En person som skjutsar en annan på cykel

Vad är hälsa

Vad är hälsa

Hälsa kan betyda olika saker för olika människor. Här får du en introduktion till begreppet och några sätt att förstå det, så att du kan använda det som utgångspunkt i ditt arbete.

Definitioner av hälsa

Hälsa handlar om mer än att slippa sjukdom. WHO beskriver hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det innebär att både kroppen, känslorna och livet runt omkring oss spelar roll för hur vi mår. 

I Sverige utgår folkhälsoarbetet från WHO:s syn på hälsa och från målen i Agenda 2030. Målet är att minska hälsoskillnader och skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv för alla.  

Vad är folkhälsa?

Folkhälsoarbete handlar om att: 

  • förebygga sjukdomar 
  • främja välmående 
  • skapa goda livsvillkor 
  • minska skillnader i hälsa mellan grupper 

När människor får bättre möjligheter, stöd och trygghet ökar också chanserna till god hälsa. 

Två av dagens största utmaningar: stillasittande och ofrivillig ensamhet 

Stillasittande och ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt. Det ökar risken för både fysiska och psykiska besvär. Samtidigt finns det enkla sätt att motverka detta. 

  • Rörelse i vardagen, särskilt tillsammans med andra, stärker både kropp och själ. 
  • Sociala sammanhang är lika viktiga för hälsan som sunda vanor och att undvika riskfaktorer – att känna tillhörighet gör stor skillnadför vårt mående 

Hälsofrämjande arbete – att utgå från det friska 

Hälsofrämjande arbete innebär att bygga på det friska – det som gör att vi mår bra och håller oss starka. Att ge människor möjlighet att: 

  • känna tilltro till sin egen förmåga 
  • påverka sin egen hälsa 
  • vara delaktiga i sin vardag och i samhället 

Det handlar inte bara om individuella levnadsvanor, utan om att skapa miljöer som gör det lättare att må bra. 

Hälsans bestämningsfaktorer – varför våra livsvillkor spelar roll 

Folkhälsa handlar om hela befolkningens hälsa och påverkas av många faktorer – till exempel var vi bor, hur vi växer upp, relationer, vår utbildning, arbete och den miljö vi lever i. Detta kallas hälsans bestämningsfaktorer.

Modellen Hälsans bestämningsfaktorer visar hur olika nivåer påverkar oss. Vissa faktorer hänger ihop med våra egna val, men mycket styrs av samhället runt omkring – som politiska beslut, arbetsliv och föreningsliv. Tillsammans kan alla aktörer bidra till miljöer som gör det lättare att leva hälsosamt. 

Våra livsvillkor påverkar våra vanor, och vanorna påverkar i sin tur risken för sjukdom.  Därför är det viktigt att se till förutsättningarna för hälsa – både för att förstå nuläget och för att se hur hälsan kan utvecklas framåt. 

En graf av hälsans benämningsfaktorer

Modellen Hälsans bestämningsfaktorer – ofta kallad regnbågsmodellen – skapades av Göran Dahlgren och Margaret Whitehead år 1991. Den visar hur olika faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå påverkar våra möjligheter till god hälsa. Modellen används ofta i folkhälsoarbete för att förstå skillnader i hälsa och planera insatser för att minska ojämlikhet. 


Hälsa ur två perspektiv: Tibblins hälsokors 

För att förstå hälsa behöver vi se både de yttre förutsättningarna i samhället och den enskilda människans upplevelse av sitt liv. Medan Hälsans bestämningsfaktorer visar vad som påverkar våra möjligheter till god hälsa, hjälper Tibblins hälsokors oss att förstå hälsa ur två perspektiv – det medicinska och det upplevda. 

Denna video från Linköpings Universitet förklarar modellen mer utförligt.

Kontinuum-modellen

Tibblins hälsokors - visar två perspektiv: 

Sjuk – Frisk (medicinskt perspektiv) 

Det fysiska perspektivet som bygger på undersökningar och medicinska bedömningar. 

Må bra – Må dåligt (upplevt perspektiv) 

Att må bra innebär till exempel upplevelsen av livsglädje, ha framtidstro, ett arbete, känna sig trygg, ha bra relationer och förmåga att hantera vardagens krav 

Tibblins modell påminner oss om att hälsa både handlar om att vara frisk och om hur vi känner oss. 

Så kan lokalt hälsoarbete göra skillnad 

För att stärka både det medicinska och det upplevda välbefinnandet behövs aktiviteter som: 

  • skapar engagemang 
  • bygger gemenskap 
  • ökar delaktigheten 
  • främjar rörelse och möten 

Ett enkelt sätt att börja sprida kunskap, väcka intresse och samla lokala aktörer är att arrangera en Hälsodag.

Sammanfattning

Hälsa betyder olika saker för olika människor. Använd den här sidan för att reflektera över olika perspektiv och vad som är mest relevant i just ditt lokala sammanhang och hur ni kan skapa bättre förutsättningar för hälsa – tillsammans.

En bild på en cykel

Lokalt förankrat hälsoarbete | Startsida

Till sida
En bild på olika verktyg

Verktygslåda för lokalt förankrat hälsoarbete

Till sida