Unga tvivlar på samhällets förmåga att hantera psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett växande problem. År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen i Sverige och i världen. Den största ökningen har skett bland unga och unga vuxna. I Europa är suicid den näst vanligaste dödsorsaken bland 14–19-åringar och i Sverige står psykisk ohälsa för nära hälften av alla sjukskrivningar. Psykisk hälsa och välmående är en förutsättning för att barn och unga ska kunna utvecklas till sin fulla potential, leva ett gott liv och 
bidra i arbetslivet och samhället.

I den här rapporten bekräftas bilden att ungas självrapporterade psykiska besvär och ohälsa är hög, att den begränsar livet på olika sätt och att många har sökt hjälp på grund av detta.

Samtidigt uttrycker unga att samhället inte har resurser att ge tillräckligt stöd och att det är svårt att finna rätt hjälp. För att vända trenden för psykisk ohälsa behöver vi lyssna till unga, involvera dem i arbetet att finna lösningar och säkerställa jämlik tillgång till rätt stöd i rätt tid, inte minst i områden där de socioekonomiska utmaningarna är stora. Rapporten visar även att unga män har svårare att tala om psykisk ohälsa, att de söker hjälp för sin psykiska ohälsa mer sällan än unga kvinnor och att de är mer osäkra på hur de kan ge stöd till andra.

 

Läs hela rapporten (PDF)