Unga och psykisk hälsa - hur mår du?

Psykisk hälsa är ett viktigt ämne att prata om. Här pratar vi om hur vi mår, hur vi kan hjälpa varandra att må bättre - och hur vi kan hjälpa oss själva. Ta del av kunskap och tips som hjälper dig att må bättre.

Hur mår du?

Att må dåligt kan kännas tungt, som att något ligger över dig och tynger. Eller liksom skavigt, det molar inuti. Ett mörkt moln som hänger över dig och gör dig ensammast i världen, trots att du är i skolan eller med kompisar. Är det bara du som känner så här? Och vad händer om du berättar? Kommer dina kompisar och din familj att förstå?

Här möter du ungdomar som pratar om hur det är att må dåligt, vad man kan göra för att må bättre och hur man kan hjälpa varandra. Filmerna varvas med kunskap och tips från vår ungdomspsykolog Annicka Lang på vad du kan göra om du känner oro för din egen eller någon annans psykiska hälsa. Längst ned på sidan har vi samlat svar på vanliga frågor från ungdomar om psykisk ohälsa.

Kom ihåg; alla mår dåligt någon gång och du är inte ensam. Det finns hjälp att få och du är värd att må bra!

Behöver du någon att prata med?

Jourhavande kompis

På sidan kan du läsa om:

Därför är psykisk ohälsa mer vanligt bland unga.
Röda Korsets ungdomspsykolog Annicka Lang förklarar.
Hur är det att må dåligt?
”Det kan kännas som en sten inuti.”
Varför är det så svårt att prata om hur man mår?
”Att vara öppen och dela sina känslor kan vara väldigt svårt, men kan kännas skönt efteråt.”
Vad kan hjälpa när man mår dåligt?
”Alla mår dåligt någon gång.”
Vanliga frågor om psykisk ohälsa.
Ungdomspsykolog Annicka Lang svarar.

1. Därför är psykisk ohälsa mer vanligt bland unga.

Annicka Lang, ungdomspsykolog på Röda Korset, berättar att det är vanligt att ha existentiell ångest under ungdomsåren, det hör till just därför att man går från barn till vuxen. Det är många funderingar och tankar kring hur man ska vara som människa och vem man vill vara som kan krocka med förväntningar från kompisar, skola och vuxenvärlden. Allt detta kan väcka inre oro, stress och ibland starka känslor av ledsenheten men det är inte farligt eller onormalt.

– Alla drabbas någon gång i livet av psykiska besvär som oro, ångest, sorg, stress men när man är ung så kan det upplevas som mer skrämmande, säger Annicka. Det kan kännas som man är helt ensam om att känna så här. När man är äldre har många ofta mer erfarenheter av psykisk ohälsa och vet att det är en naturlig del av livet. Man har också utvecklat strategier för att hantera det.

– Kunskap om hur det är att må dåligt, och vad man kan göra för att ta hand om sig eller en nära, kan lugna och avdramatisera, men framför allt hjälpa och förebygga ohälsa, säger Annicka.

Behöver du någon att prata med?

Jourhavande kompis

2. Hur är det att må dåligt?

Att må dåligt kan kännas på många olika sätt. Det kan kännsas som en tung känsla i kroppen. Ibland som oro, stress eller ångest. Eller som tankar som bara snurrar och inte hittar ut. Ingenting känns roligt och du undrar om det någonsin kommer att bli bättre. De allra enklaste sakerna kan kännas jättejobbiga. Att liksom leva i en bubbla som gör att du står utanför och tittar in.

Hur är det att må dåligt?

”Det kan kännas som en sten inuti”

Vid ångest kan du få ökad puls, du andas snabbare och känner dig stressad – kanske får du ett tryck över bröstet, mår illa eller kallsvettas. Tankar som fastnar i huvudet som bara snurrar. Det kan pirra obehagligt i kroppen och du kan känna dig maktlös eller som att du helt enkelt inte står ut i din egen kropp längre. Du kanske undrar om alla stirrar eller om det syns utanpå hur du mår.

”Ibland känns det som att livet ligger på mina axlar istället för i mina händer.”

Nasro

Ångest är en naturlig reaktion på stress och starka känslor av oro. Det är kroppens alarmsystem som sätts i beredskap. Reaktionen kommer från nervsystemet och är inget du själv kan styra över. Utöver kroppens höjda beredskap ökar också pulsen, andningen blir snabbare och stresshormonerna i blodet höjs. Ångesten kan upplevas som obehaglig men är inte farlig – även om det känns så i stunden. Vanligtvis släpper den efter en stund.

Att läsa på och lära sig mer om ångest kan kännas lugnande – att ha ångest ibland betyder inte att du håller på att bli galen.

Tips och råd från vår psykolog om ångest

Vår ungdomspsykolog Annicka tipsar om vad du kan göra för att lindra ångest här och nu och vad du kan göra på längre sikt för att lindra ångest.

Tips för vad du göra för att dämpa din ångest här och nu

Försök att göra något att göra som distraherar dig från ångesten. Det kan vara titta på en serie, lyssna på musik, prata med någon. Testa olika saker och se vad som kan fungera bäst för dig.
Använd dig av enkla övningar som kan hjälpa dig. Till exempel fokusera på dina andetag och försök andas in och ut långsamt. Tips för vad du göra på längre sikt för att dämpa din ångest
Prata med någon om hur du mår. Det kan vara en vän, en förälder, någon i skolan, eller chatten Jourhavande Kompis.
Gör något som lugnar, något som du tycker om. Rita, sticka, lyssna på musik eller kanske läsa.
Skriv ned dina tankar och dina känslor. Att sätta ord på sina tankar kan vara lugnande och hjälpa.
Fysisk aktivitet är effektivt mot oro och stress. Rör gärna på dig en stund varje dag.
Se till att få tillräckligt med sömn och mat. Det motverkar både stress och sårbarhet för ångest.
Att hålla sina rutiner är viktigt. Sova samma tid, äta som du brukar.

Här kan du läsa mer om ångest.

3. Varför är det så svårt att prata om hur man mår?

Det kan kännas krångligt och läskigt att öppna sig och visa sina allra innersta känslor – tänk om den du berättar för inte tror på dig, eller tar dig på allvar? Eller berättar det du sagt till någon annan? Det kan också vara så att man inte vet vad man ska säga, att det bara känns fel, och man hittar inga ord. Hur ska man kunna prata då? Här pratar vi om varför det kan kännas så och hur bra det kan kännas efter man har berättat för någon. >> se filmen!

Varför är det svårt att prata om hur man mår?

”Att vara öppen och dela sina känslor kan vara väldigt svårt, men kan kännas skönt efteråt.”

Tänk på att du inte behöver berätta allt på en gång. Du kan prata med olika personer. Kanske är det skönt att prata med kompisarna om vissa saker, och annat är lättare att ta upp med din tränare eller en lärare? Är det jobbigt hemma kan det kännas lättare att prata någon utanför familjen, men om du mår dåligt över något som har med kompisarna eller skolan att göra kanske din mamma eller pappa är bra. Du måste ju inte heller prata – att chatta kan ju också vara ett sätt att berätta hur du känner.

Om det är svårt att börja prata kan en bra början vara att skriva brev eller dagbok. Då kan du få sagt allt du skulle vilja berätta för någon, lite som en övning.

”Det finns någon i världen som känner exakt som du. Du är inte ensam.”

Saido

Oavsett vem du väljer att öppna dig för så har den personen säkert mått dåligt själv någon gång, och kommer förstå hur du känner. Tänk efter hur du själv skulle reagera om någon berättade för dig att hen har det jobbigt - du skulle inte tycka hen var konstig, utan vilja hjälpa och stötta.

Tips och råd från vår psykolog om oro

Vår ungdomspsykolog Annicka ger konkreta tips som minskar oro:

Var inte ensam och grubbla. Tänk på att tankar som bara snurrar runt inne i ditt huvud behöver någon eller något som kan hjälpa till att stoppa dem. När tankarna är kvar i ditt huvud kan de kännas väldigt läskiga men när du pratar med någon om dem så blir tankarna mindre läskiga.
Umgås med de du känner dig trygg med, även om du inte vill prata om hur du mår.
Fortsätt göra saker du gillar och mår bra av.
Håll fast vid dina rutiner.
Rör på dig. Fysisk aktivitet kan hjälpa.
Försök att balansera dina tankar och undvika tänka i ”svart eller vitt”.

4. Vad kan hjälpa när man mår dåligt?

Att gå igenom svåra saker och må dåligt är alla med om någon gång i livet, ofta flera gånger. Är du vuxen kanske du känner igen känslorna och tankarna och vet hur du kan hantera dem, men som ung kan det vara första gången och det kan kännas väldigt ensamt. Ofta är det mycket som händer i livet då, med olika krav från skola och familj och en vilja att passa in bland kompisarna. När du mår dåligt kan det kännas som att det aldrig ska gå över eller bli bättre. Men det går över, och det går faktiskt att ”hjälpa sig själv”.

Vad man kan göra själv för att må bättre och hur kan man stötta andra?

”Alla mår dåligt någon gång”

Ledsna och svåra tankar gör att man känner sig ensam och tror att ingen känner som en själv eller kan förstå en. Men det är hjärnan som lurar dig. För hjärnan fastnar lätt i tankar. Att prata med någon om hur du känner och mår är nästan alltid en lättnad. Bara det att någon lyssnar, och att du får berätta hur du mår gör ofta att det känns bättre och blir lite mindre hemskt. Även om det kanske inte finns en tydlig lösning på hur du mår eller dina problem så kan det kännas lättare efteråt.

Du kan ju fråga den du pratar med om hur det var när hen mådde dåligt – hur kändes det, varför mådde hen så och vad fick det att kännas bättre?

Vår ungdomspsykolog Annicka har fem tips.

Att öppna upp och prata med någon om hur du mår är bra – du bestämmer förstås själv vem du vill prata med och vad du vill berätta.
Att hitta balans i livet är också viktigt, så att inte allt handlar om hur dåligt du mår. Det är bra att vila från de jobbiga känslorna och tankarna ibland, så försök att distrahera dig emellanåt, flytta ditt fokus. I början kan det kännas konstigt att tvinga sig att fokusera på något annat, men det blir bättre när du övat det ett tag. Lyssna efter fågelsång, räkna ut svåra mattetal, rabbla spansk grammatik, memorera en sångtext, tänka ut hur du ska göra ett sminktips på instagram, öva en fotbollsfint eller något annat som kan få dig att tänka i nya banor.
Se till att göra saker du gillar och som brukar få dig att må bra; träffa kompisar, lyssna på musik, gå en promenad. Fundera på vad du brukat gilla att göra- vad som fick dig att må bra förut – och testa att göra det igen. När man får in lite positiv energi så smittar den. Hjärnan minns hur det känns att må bra och vill ha mer av den känslan!
Behåll dina rutiner. Att du sover och äter bra och rör på dig gör det också lättare att må bättre.
Att berätta hur du mår kan också vara ett sätt att få en kompis att börja berätta. Annars kan den enkla frågan ”hur mår du” vara en bra öppning. Även om den du pratar med inte vill, vågar eller kan prata just då, har du visat att du ser personen och bryr dig om hur hen mår. Det kan räcka långt. Att finnas där och lyssna när det är läge för att prata, och stötta på andra sätt – göra läxorna, gå och träna, hitta på något ni båda tycker är kul – kan också vara en hjälp.

”Ett enda möte kan vara något som ändrar mycket. Det kan börja med att någon frågar ”hur mår du?””

Nasro

5. Vanliga frågor om psykisk ohälsa

Här har vi samlat vanliga frågor från unga om psykisk ohälsa som Röda Korsets ungdomspsykolog Annicka svarar på.

Hur känns ångest?

Vid ångest kan du få ökad puls, du andas snabbare och känner dig stressad – kanske får du ett tryck över bröstet, mår illa eller kallsvettas.

Ångest kan starta med en tanke som börjar surra runt i huvudet. Det är något som sker på insidan och har inte så mycket att göra med det som händer utanför dig. Det kan bli som att ens egna tankar lever ett eget liv och skapar fler och fler jobbiga tankar som till exempel ”jag klarar inte det här", "jag är värdelös", "jag kommer aldrig bli bättre", "ingen kan hjälpa mig", "jag klarar inte skolan".

Tankarna kan kännas starkt och ihållande och kan leda till att man blir sittande med negativa tankar som fortsätter att snurrar på i allt snabbare tempo.

Ångest kan kännas väldigt obehagligt, men det är faktiskt en naturlig reaktion. Det är helt enkelt din kropp som gör sig beredd på fara, inbillad – som inne i ditt eget huvud – eller verklig – som en reaktion på något som är jobbigt utanför.

Det finns saker du kan göra för att minska och lindra din ångest.

Prata med någon om hur du mår. Det kan vara en vän, en förälder, någon i skolan.
Gör något som lugnar, något som du tycker om. Rita, sticka, lyssna på musik eller kanske läsa.
Fysisk aktivitet är effektivt mot oro och stress. Rör gärna på dig en stund varje dag.
Se till att få tillräckligt med sömn och mat. Det motverkar både stress och sårbarhet för ångest.
Att hålla sina rutiner är viktigt. Sova samma tid, äta som du brukar.

Varför känner jag ångest?

Ångest är en naturlig reaktion på stress och starka känslor av oro. Det är kroppens alarmsystem som sätts i beredskap. Alarmsystemet i kroppen är känsligt för situationer som vi uppfattar som farliga. Det kan utlösas om du känner dig maktlös och hotad eller kan dras igång av en tanke eller känsla som gör att du blir rädd. Skuld, skamkänslor eller rädsla för att bli övergiven är andra exempel på vad som kan trigga ångest.

Det kan också bero på högt ställda krav från dig själv och andra. Även själva tanken på att få ångest kan göra dig rädd och utlösa ångest. Ångest väcks lättare om kroppen ständigt sätts i hög beredskap.

De flesta människor har någon gång upplevt ångest. Våra genetiska förutsättningar påverkar hur lätt vi har att få ångest. Om du under lång tid utsätts för stark stress och kroppens beredskap är hög, kan känsligheten i alarmsystemet öka vilket gör att ångestreaktioner blir vanligare. Känsligheten varierar också under livet. I tonåren är ångesten ofta mer lättväckt men kan sedan dämpas upp till 25 års ålder.

Även om ångest är vanligt är det få som pratar öppet om det. Ångest kan förknippas med skam och många känner sig ensamma med sina tankar och sin oro. Att acceptera och prata andra om sin ångest kan gör det enklare att hantera den.

Jag oroar mig ofta om hur det ska gå i skolan och i framtiden.

När man har tunga tankar som snurrar är det väldigt svårt att se en positiv framtid. Man tror lätt att framtiden är beroende av hur man har det just nu och kommer ifrån hur man hade det förut, så allt hänger samman. Om man är fullt upptagen av sin oro här blir man lätt lurad att tro att det alltid kommer vara så. Då är det viktigt att ha någon att prata med som kan ge perspektiv, komma med annan input, hjälpa en se saker på andra sätt.

Att prata med lärare och kanske få hjälp med att lägga upp en plan så man inte blir så stressad av alla skolans krav kan också vara bra.

Jag kan inte somna på kvällen för jag oroar mig. Vad ska jag göra?

Det finns många bra sömntips men man behöver öva på dem, det kan ta tid, ingenting fungerar på en gång.

Ett knep man kan ta till är att räkna ner från 100 och ta minus tre. Så fort tankarna börjar snurra går man tillbaka till sitt räknande.

Jag känner mig deppig och inget är kul längre.

När saker inte längre känns kul och det känns deppigt, kan det bero på att hjärnan har fastnat i för många negativa tankar som spinner om och om igen. Då kan man behöva bryta det genom att tvinga sig till att göra något som man tyckte vara roligt tidigare, fastän det tar emot. Använd dig gärna av en kompis som du kan hänga på, då får du lite draghjälp.

När hjärnan känner igen det som du tidigare har skrattat av och tyckt varit kul, vill den ha mer av det. Det blir en positiv spiral. Men ha lite tålamod - fortsätt att göra saker du mår bra även om det inte känns lika meningsfullt under en period.

Jag känner mig ensam. Vad kan jag göra?

Det är vanligt att känna sig ensam särkilt när man är ung eller ung vuxen. Det är inte ovanligt att ensamhet förknippas med skamkänslor och är något man ogärna vill prata om. Att gå från barn till tonåring och ung vuxen är omvälvande och det är naturligt att ibland känna sig osäker på vem man är och hur man passar in. För många är det viktigt att vara som alla andra och att inte bli lämnad ensam eller utanför.

Även tillsammans med kompisar kan man känna sig ensam. Du kanske saknar en partner och skulle vilja träffa någon. Du kanske känner dig ledsen och utanför när du ser allt kul dina vänner visar upp i sociala medier, där du inte får eller kan vara med.

Människan är av naturen en social varelse, vilket gör att gemenskap, samvaro och nära relationer är viktigt för att vi ska må bra. Därför kan känslan av ensamhet upplevas som skrämmande, som något fel, och som något man vill undvika.

Tips på vad du kan göra för att känna dig mindre ensam.

Be om hjälp. Var inte ensam med dina tankar och känslor utan prata med en vän
Vänd dig till ett stödforum. Du som är under 25 år kan vända dig till Röda Korsets Ungdomsförbunds stödchatt "Jourhavande kompis". Där kan du chatta om vad som helst anonymt.

Du kan även läsa mer om ensamhet här och vad man kan göra.

Min kompis verkar inte må bra. Vad kan jag göra?

En sak som ibland kan kännas svårt, men som är jättebra och viktigt, är att fråga om det du vill veta: Hur mår du? Kan jag göra något för dig?

Men ibland kan det fungera lika bra att bara sitta tysta tillsammans och äta en glass. Om din kompis berättar saker som blir för tungt för dig att bära, är det viktigt att du går till en vuxen som du litar på och berätta. Berätta för din kompis att du måste dela det med en vuxen, för att du blir orolig.

När behöver jag söka hjälp för hur jag mår?

Du ska söka professionell hjälp när ditt mående begränsar dig från att göra det du vill eller måste göra.

Att söka hjälp för sin psykiska ohälsa är lika normalt som att söka hjälp för när ens kropp inte mår bra.

Kom ihåg att det finns hjälp att få och du är värd att må bra!

Jag har ingen att prata med, vad ska jag göra då?

Ibland kan det vara så att man känner att man inte har något att prata med och att kontakta sjukvården, skolhälsan eller någon annan vuxen kan kännas oöverstigligt. Då kan ett första steg vara att chatta med någon som lyssnar anonymt. Jourhavande kompis är en chatt dit du kan vända dig och prata om dina känslor, tankar och upplevelser, de lyssnar och bekräftar dig. Det kan vara ett steg för att sedan lättare våga gå vidare.

Chatten är helt anonym och alla konversationer raderas.