Vad är oro?

Oro och rädsla är vanliga reaktioner vid ovanliga situationer, som vid kriser eller olika typer av hot. När vi är oroliga är risken stor att vi generaliserar för att göra världen mer begriplig, vilket kan göra oss ännu mer rädda. Här får du råd kring vad du kan göra för att må bättre och samtidigt vara ett stöd för människor i din närhet.

Oro liksom ångest är ord som vi ofta använder för att beskriva samma känsla, men det är viktigt att skilja dem åt.

• Oro och rädsla är vanligt vid kriser och katastrofer. I grunden är det positiva reaktioner som hjälper oss att vara försiktiga vid hot och eventuella svåra händelser.
• Ångest är en intensiv känsla av oro och obehag i kroppen som kan uppstå i krissituationer men också när det inte finns något tydligt yttre hot. Ångest kan upplevas som obehagligt men är inte farligt.

Psykisk ohälsa är det sammanfattande begreppet för långvarig oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Varför känner jag oro?

Oro triggas av våra tankar och det som händer runt omkring oss. Oro är en reaktion på svåra händelser, kriser och hot som sjukdomar, naturkatastrofer och krig.

Det är också vanligt att känna oro för sin hälsa, nära och kära, sitt jobb och sin ekonomi. 

Om tankarna inte försvinner eller om du upplever att situationen är outhärdlig är det viktigt att söka hjälp. Du kan boka en tid hos din vårdcentral och vid akuta situationer ringa 112.

Vad händer i kroppen vid oro?

När vi känner oro mobiliserar sig kroppen. Våra sinnen skärps, musklerna spänns och vi blir redo att agera. Det är inte farligt men utan återhämtning kan den bli en belastning och på sikt skada kroppen.

I vardagen upplever vi både oro och återhämtning varje dag. Om orsaken till oron finns kvar över tid, eller om den byggs på med händelser och situationer som skapar mer stress, kan det bli en obalans.

Tecken på stress

Tecken på för mycket stress kan vara spända muskler, ont i magen, svårt att sova, koncentrationsproblem och humörsvängningar. Även tankeförmåga och minne kan påverkas.

För mycket stress kan leda till att du inte tar hand om dig eller inte gör det du brukar för att återhämta dig. Du kanske inte har tid och ork, kan träffa dina vänner eller fortsätta med din hobby på grund av situationen.

Kroppsliga symtom kan också begränsa rörligheten. Då finns det risk att stressen ökar samtidigt som möjligheterna till återhämtning minskar.

I svåra situationer i livet eller perioder med mycket oro och stress finns det en hel del saker du kan göra själv för att må bättre, dämpa stressen och stärka din motståndskraft.

Varje gång du lyckas bryta ditt stressmönster bidrar det till återhämtningen och hjälper dig hantera stressen bättre.

Så mår du bättre vid oro

I svåra situationer i livet eller i perioder med mycket oro och stress finns det en hel del saker du kan göra själv för att må bättre, dämpa stressen och stärka din motståndskraft.

Varje gång du lyckas bryta ditt stressmönster bidrar det till återhämtning och hjälper dig att hantera stressen bättre.

I filmen får du råd kring vad du kan göra för att må bättre och samtidigt vara ett stöd för människor i din närhet.

Åtta konkreta tips som minskar oro 

1. Berätta om din oro och dina känslor för någon.
   
   

2. Umgås med någon som du känner dig trygg med, även om du inte vill prata om det du känner och tänker. Var inte ensam och grubbla.

3. Fortsätt göra saker du mår bra av.
   
   

4. Bibehåll rutiner.
   
   

5. Aktivera dig fysiskt.
   
   

6. Försök att balansera dina tankar och undvik att tänka i ”svart eller vitt”.
   
   

7. Enkla avslappnings- och andningsövningar kan hjälpa dig finna lugn.
   
   

8. Erbjud din hjälp till andra. Ibland hjälper det att flytta fokus från sig själv till någon annan.

Övningar för hur du kan minska din oro

Det finns övningar som kan hjälpa dig att komma i balans och vara i nuet. Här i filmen beskriver vi två övningar som du kan testa.

• Djupandning - hjälper dig att slappna av.
• Övning i kroppslig närvaro - hjälper vid stark stress och vid ångest- eller panikattacker.

Övningarna kan göras var som helst och när som helst. Upprepa gärna övningarna flera gånger för större effekt, men för att få en mer långvarig effekt behöver övningarna göras regelbundet.

Tänk på att det kan ta lite tid innan du känner dig bekväm i övningarna.