Det som pågår just nu i Jemen, Syrien, Afghanistan och andra platser är inte bara en fråga om liv och död för tusentals människor. Det handlar också om huruvida humanitära insatser ens är möjliga i konflikter.
Så sent som för några dagar sedan skedde två anfall mot sjukhus i Aleppo, Syrien. Oskyldiga barn, föräldrar och Aleppos enda barnläkare tillhör de omkomna. Det finns i dag inte en enda säker plats i Aleppo, inte ens på sjukhusen.
Detta urskillningslösa våld måste upphöra. Och det här är bara ett av många oförsvarliga angrepp på senare tid.
Internationella Röda Kors-kommittén (ICRC) har dokumenterat hur vanligt det är med angrepp mot sjukvårdsinstitutioner och sjukvårdspersonal i elva länder åren 2012-2014. Av sammanlagt 2 398 attacker var 1 933 riktade mot lokala sjukvårdare, däribland 262 från nationella Röda Kors-föreningar. Bakom majoriteten av angreppen ligger militära styrkor eller väpnade grupper, men också polis och enskilda individer. Dessvärre vet vi att det vi dokumenterar bara är toppen av ett isberg.
Varje angrepp mot en hälsoklinik, ett sjukhus eller en ambulans, är en för mycket och detta måste få ett slut.
Ett angrepp mot sjukvårdspersonal och sjukhus är också ett brott mot krigets lagar, den internationella humanitära rätten.
Lagarna är glasklara:
- Sårade och sjuka ska skyddas. Den som är i störst behov av vård ska först få vård – oavsett om det är vän eller fiende. Sjukvårdspersonal, sjuktransporter, sjukhus och sjukhusutrustning ska skyddas.
- Skyddsemblemen måste respekteras. Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen på vit botten är skyddsemblem och markerar skyddet för sjukvård i krig. Personer, byggnader eller föremål som bär dessa emblem ska respekteras och skyddas av parterna.
Tyvärr har dagens konflikter blivit alltmer komplexa och säkerhetsläget en allt större utmaning. Katastroforganisationer som Röda Korset arbetar nu under ytterst svåra förhållanden. Det är hög tid att agera. Tillsammans med staterna och FN kan vi göra mycket för att vända utvecklingen.
I veckan antog FN:s säkerhetsråd en resolution som stärker skyddet för sjukvården i väpnade konflikter. Den är ett steg i rätt riktning och ett resultat av ett långvarigt påverkansarbete av den Internationella Rödakors- och Rödahalvmåne-rörelsen, andra berörda humanitära organisationer och samarbetspartners för att skydda dem som riskerar sina liv för att hjälpa andra. Säkerhetsrådets tydliga ställningstagande sänder en viktig signal. Genèvekonventionerna måste respekteras, sjukvården ska skyddas. Det visar att man tar detta omfattande humanitära problem på allvar och bekräftar att det fortfarande finns utrymme för humanitet i krig.
För att ge effekt måste staterna vidta åtgärder:
- Se till att de som angriper eller hindrar sjukvård hålls ansvariga och ställs till svars för brott mot den humanitära rätten.
- Säkerställ att nationell lagstiftning ger ett effektivt skydd för sjukvårdspersonal, vårdinrättningar och ambulanser.
- Sjukvårdspersonal får inte straffas för att de utför sitt arbete – att utifrån behov hjälpa sårade och sjuka. De ska alltid tillåtas arbeta i enlighet med sina etiska principer, deras opartiskhet och oberoende måste skyddas.
- Säkerställ att militära insatsregler och operativ praxis främjar vårdens säkerhet och allas tillgång till vård.
Röda Korset viker inte en tum från uppdraget att fortsätta hjälpa krigets offer, men kunskapen om utvecklingen måste öka och skyddet för sjukvården förbättras.
Melker Måbeck, chef för internationella avdelningen Röda Korset