De senaste åren har återuppbyggnaden av totalförsvaret ökat och utvecklingen drivs på av osäkerheten i vår omvärld. I ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025 2030” beskriver Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar, tidigare MSB, sju typsituationer som samhället behöver förbereda sig för, från hybrida hot och värdlandsstöd till angrepp mot Sverige. Men oavsett scenario kvarstår faktum: Till sist är alla kriser lokala och kriser drabbar människor på olika sätt.
Att sätta människan i centrum för totalförsvarsplaneringen ligger i linje med budskap vi har hört från försvarspolitiker och myndigheter de senaste åren: att totalförsvaret finns till för att skydda demokratin, vårt sätt att leva och våra värderingar. Den här synen på totalförsvaret hör ihop med att den enskilda människan uppfattar att beslutsfattarna ser hennes liv som viktigt. Att det är värt att försvara.
Just därför blir det motsägelsefullt att frågan om personminor nu åter förekommer i debatten. Personminor kallas ibland ”den svages vapen” eftersom det är enkelt och kompenserar för brist på resurser eller militär styrka. Det fortsätter att döda och lemlästa långt efter att striderna har upphört. 2024 var 90 procent av offren för personminor och explosiva lämningar civila, varav nära hälften barn. Trots det har flera av Sveriges grannländer valt att lämna Ottawakonventionen, det globala förbudet mot personminor. Vi kan inte acceptera att fler länder går samma väg.
Att skydda civila i väpnad konflikt är ett huvudsyfte med den internationella humanitära rätten, krigets lagar. Försvarsmakten och MSB skriver i “Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030” att man vill låta “folkrätten och dess centrala principer genomsyra totalförsvarsplaneringen”.
Svenska Röda Korset bidrar till att uppnå denna ambition. Vi medverkar i befolkningsskyddsrådet, utbildar civilpliktiga i krigets lagar och bidrar med erfarenheter från våra kollegor i Ukraina om hur reglerna kan efterlevas. Under 2026 deltar vi i planering och genomförande av försvarsmaktsövning Aurora, bland annat för att integrera de folkrättsliga reglerna i övningen.
Därutöver arbetar vi kontinuerligt på vår förmåga att agera när människor söker trygghet och medmänsklighet i akuta kriser. Det är ingen slump att rödakorsare var på plats för krisstöd vid bussolyckor i både Stockholm och Västerbotten, efter masskjutningen i Örebro och i samband med andra våldsdåd under 2025.
80 år har gått sedan Folk och försvar bjöd in till sin första Rikskonferens. Efter andra världskrigets dyrköpta lärdomar samlades organisationer för att ”bygga en bro mellan samhället och försvaret”. Svenska Röda Korset deltar i konferensen i Sälen med vår kunskap om att kriser är lokala och påverkar människor på olika sätt.
När samtidens säkerhetspolitiska stormar drar in måste vi hålla kvar blicken på det vi skyddar: humanitet. Röda Korsets grundare Henry Dunant skrev att civilisationen kräver att vi lyckas med det humanitära uppdraget. Det gällde när han skrev det 1859, det gäller idag och det kommer att fortsätta gälla i framtiden.
Ulrika Modéer
Generalsekreterare
Svenska Röda Korset
Anders Forsberg
Krisberedskapschef
Svenska Röda Korset