Vad är ensamhet?

Att känna sig ensam är vanligare än man tror, och något som kan drabba oss alla i olika grad under perioder i livet. Till exempel om du flyttar till en ny ort eller ett nytt land, byter skola eller arbetsplats, går igenom en skilsmässa eller förlorar en partner.

Vi på Röda Korset finns här för dig som mår dåligt just nu. Vill du ha fler råd kopplade till psykisk hälsa och psykisk ohälsa kan du läsa här. 

Ofta förknippas ensamhet med avsaknaden av nära vänner och bekanta, eller en kärlekspartner eller familj att dela tankar och känslor med. Men det är också vanligt att känna ensamhet om man upplever sig annorlunda, inte känner sig sedd eller förstådd eller inte hittar någon mening med livet.

Ensamhet kan alltså inte endast räknas utifrån antalet sociala kontakter eller relationer. Du kan känna dig lika ensam med ett stort socialt nätverk som om du har få sociala kontakter. Att känna sig ensam betyder inte att du saknar social kompetens. 

Självvald och ofrivillig ensamhet

Människan är av naturen en social varelse, vilket gör att gemenskap, samvaro och nära relationer är viktigt för att vi ska må bra. Därför kan känslan av ensamhet upplevas som skrämmande, som något fel, och som något man vill undvika.

Långvarig ensamhet som du inte valt själv och där du saknar ett socialt sammanhang, kan skapa stress och på sikt påverka din hälsa på ett negativt sätt. Forskning visar också att det finns ett samband mellan ej självvald ensamhet och psykisk ohälsa.  

Men all ensamhet är inte skadlig. Det finns många som uppskattar sin ensamhet. Personer som kanske inte upplever sig som ensamma trots få sociala kontakter, som uppskattar sin frihet och att slippa ta hänsyn till andra, eller som trivs bäst för sig själva eller i avskildhet. Vi är alla olika. Det är däremot viktigt att den självvalda ensamheten inte leder till en långvarig social isolering som sedan blir svår att komma ur.

I perioder av livet kan vi alla ha behov av egen tid eller avskildhet, till exempel för återhämtning och reflektion om man gått igenom en större livsförändring eller kris.

Hur känns ensamhet?

Den ofrivilliga ensamheten är inget som syns utanpå. Den kan göra att vi mår sämre – både fysiskt och psykiskt. Hur du upplever ensamheten är individuellt men den kan kännas som ett kroppsligt obehag och till och med som fysisk smärta. Du kan också känna övergivenhet, otrygghet, hopplöshet, nedstämdhet och ångest.

Ensamhet är ofta ett tabubelagt ämne vilket gör att många upplever det svårt att prata om och erkänna sina känslor. Vi skäms över vår ensamhet. Detta kan leda till att vi drar oss undan från sociala sammanhang och som följd känner oss ännu mer ensamma.

Så påverkar ensamhet hälsan

När vi känner oss ofrivilligt ensamma ökar nivån av stresshormoner. Med andra ord reagerar kroppen och hjärnan på samma sätt som när du utsätts för en fara.

Social isolering kan ge samma negativa effekter som dåliga levnadsvanor. Mest skadlig är den ensamhet som är långvarig. Över tid skapar den en lågintensiv stress, som i sin tur kan ge högt blodtryck och öka risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens.

Långvarig ensamhet kan också ge problem med sömnen, göra dig lättirriterad, rastlös, orkeslös och deprimerad eller göra att du känner hopplöshet. Det är också vanligt att ensamheten påverkar hur vi lever så att vi till exempel äter sämre och motionerar mindre.

Om ensamheten blir kronisk är det lätt att hamna i en ond cirkel där man till slut undviker andra människor och sociala sammanhang. Ensamhet kan också leda till en lägre självkänsla.

Vem drabbas av ensamhet?

Alla kan uppleva ensamhet någon gång i livet – oavsett ålder, kön eller bakgrund. Du löper störst risk att drabbas om du nyligen förlorat en partner eller efter en skilsmässa. Men känslan av ensamhet kan också komma som en följd av en flytt till en ny ort eller ett nytt land, arbetslöshet, pension eller vid andra större livsomställningar som olyckor, sjukdomar och kriser.

Studier visar att fler män än kvinnor drabbas eftersom män, oftare än kvinnor, saknar ett väl uppbyggt socialt nätverk eller nära vänner att anförtro sig åt.

Det kan också finnas vissa tillfällen i livet när du är mer sårbar. Det är till exempel vanligt att känna sig mer ensam vid storhelger och högtider som jul och nyår då den sociala gemenskapen står i fokus, men även i andra sammanhang när människor samlas.

Ensamhet för äldre

Att bli äldre behöver inte vara synonymt med att man upplever sig mer ensam, även om åldern spelar in då många kanske inte längre har en partner, make, maka, eller nära vänner kvar i livet.

Har du problem med hälsan, minskad rörlighet eller saknar den fysiska orken kan det också vara svårt att upprätthålla dina sociala kontakter på samma sätt som tidigare.

Trots det som händer i samhället är det viktigt att känna sig delaktig, att du har ett socialt nätverk du kan luta dig mot och att du får tillräcklig social stimulans för att du ska må bra.

Det är inte alltid lätt att utveckla nya vänskaper eller hitta nya kontaktytor men på många orter finns föreningar och nätverk som regelbundet anordnar aktiviteter och träffar för jämnåriga som befinner sig i en liknande situation.

Att lära sig använda digital teknik som datorer och internet underlättar också kontakten med familj och vänner.

Ensamhet bland yngre

Allt fler ungdomar och unga vuxna känner sig ensamma. Det är inte ovanligt att ensamhet förknippas med skamkänslor och är något man ogärna vill prata om.

Att gå från barn till tonåring och ung vuxen är omvälvande och det är naturligt att ibland känna sig osäker på vem man är och hur man passar in. För många är det viktigt att vara som alla andra och att inte bli lämnad ensam eller utanför.

Även med många kompisar online kan man känna sig ensam. Du kanske saknar en partner och skulle vilja träffa någon. Eller så saknar du någon att hänga med istället för att bara ses i den virtuella världen.

Du kanske känner dig ledsen och utanför när du ser allt kul dina vänner visar upp i sociala medier, där du inte får eller kan vara med. 

Hur bryter jag ensamheten?

Att vara ensam kan vara förenat med skam och något som upplevs som svårt att prata om. Kanske saknar du självförtroendet och tilltron på dig själv att ta nya kontakter eller hitta nya vänner, eller så vet du inte var du ska vända dig för råd och stöd. Oavsett anledningen finns det sätt att ta sig ur ensamheten.

• Se till att upprätthålla dina dagliga rutiner. Mat, sömn och regelbunden motion ger dig bättre förutsättningar att må bra.
• Erbjud din hjälp till andra, till exempel genom volontärarbete eller annan frivillig verksamhet. Vi mår bra av att känna oss behövda och ibland hjälper det att flytta fokus från sig själv till någon annan. Eller fråga någon i din närhet om du kan hjälpa med något.
• Våga ta kontakt med människor i din omgivning. Bjud en kollega på en kopp kaffe eller en lunch, eller fråga om grannen vill följa med på en promenad. Varför inte återknyta kontakten med gamla vänner från förr?
• Ta vara på samtal i vardagen. Stanna upp och växla några ord med människor du träffar.
• Tacka ja till sociala aktiviteter även om det kan kännas jobbigt. Vi behöver alla öva på vår förmåga att vara sociala.
• Hitta andra som delar dina intressen. Gå med i en förening eller delta i aktiviteter som kurser och träffar, det gör det lättare att knyta nya kontakter. Det finns också särskilda forum för ensamstående och ensamma. 
• Hitta nya sätt att umgås på, till exempel via sociala medier och videosamtal. Detta är särskilt viktigt för dig som är äldre och kanske isolerad i hemmet.
• Gör något du tycker om och mår bra av. Lyssna på musik, läs en bok eller gå ut i naturen.
• Beröring och fysisk kontakt som till exempel massage ökar välbefinnandet.
  Husdjur som sällskap kan minska ensamheten. En hund får dig att känna dig behövd och kan också hjälpa dig att träffa nya människor utanför hemmet.
• Be om hjälp. Var inte ensam med dina tankar och känslor utan prata med en vän eller vänd dig till ett stödforum. Chansen är stor att du upptäcker att du inte är ensam om din situation.
• Våga sök professionellt stöd för att få hjälp att hantera dina känslor och tankar, och de eventuella svårigheter du hamnat i.

Hur kan jag hjälpa någon som är ensam?

• Våga fråga hur det står till och kom gärna med konkreta förslag på saker ni kan göra tillsammans.
• Delta tillsammans i olika former av aktivitet, som en promenad eller ett träningspass.
• Hör av dig via telefon eller sociala medier. Boka in att ni ska höras en viss dag eller tid – i synnerhet om ni inte kan ses fysiskt. Ge stöd i hur digitala mötesplattformar fungerar, särskilt till äldre.
• Hjälp personen att finna rätt hjälp. Det kan till exempel handla om kontakter med vården.
• Många är rädda för att störa en person som blivit ensam vid skilsmässa eller vid dödsfall, men våga ta kontakt och fråga om det är något du kan hjälpa till med. Visa att du finns där.