Röda Korset välkomnar årets rapport från Klimatpolitiska rådet och dess tydliga genomlysning av regeringens samlade klimatpolitik. Rapporten visar återigen att dagens åtgärder inte är tillräckliga för att Sverige ska leva upp till klimatlagens krav och nå de nationella klimatmålen. Samtidigt är rapporten också något av en handbok för vägen framåt, med konkreta och genomförbara rekommendationer.
Klimatkrisen är ytterst en humanitär kris. Varje grad, varje tiondels grad, förändrar människors livsvillkor. Sverige behöver en klimatpolitik som möter verkligheten, inte en som hoppas på mildare effekter än vad forskningen visar.
– Klimatpolitiska rådets rapport visar tydligt att dagens politik är otillräcklig för att minska utsläppen. Varje års fördröjning ökar riskerna för människor och samhällen både i Sverige och globalt. När klimatindikatorerna blinkar rött krävs inte mindre, utan mer klimatledarskap. Sverige har både ett ansvar och möjlighet att agera. Frågan är inte om vi har råd, utan om vi har råd att låta bli, säger Svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Modéer.
FN:s klimat- och vädermyndighet WMO bekräftar att 2025 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts, och att de senaste elva åren alla varit de varmaste i modern tid. Den globala medeltemperaturen låg omkring 1,4 °C över nivån före industrialiseringen. Detta gällde trots att en kylande La Niña inträffade under delar av året – ett tydligt tecken på att den långsiktiga uppvärmningen fortsätter.
Vi delar rapportens slutsats att möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader är i praktiken nästan omöjlig. Attributionsforskningen från World Weather Attribution (WWA) som rapporten lyfter, där Röda Korsets internationella klimatcenter ingår, visar detta konkret. En studie på den långvariga värmeböljan i Sverige 2025 visar att sannolikheten för sådana händelser har fördubblats sedan 2018. Under samma period ökade den globala uppvärmningen med endast +0,2°C, vilket visar att varje tiondels grad räknas.
Samtidigt spelar internationellt samarbete roll. Tio år efter Parisavtalet har utsikterna förbättrats - från en förväntad uppvärmning på 4°C till dagens 2,8°C. Men framstegen räcker inte, och tidsfönstret för att undvika de mest allvarliga konsekvenserna håller snabbt på att stängas.
Klimatpolitiska rådets rapport visar tydligt att Sveriges stora satsningar på totalförsvaret måste integreras med klimatmålen för att undvika att nya fossilberoenden byggs in. Rådet pekar på behovet av tydliga myndighetsuppdrag, strategisk offentlig upphandling och att även NATO:s standardiseringsarbete används för att styra totalförsvaret mot klimatmål. Detta är avgörande för att säkerställa att stärkta beredskapsresurser också bidrar till utsläppsminskningar och ökad samhällsrobusthet.
Något som rapporten däremot inte tar upp är nuvarande forskning som varnar för en kollaps av det Atlantiska cirkulationssystemet, vilket kan ske redan vid 2°C. Dessa havsströmmar bidrar till vårt milda klimat, och en kollaps skulle få omfattande konsekvenser för Sverige, med större klimatvariationer, betydligt kallare vintrar, stigande havsnivåer och fler intensiva stormar.
Mot denna bakgrund blir nationell klimatpolitik avgörande. Klimatpolitiska rådet är också tydligt med att de kommande åren fram till 2030 blir avgörande för den värld nästa generation kommer att ärva. Samtidigt konstaterar rådet att Sverige, trots goda ekonomiska och strukturella förutsättningar, inte är på väg att nå sina mål. Att nödvändiga beslut uteblivit under ett avgörande år innebär att ansvaret nu skjuts framåt, med ökade risker och högre kostnader som följd.
När takten i omställningen behöver öka och beslutsfattandet vila på ett robust faktaunderlag, blir frågan om informationens kvalitet central. I en tid där desinformation riskerar att underminera både tilliten till vetenskap och genomförandet av nödvändiga åtgärder – vilket också lyfts i Röda Korsets World Disasters Report – blir oberoende granskning av klimatpolitiken viktigare än någonsin.
– Kostnaderna är inte uteslutande ekonomiska. Även om utebliven måluppfyllelse 2030 kan innebära tiotals miljarder kronor i direkta utgifter är de mänskliga kostnaderna betydligt större i form av förlorade liv, försämrad hälsa och alltmer akuta humanitära behov, både i Sverige och globalt, säger Ulrika Modéer.
Rapporten tydliggör behovet av kraftfulla styrmedel, långsiktighet och tydligt politiskt ledarskap. En opinionsundersökning från 2025, genomförd av Röda Korset och Hyresgästföreningen, visar att många svenskar oroar sig för extremväder och att 70 procent anser att landet är dåligt förberett för klimatförändringarnas effekter. Över 80 procent efterfrågar ökade investeringar i förebyggande arbete. Att minska utsläppen är den mest effektiva formen av klimatanpassning. Vi delar rådets slutsats att Sverige omedelbart måste prioritera kraftfulla utsläppsminskningar och ta ett långsiktigt, tvärsektoriellt politiskt ansvar för att begränsa de humanitära konsekvenserna av klimatkrisen.
Röda Korset efterlyser att människors skydd och hälsa beaktas i större utsträckning i svensk klimatpolitik. Varje års fördröjning förvärrar de humanitära riskerna – från värmeböljor och översvämningar i svenska kommuner till cykloner och torka som driver kriser globalt. Klimatmålen mäts i ton men de humanitära konsekvenserna mäts i liv och god hälsa. Det är först när klimatpolitiken både minskar utsläpp och samtidigt stärker motståndskraften som Sverige kan ta det klimatledarskap situationen kräver och lägga grunden för en effektiv och trovärdig klimatpolitik.