På rodakorset.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor och frivillig riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Johanna Nilsson brinner för hållbart mode.

Slow fashion - Hållbart mode

Johanna Nilsson är en entreprenör, föreläsare, författare och influencer som brinner för hållbart mode och klimatfrågan. Med sina föreläsningar, sin blogg och sin podd vill hon inspirera, peppa, ge tips och verktyg för att göra våra garderober mer hållbara.
Johanna Nilsson är en entreprenör, föreläsare, författare och influencer som brinner för hållbart mode och klimatfrågan. Med sina föreläsningar, sin blogg och sin podd vill hon inspirera, peppa, ge tips och verktyg för att göra våra garderober mer hållbara.
Publicerad: 05 mar 2020
Lästid: ca

Second hand i första hand

Att handla second hand är något som Johanna verkligen uppmanar till eftersom det är en viktig nyckel för en mer hållbar modekonsumtion. Av de 14 kilo textil vi köper per person och år i Sverige är det bara 0,8 kilo som är second hand. 7,5 kilo hamnar i soporna när mer än hälften av det som slängs skulle gå att återanvända.

En hållbar garderob innebär inte tråkiga kläder, uppoffringar eller att inte få känna sig fin. Tvärtom, Johanna vill visa på möjligheterna och den kreativitet som öppnar sig när man köper Slow fashion. Vi är så vana vid att köpa nytt men det bästa vi kan göra är att förlänga livslängden på det som redan finns. Som Johanna säger: Tänk second hand i första hand!

Vi pratade med Johanna om Slow fashion och hållbart mode när hon hälsade på i Röda Korsets second hand-butik vid Mariatorget i Stockholm:

Vad innebär Slow fashion?

"Slow fashion och hållbart mode är en motreaktion på allt det osunda som dagens modeindustri står för. Slow fashion är en inställning till mode där eftertanke och medvetenhet står i fokus, och där kvalitet går framför kvantitet. Där vi prioriterar färre och finare plagg. Med finare menas inte en dyrare prislapp, utan i bemärkelsen att du som bärare känner mer för plagget. Slow fashion handlar om att minimera mängden nyproducerat och att förlänga livslängden på det som redan existerar. Genom att vårda och laga. Genom att hyra, byta, låna och köpa second hand. Genom att sy om och förändra, så kallad remake. Och självklart handlar det om att producera schysstare: där en hållbar produktion med respekt för miljö, arbetsvillkor och löner är en självklarhet."

Hur började din egen resa när det gäller hållbarhet?

"Jag har alltid varit intresserad av rättvisefrågor och började engagera mig i bland annat Röda Korsets Ungdomsförbund året efter studenten, och då med fokus på hållbar utveckling och rättvis handel. Och sen dess, det vill säga mer än halva livet, har jag på olika sätt varit ideellt engagerad och arbetat med de här frågorna."

Varför är det så bra att handla second hand?

"Vi vet att 80 % av ett plaggs totala klimatpåverkan sker vid produktionen, så det bästa vi kan göra är att helt enkelt köpa mindre nyproducerat och istället se till att förlänga livslängden på det som redan existerar. Och då är second hand en klockren del i detta!"

Hur vet man vad som är bra kvalitet på second hand-kläder?

"Genom att lära sig mer! Känna på plagg med handen och kika på tvättlappen för att se vilket material de är gjorda av. Och så kolla på plaggen en själv redan äger: vilka har blivit noppriga eller gått sönder fort respektive vilka har hållit bra? Vad kan jag lära mig av det? Ja, att helt enkelt mängdträna och reflektera är en bra grej för att lära sig mer om kvalitet!"

Vad är skillnaden på återvinning, återbruk och återanvändning?

"Återbruk och återanvändning är att använda plagget i sin befintliga form, exempelvis genom second hand. Återvinning är att bryta ner tyget till fibernivå för att sen bygga upp det till ett nytt tyg. Det är idag väldigt tekniskt komplicerat och ett område det forskas massvis på. Däremot har vi ännu ingen storskalig återvinning, det sägs att mindre än 1 % av allt det som samlas in för så kallad textilåtervinning faktiskt återvinns. Resten återanvänds på olika sätt, exempelvis genom att säljas som second hand eller bli isoleringsmaterial i industrin eller dylikt."

Vad gör man med sina trasiga kläder?

"För det första är det absolut bästa att försöka kasta så lite som bara är möjligt, så om det går att laga: laga! Och fortsätt använda. Men visst, ibland och till slut måste en ju kasta. Som det är i dag så är det kommunerna som har ansvaret för textilinsamling – så kolla med just din kommun hur du ska göra! Du kan också lämna in till olika större klädkedjor som har så kallad textilåtervinning, men kom ihåg att mindre än 1% av det som samlas in alltså faktiskt återvinns."

Vad innebär det att utmana nyköpsnormen?

"De flesta av oss är väldigt inkörda på att tänka nytt automatiskt om vi ska handla något. Men det vi måste göra är att vända på detta tänk och faktiskt tänka nytt i absolut sista hand. Och istället faktiskt bli bättre på att använda det vi redan har samt laga och uppdatera i form av redesign. Samt dela kläder med andra mycket mer, och det gör vi genom att exempelvis hyra, byta och låna. Vilket är perfekt när det är grejer vi kanske vet att vi bara vill eller behöver ha några enstaka gånger. Plus köpa second hand såklart. Ja, tänka second hand i första hand!"

Hur får man företag, kedjor och butiker att ta större ansvar?

"Genom att ligga på dem! Ifrågasätta men såklart också uppmuntra när de tar något steg åt rätt håll. Utan oss kunder så skulle inte dessa företag eller butiker existera – så det är viktigt att vi visar vår konsumentmakt genom att undvika att handla hos dem vi inte vill supporta, men också att ge våra pengar till dem vi tycker gör bra grejer."

Vad är det bästa jag som konsument kan göra
för att påverka Fast fashion-företagen?

"Rösta med plånboken, fråga i butik och/eller kontakta dem via mail och så vidare, för att visa att du bryr dig. Såklart är det lättare att låta bli att handla på vissa ställen med en större plånbok, men det vi ska komma ihåg är att det mest hållbara via kan göra faktiskt är att handla mycket färre grejer och exempelvis köpa second hand. Och det är oftast så en ändå gör om en har mindre pengar att röra sig med!

Sen vill jag också lyfta att när vi snackar just bristen på hållbarhet hos modeföretag, -kedjor och -butiker så gäller det generellt alla oavsett prislapp. Snarare kan det vara så att de som har fått mycket kritik har steppat upp sitt hållbarhetsarbete till skillnad från dem som har kunnat flyga under radarn och aldrig blivit ifrågasatta. Så mitt tips är att utgå från att alla företag faktiskt är rejält dåliga tills motsatsen är bevisad. Det må låta cyniskt med det hjälper att tänka så här! Och att komma ihåg att det inte finns någon direkt relation mellan hållbarhet, kvalitet och prislapp. Visst om något är väldigt billigt kan vi dra slutsatsen att det har tummats på grejer, men bara för att något är dyrare så är det alltså ingen garanti för att saker har gått rätt till!"