Vad är en jordbävning?

En jordbävning – eller jordskalv – innebär att marken plötsligt skakar och rör sig. Skakningarna kan rasera byggnader och intrastruktur, samt orsaka jordskred, översvämningar och eldsvådor. Om jordbävningen inträffar under havet, en så kallad havsbävning, kan en tsunami utlösas och orsaka stor förödelse när den når land.

Hur uppstår en jordbävning?

Vår jordskorpa består av ett antal plattor som rör på sig (så kallade kontinentalplattor) och när plattorna pressas mot varandra orsakar de en jordbävning. Det område där skalvet uppstår kallas jordbävningens epicentrum. Ett jordskalv kan pågå från några sekunder till 10 minuter och följs ofta av flera svagare efterskalv. Jordskalv förekommer också i samband med vulkanutbrott, landhöjning och vid kärnvapenprov under jord. 

Hur drabbar jordbävningar människor?

När marken skakar kan hela samhällen förstöras. Det är inte skalvet i sig som dödar, utan raserade hus, broar, vägar och dammar, samt jordskred, tsunamis, översvämningar och eldsvådor som kan uppstå på grund av jordskalvet. Kraftiga jordskalv kan flytta hela städer. På grund av de omfattande skadorna är det ofta svårt att nå fram till drabbade, som begravts under raserade byggnader. Det är också svårt att få tag på mat, rent vatten och sjukvård.

Hur vanliga är jordbävningar?

Jordbävningar förekommer hela tiden. Varje år registreras miljontals jordskalv, men de flesta är så svaga att vi inte märker dem. Årligen uppstår dock uppåt 120 riktigt kraftiga jordbävningar, som mäter över 6 på Richterskalan och orsakar mycket svåra skador. Hur en jordbävning känns beror både på skalvets styrka, avståndet till källan och på hur berggrunden ser ut på platsen. 

Hur många dödas i jordbävningar?

Det senaste seklet har miljontals människor dödats i samband med jordbävningar, men antalet dödsoffer varierar från år till år. 2004 dog nästan 300 000 personer på grund av jordbävningen som orsakade en tsunami i Indiska oceanen. År 2014 var siffran 756. Dessvärre är jordbävningar näst intill omöjliga att förutspå, men varningssystem har installerats i länder där de ofta förekommer.  Välbyggda hus som är resistent mot jordskalv kan göra stor skillnad när det gäller vilka skador som katastrofen orsakar. 

Var i världen är jordbävningar vanliga?

De områden som är mest jordbävningsdrabbade ligger nära gränserna mellan jordskorpans plattor. Några välkända områden är Filippinerna, Japan, Nord- och Sydamerikas västkust, Himalaya och Turkiet.

Har vi jordbävningar i Sverige?

Vi har cirka 1-2 jordskalv per dygn i Sverige, men de är svaga. Skalv uppåt 5,5 på richterskalan förekommer endast med uppåt hundra års mellanrum. 1904 inträffade ett skalv i Bohuslän som låg på cirka 5,5 magnitud. 2008 kände många i södra Sverige av jordbävningen i Skåne som uppmättes till cirka 4,5 magnitud. Risken för att människor ska skadas av jordbävningar i Sverige är låg.

Kan man förutse jordbävningar?

Nej, det går inte att veta exakt när eller var en jordbävning kommer att inträffa. Inte heller går det att säga exakt hur ett skalv kommer att påverka byggnader och människor i ett område.

Hur mäter man jordbävningar?

Hur stark en jordbävning är mäts i magnitud – ett mått på hur mycket energi som utvecklas vid jordskalvets epicentrum. Magnituden registreras med ett mätinstrument som kallas seismograf och graderas ofta enligt Richterskalan på 1–10. Ett annat mått på jordbävningar är Mercalliskalan, som mäter skalvets intensitet utifrån skadorna det orsakar. Mercalliskalan har 12 steg, där 12 innebär total förödelse och höga dödstal. 

Vad är richterskalan?

Richterskalan är en skala som används för att mäta styrkan, eller magnituden, hos en jordbävning. Ett skalv runt 2-3 på skalan är normalt sett knappt kännbart medan skalv som mäter runt 6 och uppåt riskerar att orsaka stora skador på byggnader och människor. Inom forskning används idag ofta ett annat närbesläktat mått, den så kallade momentmagnitudskalan.