Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Ångest – så hanterar du det

Ångest är en stark känsla av oro eller rädsla. Det är inte farligt, men kan hindra dig att leva som du vill. Här får du råd om hur du kan hantera din ångest.
Ångest är en stark känsla av oro eller rädsla. Det är inte farligt, men kan hindra dig att leva som du vill. Här får du råd om hur du kan hantera din ångest.
Publicerad: 22 jun 2020
Lästid: ca

Vad är ångest

Ångest är en naturlig reaktion på stress och starka känslor av oro. Det är kroppens alarmsystem som sätts i beredskap. Reaktionen kommer från nervsystemet och är inget du själv kan styra över. Utöver kroppens höjda beredskap ökar också pulsen, andningen blir snabbare och stresshormonerna i blodet höjs. Ångesten kan upplevas som obehaglig men är inte farlig – även om det känns så i stunden. Vanligtvis släpper den efter en stund.

Varför får jag ångest

Alarmsystemet i kroppen är känsligt för situationer som vi uppfattar som farliga. Det kan utlösas om du känner dig maktlös och hotad eller kan dras igång av en tanke eller känsla som gör att du blir rädd. Skuld, skamkänslor eller rädsla för att bli övergiven är andra exempel på vad som kan trigga ångest. Det kan också bero på högt ställda krav från dig själv och andra. Även själva tanken på att få ångest kan göra dig rädd och utlösa ångest. Ångest väcks lättare om kroppen ständigt sätts i hög beredskap.

Vem får ångest

De flesta människor har någon gång upplevt ångest. Våra genetiska förutsättningar påverkar hur lätt vi har att få ångest. Om du under lång tid utsätts för stark stress och kroppens beredskap är hög, kan känsligheten i alarmsystemet öka vilket gör att ångestreaktioner blir vanligare. Känsligheten kan också variera under livet. I tonåren är ångesten ofta mer lättväckt men kan sedan dämpas upp till 25 års ålder.

Även om ångest är vanligt är det få som pratar öppet om det. Ångest förknippas inte sällan med skam och många känner sig ensamma med sina tankar och sin oro. Att acceptera och prata om sin ångest kan gör det enklare att hantera den.

Hur känns ångest

Kropp och psyke hör ihop. Det är därför naturligt att känslor både upplevs och uttrycks med hjälp av kroppen. Hur man upplever ångest är individuellt och kan kännas olika starkt – från en diffus oro eller rastlöshet till starka kroppsliga symptom. Ofta beskrivs ångest som en fysisk upplevelse eller en känsla av obehag som innefattar hela kroppen:

  • ”För mig är det ett tryck över bröstet och en pirrande känsla”
  • ”Det är en upplevelse av att inte stå ut, som om jag inte vill vara i mig själv”
  • ”Jag mår illa och känner stor olust”
  • ”Det är en smygande känsla av hopplöshet och att jag är maktlös”
  • ”Ångesten känns som ett eldklot”

Panikattack eller plötslig ångest

Panikattack eller panikångest är en stark känsla av rädsla eller ångest i situationer som egentligen inte är kopplade till något farligt. Eftersom det inte finns något tydligt hot är det vanligt att attacken gör dig väldigt rädd och du får tankar om att svimma, dö eller tappa kontrollen.

Vanliga reaktioner under en panikattack:

  • Du känner dig yr och blir rädd för att svimma
  • Hjärtat klappar fortare
  • Svårt att andas
  • Mår illa och kallsvettas
  • Du får tunnelseende och overklighetskänslor

Du kan inte dö eller bli galen av en panikattack. Men eftersom panikattacken ofta upplevs så starkt är det vanligt att tro att det är något fel i kroppen och många söker därför vård första gången det händer. En del får bara en panikattack en gång, medan andra kan drabbas igen. Eftersom panikångest är obehagligt är det vanligt att försöka undvika situationer, platser eller känslor som man tror kan utlösa en attack. Har du ett sådant undvikande beteende är det bra att söka hjälp.

Hur kan jag dämpa min ångest här och nu

  • Avbryt med en aktivitet för att flytta fokus till något annat. Hitta de sätt som fungerar bäst för dig.
  • Testa och träna dig själv i medveten närvaro.
  • Enkla andningsövningar kan hjälpa dig hantera din ångest.

Hur kan jag hantera min ångest på längre sikt

  • Läs på om ångest. Ångest är inte ett tecken på att du håller på att tappa kontrollen.
  • Ta hjälp av andra. De allra flesta har upplevt ångest någon gång. Fråga hur ångest känns för dem och berätta hur du själv upplever det.
  • Fly inte det obehagliga. Ångest försvinner inte för att du undviker det jobbiga – snarare tvärtom. Men ångesten kan avta snabbare om du tränar dig i att ta det lugnt, acceptera den och stå ut i stunden. Och på sikt kan du bli mindre sårbar för ångest.
  • Fysisk aktivitet är effektivt mot oro och stress. Rör gärna på dig en stund varje dag.
  • Se till att få tillräckligt med sömn. Det motverkar både stress och sårbarhet för ångest.
  • Låt inte ångesten begränsa ditt liv. Om du upplever att den påverkar din vardag är det bra att söka hjälp och konsultera någon som har erfarenhet.

    "Jag lider av stark ångest och en vän gav mig ett råd. Jag tänker att jag befinner mig i en mörk tunnel. Jag måste hålla mig uppe och fortsätta framåt, får inte stanna. Till slut ser jag ett litet ljus längst bort. Det handlar om att försöka stå ut till dess och att slå ihjäl tiden.”

Behöver du hjälp att hantera din ångest

Vi på Röda Korset har lång erfarenhet av kriser och katastrofer och finns här för dig om du vill få råd och stöd hur du hanterar just din situation eller om du bara vill prata om din ångest. Ring stödtelefonen på 0771-900 800. Alla samtal är anonyma.