Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Förvar under lupp

I den här rapporten har vi granskat nästan 1 000 beslut och domar i syfte att bedöma rättssäkerheten när människor placeras i förvar.
I den här rapporten har vi granskat nästan 1 000 beslut och domar i syfte att bedöma rättssäkerheten när människor placeras i förvar.
Publicerad: 30 jun 2019
Lästid: ca

Läs hela rapporten

Svenska Röda Korset är en del av den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen som under lång tid arbetat för att förbättra förhållandena för människor som frihetsberövats. I Sverige är Röda Korset idag närvarande på ett flertal av Migrationsverkets förvar i form av frivilliga besöksgrupper.

Höga krav på rättssäkerhet måste ställas när det gäller ett beslut om frihetsberövande eller en frihetsinskränkning. Inom ramen för den här rapporten har Röda Korset analyserat totalt 953 beslut och domar rörande förvar, uppsikt och placeringar från Migrationsverket, Polisen och de tre migrationsdomstolarna samt Migrationsöverdomstolen i syfte att bedöma rättssäkerheten i förvarsbeslut.

Rapporten konstaterar tydliga brister i tillämpning av den så kallade proportionalitetsprincipen*. Detta kommer till uttryck i besluten om förvarstagande, i bedömningarna om huruvida det föreligger synnerliga skäl för förlängning av förvarstiden samt vid beslut om placering i kriminalvård, häkte eller polisarrest. Det går inte att utläsa av besluten och domarna huruvida en individuell prövning av principen i varje enskilt fall faktiskt har genomförts. Om en intresseavvägning ändock är gjord är den inte motiverad eller dokumenterad i beslutet eller avgörandet.

Den alternativa metoden till förvar som den svenska lagstiftningen ger möjlighet till, uppsikt, används inte i den utsträckning som lagstiftaren avsett. Resultatet visar att det i den absoluta majoriteten av besluten inte görs någon individuell bedömning av om den, för den enskilde, lindrigaste åtgärden uppsikt kan användas i stället för förvar.

Analysen visar att det sällan förekommer en sammantagen bedömning vid beslut om verkställighetsförvar. Det är särskilt tydligt då individen vid något tillfälle uttalat en ovilja att återvända till hemlandet.

Studien visar också att den främsta anledningen till att placera förvarstagna personer i kriminalvård, häkte eller polisarrest på grund av säkerhetsskäl är att Migrationsverkets lokaler och personal inte är rustade för att ta hand om individer som visar hotfullt beteende eller personer med självskadebeteende. Detta leder till att personer som visar självskadebeteende många gånger placeras inom kriminalvården enbart på den grunden att de utgör en fara för sig själva.

* Enligt proportionalitetsprincipen ska varje kontroll- eller tvångsåtgärd som vidtas föregås av en intresseavvägning i syfte att pröva om olägenheterna med åtgärden står i rimlig proportion till vad som står att vinna med den.