetsventil är alltför snäv och otydlig, vilket bland annat medför att svårt sjuka barn nekas uppehållstillstånd. Det måste finnas utrymme att ta hänsyn till hälsoskäl och andra personliga omständigheter för att undvika orimliga humanitära konsekvenser för enskilda.

Efter riksdagens beslut om den så kallade gymnasielagen kan många ungdomar andas ut och fokusera på studier och arbete, även om deras tillvaro med korta, tillfälliga uppehållstillstånd är fortsatt osäker. Vi har påpekat att gymnasielagen spär på ett redan svårhanterligt regelverk som har sin grund i den tillfälliga begränsningslagen, men att anta gymnasielagen var rätt avvägning ur ett humanitärt helhetsperspektiv. För de ensamkommande barn och unga som inte omfattas av lagen och som alltjämt befinner sig i en mycket utsatt situation, behöver vi hitta andra lösningar. Röda Korsets frivilliga och tjänstepersoner runt om i landet arbetar intensivt för att förklara det nu allt snårigare regelverket och de luckor som finns för de människor som berörs. Nuvarande regler är komplicerade och svåröverskådliga, något som även riskerar att leda till tillämpningssvårigheter.

Viktigt är därför att både när det gäller familjeåterförening och uppehållstillstånd av humanitära skäl ligger ansvaret för lagstiftningens utformning fullt ut hos Sveriges regering och riksdag. Dessa frågor ingår inte i de förhandlingar om en ny gemensam asyllagstiftning som nu pågår på EU-nivå. Inte heller längden på uppehållstillstånd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande kommer att detaljregleras av EU. I det kompromissförslag som nu diskuteras ges medlemsländerna möjlighet att bevilja permanent uppehållstillstånd efter förlängningsansökan.

På EU-nivå har fokus hittills varit på omfördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Utan en överenskommelse om hur ansvaret för att pröva asylansökningar ska fördelas riskerar även övriga förslag om gemensam asyllagstiftning att falla.  Frågan om omfördelning är samtidigt problematisk eftersom länderna i dag har skiftande förutsättningar för ett humant mottagande och en rättssäker asylprövning. Vi har tidigare uppmanat regeringen att även undersöka möjligheterna till gemensam finansiering via EU:s budget. Utöver ansvarsfördelning kommer EU:s nya regelverk, om det antas, att ersätta stora delar av medlemsländernas nationella asyllagstiftning. De nya gemensamma reglerna är dock långtifrån heltäckande och berör inte övrig migrationslagstiftning.

Sveriges regering har en viktig röst i förhandlingarna på EU-nivå för att upprätthålla en hög standard på den gemensamma lagstiftningen som på sikt säkerställer att alla som söker asyl i EU ges tillgång till en human och rättssäker asylprocess. Rätten till asyl och principen om non-refoulement måste respekteras. Reglerna om så kallade ”säkra tredjeländer” behöver skärpas för att fullt ut garantera asylsökandes rättigheter enligt FN:s flyktingkonvention och dess tilläggsprotokoll. Samtidigt krävs säkra och lagliga vägar till EU för asylsökande. Det krävs också svar från svenska politiker hur de tänker hantera frågor som kvarstår att besluta på nationell nivå.

Den tillfälliga begränsningslagen har skapat ett regelverk som orsakar negativa konsekvenser både för de enskilda människor som berörs och samhället i stort. I våra verksamheter träffar vi dagligen såväl asylsökande som nyanlända som nekats familjeåterförening. Röda Korset genomför nu en större utvärdering av de humanitära konsekvenserna av den tillfälliga lagen som kommer att presenteras efter valet. Vi kommer fortsätta bidra till en saklig diskussion och en evidensbaserad, väl underbyggd migrationslagstiftning i Sverige som garanterar såväl rätten till asyl som rätten till familjeåterförening och underlättar etablering och integration.

Martin Ärnlöv, generalsekreterare Röda Korset

26 juni 2018