I början av september i år drog orkanen Dorian in över Bahamas och lämnade total förödelse efter sig. 13 000 hus förstördes, minst 50 personer dog och uppemot 70 000 behöver nödhjälp i orkanens spår.
För varje grad som jordens medeltemperatur stiger ökar risken för oväder av den här typen, eftersom tropiska cykloner bara kan bildas i vatten som är 27 grader eller varmare. Och haven värms upp snabbare än luften, har det visat sig.
I somras slogs värmerekord på löpande band i Europa. I Frankrike beräknar regeringen att så många som 1 500 personer kan ha dött till följd av den extrema värmeböljan. Här i Gävleborg minns vi med fasa skogsbränderna som härjade i länet och i hela Sverige sommaren 2018 efter en lång period av torka och extremvärme.
Sedan 1970-talet har extremväder som orkaner, översvämningar och torka fyrdubblats i världen. Som en global katastroforganisation som ofta är först på plats, oavsett om katastrofen är en storm på Bahamas eller skogsbränder i Hälsingland, ser vi i Internationella Rödakors- och Röda halvmånerörelsen dagligen konsekvenserna av klimatförändringarna.
Redan i dag är 108 miljoner människor i världen beroende av humanitärt stöd till följd av klimatrelaterade katastrofer. Den nya rapporten “The Cost of Doing Nothing” från den Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationen visar att dubbelt så många, hela 200 miljoner, kan vara i behov av nödhjälp år 2050. Det är de fattigaste och mest utsatta i samhället som drabbas hårdast, oavsett om krisen sker i ett fattigt eller rikt land.
Men samma rapport visar också att om vi agerar snabbt och beslutsamt för att minska utsläppen och hjälpa de mest utsatta att anpassa sig kan vi drastiskt minska antalet personer som drabbas, och rädda många människoliv.
Därför måste vi:
- Hjälpa de fattigaste och mest utsatta att anpassa sig till ett varmare och mer oförutsägbart klimat. Det kan handla om att lära ut klimatsmarta odlingsmetoder eller bygga mer robusta hus som kan stå emot stormar.
- Stärka beredskapen för klimatrelaterade kriser i Sverige. Beslutsfattare behöver se till att det finns tillräckligt med resurser. Vi måste se till att det finns beredskapsplaner om krisen slår till, med särskilt fokus på sårbara grupper.
- Minska utsläppen: Världens länder måste minska utsläppen i den takt som krävs för att nå de globala klimatmålen. Inom Svenska Röda Korset driver vi ett konsekvent arbete för hållbarhet och minskade utsläpp som genomsyrar all verksamhet.
Svenska Röda Korset arbetar med akuta katastrofer och kriser men också för att förebygga skador av framtida kriser. Ett exempel är vårt arbete i Bangladesh, som drabbas av översvämningar delar av året. Där har vi arbetat tillsammans med utsatta byar för att stärka grunden som husen vilar på och höja latrinerna för att förhindra att förorenat vatten tränger in vid översvämningar.
I Sverige arbetar vi för att stärka lokal motståndskraft, både i vardagen med utsatta grupper och genom att bygga upp beredskap för att kunna stötta samhället vid allvarliga händelser. I samband med skogsbränderna 2018 hade vi krisstödjare och förstahjälpare på plats i Ljusdal, Sveg och Särna. Hundratals rödakorsare öppnade platser där vi erbjöd mat och dryck till evakuerade och personal samt hjälpt till med transporter, logistik och eftersläckningsarbete.
Genom att hjälpa de mest utsatta att bygga motståndskraft kan vi minska de mänskliga kostnaderna för klimatförändringarna rejält. Tillsammans kan vi rädda människoliv.
Margareta Wahlström
ordförande för Svenska Röda Korset
Urban Lindblom
ordförande i Region Mitt för Svenska Röda Korset