Vad är stress?

I vardagligt tal förknippas ofta stress med något negativt, men stress är en naturlig del av livet och något alla upplever. Stress är en reaktion där kroppen mobiliserar kraft och energi för att hantera utmaningar du står inför. Det kan handla om vardagliga situationer som att hålla ett tal inför publik eller att springa ett tävlingslopp. Eller att du står inför en fara, ett hot eller ett akut problem. I de här situationerna gör stressen dig mer fokuserad och redo att agera.  

Stress är inte farligt eller skadligt utan livsnödvändigt, så länge det finns tid för kroppen att återhämta sig. Stress kan till och med göra att det känns stimulerande att ta sig an svåra uppgifter och skärpa ditt fokus – stress är kroppens sätt att hjälpa dig att hantera utmaningar. Med andra ord ska vi inte försöka få bort all stress i våra liv. Däremot kan stressen ta sig olika uttryck och också kännas olika beroende på var du är i livet och vilken situation du befinner dig i. 

Film |  Stress är livsnödvändigt men se till att få återhämtning

I den här filmen berättar vi vad stress är och hur långvarig stress kan påverka kroppen.  

Orsaker till stress 

Stress kan bero på många saker och ibland är det svårt att peka på en enskild orsak. Ofta är det en kombination av flera faktorer som påverkar vår stressnivå. Det är också väldigt individuellt vad som gör oss stressade. Vi uppfattar och bedömer situationer på olika sätt och det har betydelse för vad som uppfattas som stressande och hur vi reagerar.  Stress kan till exempel utlösas av orostankar, livsutmaningar eller höga krav på sig själv eller från omgivningen. Men även positiva händelser och saker vi tycker om att göra kan generera stress och bli belastande om de inte balanseras med tillräcklig återhämtning. 

Vad händer i kroppen vid stress? 

När vi står inför en stressande situation mobiliserar hjärnan och kroppen snabbt alla resurser för att antingen kämpa mot faran eller fly. Detta sker automatiskt via det sympatiska nervsystemet som sätter igång flera processer: hjärtat slår snabbare, blodtrycket stiger och ämnesomsättningen ställs om så att musklerna får mer energi. Dessutom skärps våra sinnen så vi blir mer fokuserade. Detta brukar kallas kamp- och flyktreaktionen och har varit avgörande för människans överlevnad sedan stenåldern. 

Idag står vi inte inför samma typer av hot som stenåldersmänniskan, men kroppen reagerar på exakt samma sätt när vi står inför en utmanande situation. Detta gäller oavsett om stressen orsakas av hot, hög arbetsbörda, familjeproblem eller andra livsutmaningar.  

Vi utsätts alla för akut stress då och då och det ger sällan några kvarvarande problem. Men om orsaken till stressen finns kvar under långa perioder utan tillräcklig vila eller återhämtning, eller om den byggs på med situationer som skapar ytterligare stress, kan den bli skadlig och ohälsosam. Den kan påverka både kropp och hjärna – och få dig att må dåligt. På lång sikt kan långvarig stress utvecklas till allvarliga hälsoproblem och sjukdom. 

Symtom vid långvarig stress  

Vid långvarig stress påverkas kroppens utsöndring av stresshormoner. Det kan yttra sig som en känsla av konstant hög stressnivå och att det är svårt att komma ner i varv. Om det då tillkommer ytterligare påfrestningar klarar kroppen inte av att samla den extra energi som krävs för att hantera dem. Orken och energiförråden är uttömda. På sikt kan den här typen av långvariga påfrestningar leda till både fysiska och psykiska symtom, och kan exempelvis öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och utmattning. Exakt hur långvarig belastning som krävs för att stressen ska bli skadlig är individuellt.  

Fysiska symtom på långvarig stress: 

• Mindre ork att ta hand om sig själv eller mindre tid för återhämtning, vänner och sociala aktiviteter. 

• Trötthet och morgontrötthet, även om du har sovit. Samt svårigheter att somna, eller att vakna för tidigt.  

• Muskel- och ledsmärta, huvudvärk, magproblem eller hjärtklappning. 

• Ökad känslighet för infektioner som förkylningar och maginfluensa. 

• Ökad konsumtion av alkohol, nikotin eller andra vanor för att dämpa stress. 

Psykiska symtom vid långvarig stress 

• Svårigheter att koppla av och en känsla av ständig oro. 

• Känslomässig obalans som irritation, nedstämdhet eller minskad sexlust.
   
• Sämre koncentration, minnesproblem och en vana att älta.

 

Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom 

Om du känner igen dig i flera av dessa symtom är det viktigt att du tar stressen på allvar och överväger att göra förändringar för att minska belastningen. Tänk på att symtomen kan komma smygande så var uppmärksam på kroppens varningssignaler.  Långvarig stress som du inte hanterar kan i vissa fall leda till utmattningssyndrom, vilket gör återhämtningen mer krävande. Att ta signalerna på allvar tidigt kan göra stor skillnad och förebygga att stressen går så långt. Därför är det viktigt att inte vänta för länge. 

Hör du till dem som tidigare haft en psykisk sjukdom eller befinner dig i en svår livssituation kan du vara extra sårbar vid långvarig stress. Var extra uppmärksam på symtomen och försök att minska riskerna för stress.  

Så hanterar du stress – strategier för återhämtning 

Om du känner dig stressad finns det en hel del saker du kan göra själv för att må bättre, hitta balans och stärka din motståndskraft. Varje gång du lyckas bryta ditt stressmönster bidrar det till återhämtning och hjälper dig att hantera stressen bättre. Här är några strategier för att minska och hantera din stress: 

• Förstå vad stressen beror på. Skriv ner de saker som triggar dig, från de små sakerna till de stora. Med en överblick blir det lättare att se vad du själv kan påverka och förändra, till exempel att delegera uppgifter för att slippa stressa på morgonen eller att dra ner på arbetsbördan för att prioritera aktiviteter som ger återhämtning. 

• Var fysiskt aktiv. Rörelse både förebygger och hjälper till att hantera stress. Genom att aktivera hela kroppen släpper du spänningar, får utlopp för energi, sover bättre och ökar kroppens motståndskraft. Även vardagsmotion som att promenera eller gå i trappor räknas som fysisk aktivitet. 

• Prioritera sömnen, en viktig del av kroppens och hjärnans återhämtning. De flesta behöver minst 7-8 timmar sömn. Försök att ha regelbundna sovtider och varva ner innan du lägger dig. 

• Gör andningsövningar, till exempel “andas i fyrkant”, för att lugna nervsystemet och lättare komma ur ett stressläge. 

• Öva mindfulness och avslappningstekniker som kan hjälpa dig att finna lugnet och minska den mentala belastningen. 

• Sätt gränser. Ibland är det lätt att ta på sig mer än man orkar, men försök att prioritera dig själv och våga säga nej. 

• Skapa tid för återhämtning. Se till att avsätta tid för dig själv. Gör saker som får dig att må bra och som ger kraft och energi, till exempel att gå ut i skogen eller att umgås med vänner. 

• Ta hjälp av andra. Var inte rädd att be personer i din närhet om hjälp eller avlastning.  

 

Film | Så kan du minska din stress i stunden

I den här filmen förklarar vi vad djupandning och medveten närvaro är, två effektiva metoder för att minska stress.  

Vikten av vila och återhämtning 

Återhämtning är avgörande för att minska långvarig stress. Återhämtning innebär att både kroppen och hjärnan får tid att vila och fyllas med energi. Den viktigaste formen av återhämtning är sömn, men lika viktiga är fysiska och sociala aktiviteter. Den här typen av återhämtning kommer sällan av sig självt, utan du behöver skapa tid för pauser i en stressig vardag eller i en påfrestande situation. 

Försök att hitta den strategi och de aktiviteter som funkar bäst för dig. Vissa personer får energi av att umgås med vänner, andra av att få mer egentid. För att få in tillräckligt med återhämtning kan du behöva sätta gränser och göra förändringar i din vardag för en mer hållbar balans. Långvarig stress utan tillräcklig vila och återhämtning kan på sikt leda till allvarliga hälsoproblem och sjukdom. Därför är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och ta pauser när det behövs.

När ska du söka hjälp?

Professionell hjälp kan vara avgörande om stressen är långvarig och påverkar din hälsa och ditt mående. Det kan vara svårt att veta när man bör söka hjälp för stress och stressrelaterade besvär. Men om du är orolig, upplever annorlunda tankar och känslor eller inte känner igen dig själv är det klokt att söka professionell hjälp. Det är viktigt att inte vänta för länge. Ju tidigare du tar tag i stressen, desto lättare är det att återhämta sig. 

Professionell hjälp kan ge stöd och råd, men även hjälpa dig identifiera dina stressfaktorer och lära dig att hantera dem på ett mer hållbart sätt. Att hantera stress handlar inte bara om att klara av svåra situationer utan också om att ha verktygen för att bryta mönster och bibehålla ett balanserat liv.