Unga och psykisk hälsa - hur mår du?

1. Psykisk ohälsa är mer vanligt bland unga - varför då?

Annicka Lang, ungdomspsykolog på Röda Korset, berättar att det är vanligt att ha existentiell ångest under ungdomsåren, det hör till just därför att man går från barn till vuxen. Det är många funderingar och tankar kring hur man ska vara som människa och vem man vill vara som kan krocka med förväntningar från kompisar, skola och vuxenvärlden. Allt detta kan väcka inre oro, stress och ibland starka känslor av ledsenheten men det är inte farligt eller onormalt.

– Alla drabbas någon gång i livet av psykiska besvär som oro, ångest, sorg, stress men när man är ung så kan det upplevas som mer skrämmande, säger Annicka. Det kan kännas som man är helt ensam om att känna så här. När man är äldre har många ofta mer erfarenheter av psykisk ohälsa och vet att det är en naturlig del av livet. Man har också utvecklat strategier för att hantera det.

– Kunskap om hur det är att må dåligt, och vad man kan göra för att ta hand om sig eller en nära, kan lugna och avdramatisera, men framför allt hjälpa och förebygga ohälsa, säger Annicka.

2. Hur är det att må dåligt? 

Att må dåligt kan kännas på många olika sätt. Det kan kännsas som en tung känsla i kroppen. Ibland som oro, stress eller ångest. Eller som tankar som bara snurrar och inte hittar ut. Ingenting känns roligt och du undrar om det någonsin kommer att bli bättre. De allra enklaste sakerna kan kännas jättejobbiga. Att liksom leva i en bubbla som gör att du står utanför och tittar in. 

”Det kan kännas som en sten inuti”

Vid ångest kan du få ökad puls, du andas snabbare och känner dig stressad – kanske får du ett tryck över bröstet, mår illa eller kallsvettas. Tankar som fastnar i huvudet som bara snurrar. Det kan pirra obehagligt i kroppen och du kan känna dig maktlös eller som att du helt enkelt inte står ut i din egen kropp längre. Du kanske undrar om alla stirrar eller om det syns utanpå hur du mår.

3. Varför är det så svårt att prata om hur man mår?

Det kan kännas krångligt och läskigt att öppna sig och visa sina allra innersta känslor – tänk om den du berättar för inte tror på dig, eller tar dig på allvar? Eller berättar det du sagt till någon annan? Det kan också vara så att man inte vet vad man ska säga, att det bara känns fel, och man hittar inga ord. Hur ska man kunna prata då? Här pratar vi om varför det kan kännas så och hur bra det kan kännas efter man har berättat för någon. >> se filmen!

”Att vara öppen och dela sina känslor kan vara väldigt svårt, men kan kännas skönt efteråt.”

Tänk på att du inte behöver berätta allt på en gång. Du kan prata med olika personer. Kanske är det skönt att prata med kompisarna om vissa saker, och annat är lättare att ta upp med din tränare eller en lärare? Är det jobbigt hemma kan det kännas lättare att prata någon utanför familjen, men om du mår dåligt över något som har med kompisarna eller skolan att göra kanske din mamma eller pappa är bra. Du måste ju inte heller prata – att chatta kan ju också vara ett sätt att berätta hur du känner.

Om det är svårt att börja prata kan en bra början vara att skriva brev eller dagbok. Då kan du få sagt allt du skulle vilja berätta för någon, lite som en övning.

Oavsett vem du väljer att öppna dig för så har den personen säkert mått dåligt själv någon gång, och kommer förstå hur du känner. Tänk efter hur du själv skulle reagera om någon berättade för dig att hen har det jobbigt - du skulle inte tycka hen var konstig, utan vilja hjälpa och stötta.

4. Vad kan hjälpa när man mår dåligt?

Att gå igenom svåra saker och må dåligt är alla med om någon gång i livet, ofta flera gånger. Är du vuxen kanske du känner igen känslorna och tankarna och vet hur du kan hantera dem, men som ung kan det vara första gången och det kan kännas väldigt ensamt. Ofta är det mycket som händer i livet då, med olika krav från skola och familj och en vilja att passa in bland kompisarna. När du mår dåligt kan det kännas som att det aldrig ska gå över eller bli bättre. Men det går över, och det går faktiskt att ”hjälpa sig själv”.

”Alla mår dåligt någon gång”

Ledsna och svåra tankar gör att man känner sig ensam och tror att ingen känner som en själv eller kan förstå en. Men det är hjärnan som lurar dig. För hjärnan fastnar lätt i tankar. Att prata med någon om hur du känner och mår är nästan alltid en lättnad. Bara det att någon lyssnar, och att du får berätta hur du mår gör ofta att det känns bättre och blir lite mindre hemskt. Även om det kanske inte finns en tydlig lösning på hur du mår eller dina problem så kan det kännas lättare efteråt.

Du kan ju fråga den du pratar med om hur det var när hen mådde dåligt – hur kändes det, varför mådde hen så och vad fick det att kännas bättre?

Vår ungdomspsykolog Annicka har fem tips.

1. Att öppna upp och prata med någon om hur du mår är bra – du bestämmer förstås själv vem du vill prata med och vad du vill berätta.
2. Att hitta balans i livet är också viktigt, så att inte allt handlar om hur dåligt du mår. Det är bra att vila från de jobbiga känslorna och tankarna ibland, så försök att distrahera dig emellanåt, flytta ditt fokus. I början kan det kännas konstigt att tvinga sig att fokusera på något annat, men det blir bättre när du övat det ett tag. Lyssna efter fågelsång, räkna ut svåra mattetal, rabbla spansk grammatik, memorera en sångtext, tänka ut hur du ska göra ett sminktips på instagram, öva en fotbollsfint eller något annat som kan få dig att tänka i nya banor.
3. Se till att göra saker du gillar och som brukar få dig att må bra; träffa kompisar, lyssna på musik, gå en promenad. Fundera på vad du brukat gilla att göra- vad som fick dig att må bra förut – och testa att göra det igen. När man får in lite positiv energi så smittar den. Hjärnan minns hur det känns att må bra och vill ha mer av den känslan!
4. Behåll dina rutiner. Att du sover och äter bra och rör på dig gör det också lättare att må bättre. 
5. Att berätta hur du mår kan också vara ett sätt att få en kompis att börja berätta. Annars kan den enkla frågan ”hur mår du” vara en bra öppning. Även om den du pratar med inte vill, vågar eller kan prata just då, har du visat att du ser personen och bryr dig om hur hen mår. Det kan räcka långt. Att finnas där och lyssna när det är läge för att prata, och stötta på andra sätt – göra läxorna, gå och träna, hitta på något ni båda tycker är kul – kan också vara en hjälp.

5. Vanliga frågor om psykisk hälsa