Regeringens utrikesdeklaration 2026

I februari presenterade regeringen utrikesdeklarationen för 2026. I en tid när de globala humanitära utmaningarna är enorma så är Sveriges roll och prioriteringar av den utrikespolitiska agendan av största vikt. Svenska Röda Korset välkomnar därför att årets utrikesdeklaration fortsatt lyfter vikten av humanitärt stöd i en tid då konflikter, politiska kriser och naturkatastrofer förvärras. Samtidigt vill vi betona vikten av att Sveriges utrikes- och biståndspolitik fortsatt är principfast, behovsbaserad och förankrad i internationell humanitär rätt och att de humanitära principerna värnas: stöd till personer i störst utsatthet, civilsamhällets roll, arbetet mot klimatkrisen, satsningar på hälsa samt insatser för nedrustning. 

Internationell humanitär rätt är grundläggande 

Vi ser positivt på att regeringen understryker vikten av en regelbaserad världsordning och folkrättens betydelse. Svenska Röda Korset vill betona att detta måste försvaras konsekvent - internationell humanitär rätt gäller för alla stridande parter i alla pågående väpnade konflikter.  Det får inte finnas dubbla måttstockar i denna fråga.   

Stöd till personer i störst utsatthet 

Svenska Röda Korset välkomnar det starka stödet för situationen i Ukraina.  Däremot anser vi att Sverige bör skapa en modell där Ukraina-stödet inte urholkar den redan krympande biståndsbudgeten.  

Vi anser att detta stöd bör hanteras separat för att inte riskera att lämna civila i andra svåra humanitära kontexter och konflikter utan stöd, särskilt i länder där behoven ökar samtidigt som finansieringen minskar. Påfallande få länder i Afrika, Asien och Latinamerika omnämns jämfört med tidigare års utrikesdeklarationer. För att komma till rätta med grundorsakerna till fattigdom och utsatthet behövs de långsiktiga insatserna som utvecklingsbiståndet främjar. Utan dessa riskerar de humanitära behoven i stället att öka.  

Civilsamhällets roll 

Civila samhället spelar en avgörande roll för en positiv utveckling både i Sverige och globalt, men nämns dessvärre inte alls i utrikesdeklarationen. Vi betonar att starkare stöd till lokala aktörer är avgörande för att humanitära insatser ska bli effektiva, hållbara och nå personer i störst utsatthet. Lokala organisationer har bäst förutsättningar att agera snabbt, förstå sammanhanget och skapa långsiktiga resultat. Därför ser Röda Korset ett behov av att Sverige i större utsträckning tydliggör hur utrikespolitiken och biståndet ska bidra till lokalt ledda insatser, som är en av de mest verkningsfulla vägarna att minska mänskligt lidande.   

Klimatkrisen är en humanitär kris 

Vi anser det nödvändigt att Sveriges utrikespolitik tydligare visar hur klimat-, bistånds- och säkerhetspolitiken tillsammans ska möta barn, kvinnor och män i störst utsatthet. Klimatanpassning och katastrofriskreducering måste prioriteras, liksom insatser för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen i de mest utsatta regionerna. Inte minst riskerna kopplade till klimatkänsliga sjukdomar som kolera, malaria och dengue, vilka snabbt ökar i takt med stigande temperaturer och ökade nederbördsmönster.  

Utrikesdeklarationen berör klimatfrågan, men beskriver inte hur Sverige ska säkerställa att klimatfinansieringen är tillräcklig och additionell, vilket Parisavtalet kräver. När klimatbistånd i praktiken ersätter andra insatser i stället för att komplettera dem riskerar de mest sårbara grupperna att hamna i skuggan av klimatåtgärder, trots att de ofta är de som drabbas hårdast. Klimatarbetet måste därför integreras i all humanitär planering och utgå från människors faktiska behov, med fokus på att stärka lokal motståndskraft och skydda civila. 

Bortglömda behov- psykisk hälsa 

Givet de enorma humanitära behoven anser vi att psykisk hälsa och psykosocialt stöd behöver lyftas starkare i utrikes- och biståndspolitiken framöver. Röda Korset möter varje dag människor vars psykiska hälsa påverkas av krig, naturkatastrofer och flykt. Tidiga insatser är avgörande för att människor och samhällen ska kunna återhämta sig och bygga upp motståndskraft inför framtida kriser.  

Ett humanitärt perspektiv på migration 

Vidare noterar vi att migration inte alls nämns i utrikesdeklarationen, vilket ter sig märkligt i en tid när fler barn, kvinnor och män befinner än någonsin befinner sig på flykt. I dag är över 122 miljoner människor på flykt och antalet internationella migranter uppgår till över 300 miljoner. Svenska Röda Korset ser behov av ett tydligare humanitärt perspektiv när det gäller migration, såväl i Sverige som internationellt. Sverige behöver säkerställa att humanitära aktörer kan bistå personer i utsatthet, oavsett deras legala status. Utrikes- och biståndspolitiken bör utformas för att minska lidande och ge skydd, inte för att uppnå nationella migrationspolitiska mål.  

Nedrustning för en fredligare värld 

Slutligen noterar Svenska Röda Korset att regeringens utrikesdeklaration saknar hänvisningar till de enorma ansträngningar som görs världen över i frågor kopplat till nedrustning och icke-spridning. I en tid då Internationella Rödakorskommittén (ICRC) rapporterar omkring 130 pågående väpnade konflikter världen över måste Sverige fortsätta stå upp för att vapen som förbjudits av världssamfundet på grund av sina inhumana konsekvenser aldrig normaliseras eller återinförs som en del av en legitim försvarspolitik. Samtidigt krävs ett fortsatt och målmedvetet arbete för att utveckla och stärka den internationella regleringen av moderna vapentyper och nya metoder för krigföring, vars humanitära konsekvenser ännu inte kan överblickas men redan visar att civila exponeras för risker som tidigare regelverk aldrig var avsedda att hantera. 

Sverige har möjlighet att gå före att bidra till en stabilare och fredligare värld. Då krävs en utrikes- och biståndspolitik som är principfast, behovsbaserad och som sätter människor i centrum. Det ligger i det långsiktiga svenska intresset.