COP31 – våra uppmaningar till Sverige och EU

Ulrika Modéer: "Vi har inte råd att låta bli att investera i klimatanpassning" 

Klimatrelaterade katastrofer blir allt vanligare samtidigt som den humanitära finansieringen minskar. När COP31 nu går in i sina sista timmar uppmanar Svenska Röda Korset Sverige och EU att driva på för större investeringar i klimatanpassning och katastrofberedskap. 

Över hela världen drabbas människor av extremvärme, översvämningar, torka och stormar. Samtidigt varnar forskare för att en kraftig El Niño riskerar att förvärra hungern, vattenbristen och flera redan allvarliga humanitära kriser. 

Röda Korsets erfarenheter från katastrofer världen över visar att tidiga varningssystem, lokal beredskap och förebyggande insatser räddar liv. Trots det ökar inte investeringarna i den takt som krävs för att möta behoven. 

– Vi vet redan hur liv kan räddas innan katastrofer inträffar. Frågan är inte om vi har råd att investera i klimatanpassning och beredskap, utan om vi har råd att låta bli, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset. 

Finansiering är en av de mest avgörande frågorna i klimatförhandlingarna. Sverige har historiskt spelat en viktig roll genom stöd till internationella klimat- och anpassningsfonder samt genom arbetet med finansiering för förluster och skador. Samtidigt är de svenska bidragen till Anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF) tagits bort i budgeten för 2026. 

– Klimatanpassning är inte bara en klimatfråga. Det handlar om människors säkerhet, hälsa och möjlighet att klara nästa katastrof. Sverige har länge varit en viktig röst internationellt för klimatanpassning. Nu behöver vi också bidra till att finansieringen når de människor och samhällen som drabbas hårdast av klimatkrisen, säger Ulrika Modéer. 

Inför slutförhandlingarna uppmanar Svenska Röda Korset Sverige och EU att: 

  1. Omsätta målet om ökad anpassningsfinansiering i konkreta åtaganden

COP31 får inte avslutas med nya mål utan finansiering. Sverige bör verka för att EU:s åtaganden om ökad anpassningsfinansiering följs av konkreta bidrag och investeringsbeslut som stärker de mest utsatta ländernas förmåga att hantera klimatrelaterade katastrofer. 

  1. Stärka de internationella fonder som finansierar klimatanpassning i utsatta länder

I en tid när humanitära behov ökar behöver finansieringen till instrument som Anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF) stärkas, inte minska. 

  1. Prioritera investeringar som minskar framtida katastrofer och humanitära behov

En större andel av klimatfinansieringen bör gå till tidiga varningssystem, katastrofriskreducering, lokalt ledd beredskap och klimattåliga hälso- och sjukvårdssystem. Det är investeringar som räddar liv, minskar mänskligt lidande och stärker samhällets motståndskraft mot framtida kriser. 

Helikopter vid skogsbrand

Ett humanitärt perspektiv på klimatanpassning

Läs vår klimatriskanalys