Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Röda Korsets yttrande över En effektivare kommunal räddningstjänst

Svenska Röda Korset har beretts tillfälle att lämna synpunkter på SOU 2018:54, och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter.
Svenska Röda Korset har beretts tillfälle att lämna synpunkter på SOU 2018:54, och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter.

Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter

Svenska Röda Korset lämnar främst synpunkter kopplat till de delar av förslaget som berör samverkan med frivilligorganisationer och vissa aspekter av den kommunala räddningstjänstens roll inför och under höjd beredskap. Svenska Röda Korset lämnar därmed inte synpunkter på utredningens övriga förslag.

  • Svenska Röda Korset ser positivt på att utredningen lyfter fram frivilligorganisationer som ett viktigt stöd i hanteringen av allvarliga händelser.
  • Svenska Röda Korset saknar dock en redogörelse för hur samverkan med frivilligorganisationer bör säkerställas, och vilket ansvar räddningstjänsten har i att möjliggöra för frivilligorganisationer att kunna bidra till samhällets hantering av allvarliga händelser.
  • Svenska Röda Korset saknar vidare en redogörelse för hur strukturer för ledning och samordning av spontanfrivilliga bör säkerställas inför och under allvarliga händelser.
  • Svenska Röda Korset framhåller att såväl räddningstjänsten som Svenska Röda Korset har viktiga roller inom befolkningsskyddet i händelse av krig. Utifrån detta saknar Svenska Röda Korset en koppling till den återupptagna totalförsvarsplaneringen och anser att betänkandet borde ha innehållit resonemang kring planeringen av befolkningsskyddet och av räddningstjänst vid höjd beredskap.

Bakgrund och sammanfattning av utredningens förslag och resonemang

Regeringen beslutade den 16 februari 2017 (dir. 2017:15) att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bl.a. att ur ett brett effektivitetsperspektiv se över kommunernas brandförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Utredaren uppdrogs att analysera och föreslå hur dessa verksamheter ska kunna bedrivas på ett mer likvärdigt, effektivt och säkert sätt. Utredaren uppdrogs vidare att undersöka och utarbeta förslag till hur kommunernas samverkan på räddningstjänstområdet kan förstärkas, utvecklas och bli mer enhetlig, såväl inbördes som med samhällets övriga hjälporgan, dvs. polisen, ambulanssjukvården och den statliga räddningstjänsten samt andra relevanta aktörer på området, t.ex. organiserade frivilliga. Dessutom uppdrogs utredaren analysera och föreslå hur statens stöd till och tillsyn över kommunernas brandförebyggande verksamhet och räddningstjänst kan förstärkas, utvecklas och förtydligas.

Utredningen föreslår i det aktuella delbetänkandet ett antal åtgärder för en effektivare kommunal räddningstjänst i syfte att skapa bättre förutsättningar att förebygga olyckor och minska skador till följd av olyckor.

Utredningen föreslår att de kommunala handlingsprogrammen för området skydd mot olyckor bör nationellt likriktas, genom att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bemyndigas utfärda föreskrifter om struktur och innehåll. Vidare föreslås att ett nationellt mål för den förebyggande verksamheten införs.

Dessutom föreslås att kommunen i handlingsprogrammet mer tydligt ska ange vilken förmåga kommunen, själv eller i samverkan med andra, har för att möta de risker för olyckor som finns i kommunen. Utredningen föreslår ytterligare att kommunerna får en utökad skyldighet att samverka med varandra för att effektivare kunna genomföra omfattande räddningsinsatser, till exempel vid större skogsbränder. Utredningen föreslår också att kommunerna ska ha tillgång till en ständigt bemannad funktion för effektivare övergripande räddningsledning i hela landet. Den ständigt bemannade funktionen ska vara placerad på kommunal nivå och varje kommun ska själv eller tillsammans med andra kommuner ha tillgång till funktionen.

Utredningen föreslår vidare att MSB ska ges en förtydligad uppgift när det gäller att kunna tillhandahålla nationella stödresurser, till exempel stabs- och ledningsstöd eller utrustning för skogsbrandbekämpning vid pågående omfattande räddningsinsatser.

Vidare föreslås att MSB i fortsättningen ska ta över tillsynsansvaret över den kommunala räddningstjänsten från länsstyrelserna, och även kunna ta över ansvaret för kommunernas räddningstjänstverksamhet vid mycket omfattande räddningsinsatser.

I syfte att stärka lärande av olyckshändelser och räddningsinsatser samt lägga en grund för systematisk förbättring av den förebyggande verksamheten och räddningstjänstverksamheten föreslås MSB även ges i uppdrag att sammanställa resultatet av undersökningar av olyckor och räddningsinsatser, där kommunerna föreslås vara skyldiga att skicka in redogörelser för undersökningarna till myndigheten.

Utredningen innehåller även ett antal förslag rörande utbildning, personalförsörjning, anställningsförhållanden och jämställdhet och mångfald inom kommunal räddningstjänst. Bland annat anser utredningen att kommunerna bör ta ett större ansvar för att kommunalanställda i större utsträckning ska kunna vara deltidsbrandmän. Det föreslås också att deltidsbrandmän ska undantas från reglerna om A-kasseersättning i fråga om avräkningskrav mot erhållen lön.

Vidare ges även förslag kring utredning av arbetsmiljökrav vid rök- och kemdykning; reglering av frågor avseende kommunernas ledningssystem samt märkning av personalens arbetskläder, fordon och annan utrustning; samt reglering av räddningschefens och räddningsledarens uppgifter och befogenheter i syfte att förtydliga dessa vid kommunala räddningsinsatser.

Läs hela remissvaret