Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Så pratar du med barn i sorg och kris

Att prata med barn om svåra händelser är någonting som många tycker är svårt. Här ger vi dig råd om hur du kan hjälpa barn som upplever sorg eller är i en kris – från små barn till tonåringar.
Att prata med barn om svåra händelser är någonting som många tycker är svårt. Här ger vi dig råd om hur du kan hjälpa barn som upplever sorg eller är i en kris – från små barn till tonåringar.
Publicerad: 22 jun 2020
Lästid: ca

Det finns många saker som kan skapa sorg, oro och ledsamhet hos barn. Det kan vara att få besked om att någon nära har dött, att ens föräldrar ska skilja sig eller att inte få träffa sin farfar under en pandemi som den vi upplever nu.

Kris och sorg tar sig olika uttryck, och barn kan känna ilska, glädje, rädsla, bottenlös sorg och enorm saknad – precis som vuxna. Det som skiljer oss åt är barns sätt att tänka kring vad som hänt och vilka konsekvenser det får. Detta gör att barn beter sig på ett annat sätt än en vuxen med motsvarande känslor, något vi vuxna ofta tolkar som att de ”inte påverkas på samma sätt” eller ”inte märker av hur det är”. Vilket är helt fel, för barn påverkas och barn märker.

Oavsett barnets ålder är det viktigt att du som vuxen finns närvarande och tillgänglig. Var extra noga med att hjälpa barnet att känna trygghet och att förstå vad som har hänt. Det är viktigt att anpassa informationen utifrån barnets ålder och vara lyhörd för tecken som visar att barnet inte mår som vanligt, där exempelvis ont i magen, huvudvärk eller förändrat beteende är vanliga reaktioner på onormala händelser för barn. Fortsätt att lugna och trygga barnet och visa extra tålamod om barnet under en period får större behov av att vara nära dig eller söker trygghet på olika sätt.

Att prata med barn om corona

Under den pågående coronakrisen finns en ökad risk för att barn ska få oro eller ångest. De kan höra vuxna prata om pandemin eller komma över information på nätet, samtidigt som de inte riktigt fullt ut kan förstå vad det som sker faktiskt innebär. Då är det viktigt att du som vuxen tar dig tid att förklara sådant som barnet undrar över. Ingen fråga är för liten eller oviktig, och deras frågor kan ses som ledtrådar kring hur de uppfattar situationen. Var ärlig med att du inte vet allt, men poängtera att det finns många vuxna som arbetar med att hjälpa sjuka, minska smittan sprids och hitta medicin mot corona.

Hur barn reagerar

Barns reaktioner varierar baserat på ålder, men det finns några generella tips för att hjälpa barn i kris:

  • Hjälp till med rutiner. De står för någonting förutsägbart och normalt, och skapar lugn. Regelbunden mat och sömn samt skolgång och fritidsaktiviteter är exempel på bra rutiner.
  • Begränsa exponering. Det är särskilt viktigt för yngre barn som inte kan skilja på fantasi och verklighet.
  • Informera. Precis som vuxna behöver barn information om vad som hänt, om orsakerna och konsekvenserna.
  • Skapa trygghet och lugn. Barn behöver känna sig trygga och det är viktigt att du är lyhörd för vad barnet behöver för att få kontroll över sina känslor. Fysisk kontakt och aktivitet är lugnande för de flesta barn.

Prata med små barn

Även små barn har samma känslor som vuxna, men kan inte alltid på ett tydligt sätt uttrycka vad de behöver. De är beroende av att du som vuxen uppmärksammar och försöker förstå dem. De allra minsta barnen påverkas också lätt av reaktioner från människor i deras närhet.

Vanliga reaktioner vid kris hos små barn är att de gråter oftare, vill vara nära hela tiden, har svårare att skiljas från dig som förälder, får sömnproblem eller minskad matlust.

Tips:

  • Prata lugnt och konkret om det som hänt, gärna på en plats där barnet känner sig extra tryggt.
  • Närhet och omsorg är extra viktigt.
  • Små barn processar svåra händelser långsammare, så du kan behöva förklara vid flera tillfällen.

Prata med förskolebarn

Barn i förskoleåldern behöver ofta vuxna för att kunna sätta ord på tankar och frågor. Det är vanligt med vad som brukar kallas ”magiskt tänkande” – att barnet upplever världen från sitt eget perspektiv och utgår från att de själva kan påverka saker och ting. Ett förskolebarn kan med andra ord tro att en svår händelse orsakats av den själv och genom det känna skuld.

Det är vanligt att förskolebarn reagerar genom att åter börja med beteenden som de haft som små: svårighet att skilja sig från nära, rädsla för att bli övergiven, ont i magen, känna skuldkänslor eller bli extra envis.

Tips:

  • Ge mer tid och närhet. Lugna barnet med att situationen kommer att förändras över tid och bli mer normal.
  • Var tydlig. Undvik termer som ”gått bort” eller ”fått somna in” om någon dött. Barnet kan uppfatta det som att informationen inte är definitiv.
  • Undvik otäcka eller jobbiga detaljer, men var noga med att det du berättar är sant.
  • Bekräfta och lugna barnet om att det inte är ensamt.
  • Det kan vara bra att få prata med någon vuxen utanför familjen som barnet litar på.
  • Fysisk beröring är viktigt.

Prata med äldre skolbarn

I den här åldern tar barnen stora kliv i sin utveckling och börjar få förståelse för svåra händelser. Här börjar barnen också fundera kring orsakssamband, och därför behöver du som vuxen lägga mer tid på att förklara och hjälpa barnet att förstå vad som har hänt.

Det är vanligt att barn i den här åldern reagerar med ökad ängslighet, får sömnproblem, är rädda för att fler svåra händelser ska ske, ofta har huvudvärk eller magont, får problem att koncentrera sig och visar ett mer irriterat eller aggressivt beteende.

Tips:

  • Låt barnet sörja på sitt sätt om någon dött. Det finns inga fel sätt.
  • Fråga om du misstänker att barnet är oroligt för någonting.
  • Tydliggör att barnet inte kunde påverka det som skett.
  • Ställ konkreta frågor om känslor. Exempelvis: ”Hur känns det på insidan?”

Prata med tonåringar

Barn i tonåren förstår vad som hänt och att det kommer att påverka framtiden. I den här åldern är det vanligt att de känner att de måste ”ta ett vuxet ansvar”, och kan därför stänga inne känslor. Tonåren är en känslig tid, och det är vanligt att man inte vill känna sig annorlunda jämfört med sina jämnåriga, utan vill passa in.

Tonåringar reagerar ofta genom att vara ledsna, grubblande eller utåtagerande. Att bli mer inåtvänd, få ökade skuldkänslor eller agera mer självmedvetet är också vanliga reaktioner.

Tips:

  • Visa att du bryr dig och är närvarande
  • Tala om att du är tillgänglig

Hit kan du vända dig för råd och stöd

Röda Korsets stödtelefon
Vi på Röda Korset har lång erfarenhet av kriser och katastrofer och finns här för dig om du vill få råd och stöd hur du hanterar just din situation. Ring vår stödtelefon på 0771-900 800.
Alla samtal är anonyma.

Jourhavande kompis
Röda Korsets jourtelefon för dig under 25 år: 020-222 444.

BRIS
Jourtelefon för dig under 18 år: 116 111.

BRIS Vuxentelefon om barn
För dig som är vuxen och orolig kring dina egna eller någon annans barn. 077-150 50 50

TILIA – Tillsammans för ungas psykiska hälsa
Ideell organisation som erbjuder chattstöd.