Regeringen har nu lagt fram nya förslag för att göra det lättare att få personer utan uppehållstillstånd att lämna Sverige. Ett av förslagen omfattar den omdiskuterade utökande informationsplikten där vissa myndigheter blir skyldiga att själva rapportera personer som saknar rätt att vistas i Sverige. Regeringen föreslår även att ge polisen långtgående befogenheter till polisen där de genomför inre utlänningskontroller, med åtgärder som husrannsakan och beslag av mobiltelefoner, sådant som annars brukar kräva misstanke om brott.
Även om vård, skola och socialtjänst undantas från informationsplikten finns en betydande risk att känsliga uppgifter kan spridas indirekt. När olika myndigheter samarbetar kan så kallad sidoinformation föras vidare, och plötsligt är skyddet inte mycket värt. Det kan resultera i att personer som saknar uppehållstillstånd avstår från att söka vård, stöd eller utbildning. Detta väcker allvarlig oro. För i praktiken riskerar det att slå mot barns och vuxnas grundläggande rättigheter och förstärker den utsatthet som redan råder.
Utöver bristerna i undantagen ser vi också att förslaget riskerar att få oönskade konsekvenser genom de myndigheter som omfattas om informationsplikten. Alla människor som vistas i Sverige, oavsett rättslig status, har rätt till akutvård och vård som inte kan anstå. Men även om vården undantas, omfattas inte alla myndigheter som hanterar uppgifter kopplade till vård. Exempelvis registrerar Skatteverket alla barnfödslar och Kronofogden hanterar obetalda vårdkostnader. Det innebär att uppgifter i praktiken kan spridas ändå, och att ett undantag riskerar att inte vara ett verkligt undantag.
– Vi ser en tydlig risk att människor i mycket utsatta situationer avstår från att söka vård eller låta sina barn gå i skolan, av rädsla för att deras uppgifter kan spridas. Detta riskerar att leda till ökad marginalisering och ohälsa, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.
I sin helhet riskerar förslagen att allvarligt skada tilliten till det offentliga. Det som förväntas skydda och stärka myndigheternas arbete riskerar i stället att skapa rädsla, undvikande beteenden och minskad kontakt med välfärdssystemet. Detta anses både skada individers rättigheter och försvåra myndighetsutövningen.
Det finns dessutom inget som tyder på att den här typen av åtgärder faktiskt fungerar. Erfarenheter från andra länder visar att liknande åtgärder inte leder till ett ökat återvändande, men däremot till ökad utsatthet och minskad tillit till myndigheter. Detta riskerar att driva människor ännu djupare in i det så kallade skuggsamhället.
Därför säger Svenska Röda Korset nej till förslaget i sin helhet. Om regeringen ändå väljer att gå vidare krävs att undantagen faktiskt är undantag. Möjligheten att dela sidoinformation bör tas bort, och informationsskyldigheten bör bygga på begäran snarare än eget initiativ. Långtgående och ingripande tvångsåtgärder som riktas mot människor utan att det finns misstanke om brott måste vara noggrant avvägda, rättssäkra och tydligt motiverade.
– I grunden handlar detta om tillit. Tillit mellan människor och samhällsinstitutioner är avgörande för ett fungerande samhälle, det är kittet som håller oss samman, säger Ulrika Modéer.
Åtgärder som skapar rädsla och driver människor bort från vård, skola och myndigheter riskerar att underminera just denna tillit. Ett samhälle som värnar människors värdighet, trygghet och tillgång till grundläggande rättigheter stärker inte bara individen, utan hela vårt samhälle.