Vulkanutbrott – fakta att ha koll på
Vulkanutbrott – fakta att ha koll på
Miljontals människor bor nära aktiva vulkaner. Vad innebär det för risker och kan utbrott förutses? Vi tog hjälp av en vulkanexpert för att reda ut det.
Erik Sturkell är professor i geologi på Göteborgs universitet och expert på vulkaner. Här berättar han mer om det explosiva fenomenet.
Hur många aktiva vulkaner finns det?
– Det finns ungefär 1500 stycken aktiva vulkaner som vi kan se. Men vi ser bara 20 procent av alla vulkaner i världen, resten finns djupt under haven och påverkar inte oss människor.
Finns någon aktiv vulkan i Sverige?
– Den senaste vulkanismen skedde i Skåne för ungefär 160 miljoner år sedan. De svenska vulkanerna är väldigt döda. De närmaste aktiva vulkanerna finns i Italien, Island och på Jan Mayen (Norge).
Vad är en vulkan egentligen?
– Det är ett ställe där smält berg kommer upp på ytan. Smält berg kallas för magma så länge den är under markytan. När ett utbrott sker och magma kommer upp kallas den för lava och aska.
Vad är ett vulkanutbrott?
– Ett utbrott startar när magman trycks ut. Då minskar trycket och gas som är upplöst i magman bildar bubblor och expanderar enormt. Ju mer gas som finns där inne i kammaren, desto mer explosivt blir utbrottet. Det kan jämföras med en champagneflaska. När flaskan är tillsluten har den inga bubblor i vätskan, men då korken försvinner och trycket minskar så bildas bubblor och champagnen sprutar ut.
Hur bildas en vulkan?
– Vulkaner finns i tre typer av miljöer:
- Där oceanplattor sjunker ner under en annan platta (exempelvis i Indonesien).
- Där plattor spricker upp och lava kommer upp i skarven och skapar ny jordskorpa (Island).
- Där värme strömmar upp från jordens inre, så kallade hetfläckar eller hotspots (Hawaii).
Så hjälper Röda Korset vid vulkanutbrott
Vi finns på plats med volontärer i 192 länder i världen. När ett vulkanutbrott sker kan vi bland annat hjälpa genom att:
- Evakuera människor som bor nära vulkanen.
- Se till att människor som har evakuerats får tak över huvudet.
- Dela ut mat, filtar, rent vatten och andra förnödenheter.
- Ge första hjälpen och psykosocialt stöd.
Går det att förutse vulkanutbrott?
– Vi blir bättre och bättre. Magman kan inte röra sig nere i marken utan att lämna spår och det finns många olika tekniker för att följa förändringarna. Och viktigast av allt, det finns många kunniga och erfarna människor som jobbar med detta. Ett exempel på det är Heklas utbrott på Island 2000. Då lyckades experterna, trots ett mycket snabbt förlopp, varna allmänheten och stoppa flygtrafiken innan det smällde. Att ta beslut om att evakuera är det absolut svåraste vid risken för utbrott. Man vill inte göra det om det inte behövs och människor måste ju ha någonstans att ta vägen.
Vilka är riskerna för människor?
– Absolut farligast av de direkta processerna är det som kallas för pyroklastiska flöden. Det kan sägas innebära att delar av utbrottsmolnet kollapsar och rusar ned från vulkanen i väldig fart, samtidigt som det är flera hundra grader varmt. En annan direkt fara är rinnande lava som drar fram, dock kan man oftast komma undan.
– Det finns även indirekta risker. Om det faller mycket aska på hustak och sedan regnar så blir askan tyngre och kan få husen att kollapsa. Regn och aska kan orsaka lerströmmar (så kallade laharer). Askan som sprids i luften kan dessutom slå ut flygplansmotorer. På grund av den risken stoppas flygtrafiken ibland vid vulkanutbrott. Ytterligare en fara är att en vulkan kan kollapsa ner i havet och skapa en tsunami.
Skulle ett riktigt stort vulkanutbrott – en supervulkan – kunna förändra livet på hela jorden?
– Ja. Vulkanutbrott har spelat stor roll under människans historia. Flera stora utbrott har ändrat levnadsförutsättningar dramatiskt - jordens temperatur har sjunkit ordentligt, arter har dött ut och växtligheten har stannat av. Vid ett jätteutbrott skulle askan som kommer upp i atmosfären hindra solens strålar från att nå ner och många platser skulle bli obeboeliga. Det är helt säkert att ett sådant vulkanutbrott kommer att ske någon gång. Det är en tickande bomb, men vi ser inte klockan.
Hur kommer det sig att människor bor nära vulkaner?
– En orsak är att det är väldigt bra jordbruksmark. Vulkanisk aska är oftast extremt näringsrik. I Indonesien och Filippinerna, där det finns många vulkaner, är det extremt frodigt. Det är svårt att säga till människor som behöver mat att om hundra år sker det kanske ett utbrott så ni kan inte bo här.
Så det finns positiva saker med vulkaner?
– Man kan fråga sig om vulkanen är en vän eller fiende till oss människor? Min slutsats är att vulkanen i stort sett är vår vän, men någon som vi ska var försiktiga när ett utbrott närmar sig. Vår atmosfär behöver vulkaner och de ger oss på ett naturligt sätt koldioxid som är livsviktigt för växter. En positiv sak är såklart också att de bidrar till bördig jordbruksmark så att människor kan producera mat, säger Erik Sturkell.
6 vulkaner som ligger nära stora städer
- Vesuvio och Campi Flegrei. Två vulkaner som ligger vid storstaden Neapel i södra Italien. Historiskt har båda vulkanerna haft stora utbrott. Campi Flegrei har potential att få ett utbrott i supervulkanklassen och ett utbrott kan bli förödande.
- Auckland. Nya Zeelands största stad är byggd på ett vulkaniskt fält. Det finns fortfarande aktivitet i marken och någon gång kan ett utbrott ske.
- Popocatépetl. Högt belägen vulkan som ligger cirka 7 mil från Mexico City som är en av världens mest befolkade platser.
- Tatun. En grupp vulkaner i Taiwan som inte ligger långt från mångmiljonstaden Taipei.
- Merapi. I Indonesien finns många vulkaner. Merapi som ligger några mil från storstaden Yogyakarta är en av de mest aktiva och har återkommande utbrott.
