Trots att fler människor än någonsin är på flykt i världen verkar det nya normala vara en kapplöpning i hur Sverige ska kunna ta så lite ansvar som möjligt.
I dag, den 20 juli, införs en ny migrationslagstiftning där det anses godtagbart att barn tvingas växa upp utan sina föräldrar och där människor med trauman från krig och flykt ska kvalificera sig för långsiktig trygghet.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att korta, tidsbegränsade uppehållstillstånd blir norm, att inkomstkrav införs för permanenta uppehållstillstånd och att begränsningarna i rätten till familjeåterförening permanentas.
Det kommer att slå hårt mot människor i redan utsatta situationer men också mot möjligheten att etablera sig i Sverige. Redan nu vet vi att den nya lagen kommer att få allvarliga konsekvenser.
- Vi vet att den kommer göra att barn kommer växa upp utan sina föräldrar.
En pappa från Syrien har inte sett sitt barn sedan det var tre veckor gammalt. Nu är barnet sex år och bor i ett flyktingläger. När den tillfälliga lagen infördes 2016 beslutades i ett ”exceptionellt läge” tillfälligt om höga krav på jobb och bostad – så kallade försörjningskrav - för att få återförenas med sina barn och sin partner. I dag blir de här kraven permanenta trots att Sverige tar emot färre asylsökande än på mycket länge.
Vi vet att det här kraven – trots att det finns vissa undantag – kommer att leda till att barn får leva långa perioder, och i vissa fall helt växa upp, utan sina föräldrar. Om barnet hinner fylla 18 år kanske familjen aldrig får leva ihop.
- Vi vet att lagstiftningen kommer att göra att människor med trauman från krig och flykt kommer få en svårare rehabilitering.
”Det går inte att arbeta med kriser i det förflutna om man inte är trygg nu. Att inte veta om man blir utvisad är inte att vara trygg (..) vilket märks tydligt i behandlingsarbetet”, säger en psykolog på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade.
Uppemot 30 procent av dem som kom från Syrien till Sverige 2015 uppvisar någon form av symptom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). För människor från Somalia eller Eritrea är siffran ännu högre.
För den som har ett trauma från krig, tortyr eller flykt är chansen att läka god - men då måste man få avsluta sin flykt. Med den nya lagen kommer människor som beviljas asyl i Sverige att få uppehållstillstånd i antingen tre år eller i 13 månader. Efter det måste de ansöka om förlängning.
Genomsnittet i andra EU-länder är fem respektive tre år. Att göra rehabiliteringen svårare för människor med trauman är inte bara negativt för den enskilde utan för hela samhället eftersom det försvårar möjligheten till språkinlärning och etablering.
- Vi vet att kvinnor kommer att drabbas hårdare än män av konsekvenserna av lagstiftningen.
En dom i migrationsdomstolen: En statslös kvinna ansöker om att få återförenas med sin man. Paret har sex gemensamma barn, varav fyra minderåriga. Mannen har två rum och kök i Sverige. Bostadskravet anses inte vara uppfyllt och familjeåterförening nekas.
När rätten till familjeåterförening begränsas är det ofta kvinnor och barn som blir fast i krigszoner och flyktingläger. Fler kvinnor och barn kommer också att anse sig tvungna att ge sig ut på livsfarliga resor för att få leva med sin familj.
Förutom försörjningskrav för familjeåterförening införs i dag också liknande krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Generellt sett är det svårare för nyanlända kvinnor i Sverige att uppnå kraven eftersom de ofta står längre ifrån arbetsmarknaden, jobbar deltid och i lägre utsträckning haft tillgång till skolgång i hemlandet.
Det här kommer att leda till att kvinnor i högre utsträckning än män kommer att leva länge med osäkra tidsbegränsade tillstånd. Bland annat Arbetsförmedlingen har visat att tidsbegränsade tillstånd har en negativ påverkan på framförallt kvinnors etablering i Sverige.
Civilsamhället har sedan 2015 tagit ett stort ansvar för de tvära kasten i svensk migrationslagstiftning. I Röda Korsets verksamheter möter vi föräldrar som inte fått träffa sina minderåriga barn på många år. Vi möter barnfamiljer och ensamkommande ungdomar som inte har mat för dagen eller tak över huvudet.
Vi ger traumabehandling till människor som blivit torterade men som inte vet om deras uppehållstillstånd kommer att förlängas. Vi ger medmänskligt stöd, bland annat i Sveriges samtliga förvar, till de många som känner stor fruktan för att utvisas till länder där det råder väpnad konflikt eller där det inte går att garantera grundläggande rättigheter.
Vi ser att lagstiftningen som införs i dag riskerar att leda till en stor humanitär utsatthet för de människor vi möter i vårt arbete. Sverige har de senaste åren blivit del av en trend där länder väljer att vända människor som flytt från krig och förföljelse ryggen.
Det finns ingen forskning som visar att en restriktiv politik i Sverige påverkar andra länder att ta ett större ansvar. Tvärtom. I en tid där de humanitära behoven ökar krävs att vi alla lyfter blicken och värnar Sveriges humanitära grundsyn. Kapplöpningen om att ta så lite ansvar som möjligt bör sluta i dag.
Martin Ärnlöv, generalsekreterare för svenska Röda Korset.