Redan innan den väpnade konflikten i Ukraina slog FN:s organ för humanitär hjälp, UN OCHA, fast att 274 miljoner människor kommer att behöva humanitärt stöd och skydd under år 2022, en betydande ökning från 235 miljoner för ett år sedan. Till det kommer Ukraina med över 40 miljoner invånare, där miljontals människor är på flykt, som måste få det skydd de behöver och har rätt till.
Klimatkrisen är en av anledningarna till ökat behov av hjälp. Covid-19 fortsätter att ta liv, cirka 45 000 människor dör alltjämt per vecka. Pandemin har lett till ökade priser på livsmedel och att många människor har förlorat sin försörjning. Konflikten i Ukraina driver upp matpriserna i bland annat Mellanöstern och Afrika, i vissa länder som Somalia explosionsartat.
De möjliga säkerhetspolitiska konsekvenserna av att människor inte har mat för dagen är allvarliga. Risken att oro och desperation leder till våldsamheter är överhängande och än fler människor kan tvingas på flykt.
Kriget i Ukraina gör att andra akuta kriser och konflikter som Tigray i Etiopien, Afghanistan och Haiti inte får så mycket uppmärksamhet.
Nyligen nådde en global konferens som samlar finansiellt stöd till drabbade av konflikten i Jemen inte ens hälften av den summa som FN:s generalsekreterare, Antonio Guterres, hade bett om för att förhindra massvält.
Svenska Röda Korset anser att Sverige bör agera för utsatta människor genom att:
1. Låt biståndet vara bistånd. Regeringen har nyligen sagt att biståndspengar ska användas till att ta emot människor på flykt från Ukraina i Sverige. Men det är en kortsiktig lösning i en globaliserad värld. Förslaget innebär att Sverige blir största mottagarland av svenskt bistånd med 9 miljarder kronor. Det kan jämföras med de tre nästföljande länderna i fjol, Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo och Somalia som fick strax under 1 miljard kronor vardera. Utsatthet i avlägsna delar av världen går inte att separera från Sveriges närområde. Pandemin är ett tydligt exempel på hur ingen är säker, förrän alla är säkra. Sveriges bistånd till organisationer och andra länder behöver behållas minst på den nuvarande nivån och användas där behoven är som störst.
2. Stå upp för krigets lagar. För att kunna hjälpa i konflikter arbetar humanitära aktörer som Röda Korset utifrån internationellt antagna principer om humanitet, neutralitet, opartiskhet och självständighet. Principerna bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan alla som är inblandade i en konflikt, inte minst de olika parternas väpnade styrkor, om att hjälp ska kunna nå fram till alla. De som hjälper ska vara skyddade och får aldrig bli en måltavla. Trots det är våldet mot hjälparbetare i många av dagens konflikter omfattande. En utveckling där krigets lagar gröps ur eller försvagas riskerar att leda till ytterligare lidande. Sverige måste stå upp för opartiska humanitära aktörers verksamhet och göra det möjligt för dem att verka i enlighet med de internationella humanitära principer som FN har slagit fast.
3. Sätt det lokala och nationella civilsamhället i fokus. Det enda sättet att bygga upp uthållighet och beredskap för dagens kriser och konflikter – och de kriser som vi bara kan ana eller inte ens gissa - är att bygga upp lokal och nationell motståndskraft. Ett samhälle som skapat vanor och rutiner för samarbeten är bättre förberett oavsett orsaken till och följderna av en ny kris. Skälet till att Röda Korset snabbt kan agera i kriser, inte minst i Ukraina, är att den nationella rödakors- eller rödahalvmåneföreningen finns på plats före, under och efter krisen. Sverige och andra biståndsgivare måste göra stora, långsiktiga investeringar för att stärka människors och samhällens motståndskraft genom stöd till lokala och nationella aktörer.
Sveriges riksdag och regering behöver stå upp för landets bistånd som just bistånd, inte låta det utgöra en smidig handkassa för nationella utgifter.
Anders Pedersen, chef Internationella avdelningen, Svenska Röda Korset.
Följande debattartikel publicerades i Sydsvenskan 5 april 2022 (PDF)