Därför är psykisk ohälsa mer vanligt bland unga

Det är vanligt att ha existentiell ångest under ungdomsåren, när man går från ung till ung vuxen. Det är många funderingar och tankar kring hur man ska vara som människa och vem man vill vara. Det här kan krocka med förväntningar från kompisar, skola och vuxenvärlden.

I filmen berättar unga att det är starkt att prata om sina känslor, att visa sig sårbar och att det är viktigt att tycka om sig själv. 

Andras uppfattning om platsen man växer upp på kan påverka hur man uppfattar sin framtid

Alla har drömmar och förhoppningar om framtiden. Men ojämlika förutsättningar och platsen där man växer upp i spelar stor roll för hur man uppfattar sina möjligheter.

Hör röster från unga om att växa upp i Hovsjö, Södertälje. Om upplevelser av utanförskap och hur viktigt det är att prata om hur man mår för att känna sig mindre ensam - även om det ibland är svårt att sätta ord på.

Vad kan hjälpa när man mår dåligt?

Ledsna och svåra tankar gör att man känner sig ensam och tror att ingen känner som en själv eller kan förstå en. Men det är hjärnan som lurar dig, för den fastnar lätt i tankar. Att prata med någon om hur du känner och mår är nästan alltid en lättnad. Det svåra kan kännas lite mindre hemskt. Även om det inte finns en tydlig och snabb lösning på hur du mår eller dina problem så kan det kännas lättare efter att ha fått prata av sig.

6 tips från vår psykolog – när du inte mår bra

Vår ungdomspsykolog Annicka Lang tipsar om vad du kan göra för att lindra oro och ångest.

1. Försök att göra något som distraherar dig från ångesten eller oron. Det kan vara att titta på en serie, lyssna på musik eller prata med någon. Prova testa olika saker och se vad som fungerar bäst för dig. 
2. Använd dig av enkla övningar som kan hjälpa dig. Till exempel fokusera på dina andetag och försök andas in och ut långsamt. Försök att vara här och nu och acceptera dina känslor utan att döma.
3. Prata med någon om hur du mår. Det kan vara en vän, en förälder, någon i skolan, eller chatten Jourhavande Kompis. Var inte ensam och grubbla. Tankar som snurrar leder sällan någon vart men när du pratar med någon känns det ofta bättre.
4. Gör något som lugnar dig eller som du tycker om. Det kan vara att rita, sticka, lyssna på musik eller kanske läsa.
5. Skriv ned dina tankar och dina känslor. Att sätta ord på sina tankar kan vara lugnande och hjälpa. Försök balansera dina tankar och undvik att tänka i ”svart eller vitt”.
6. Att hålla dina rutiner är viktigt. Sömn och mat kan motverka både stress och sårbarhet för ångest. Fysisk aktivitet kan dämpa oro.

 Här kan du läsa mer om ångest och oro

Unga berättar själva

Här möter du ungdomar som pratar om hur det är att må dåligt, vad man kan göra för att må bättre och hur man kan hjälpa varandra.

Hälften av unga har svårt att prata om sitt mående

Vi frågade unga i Sverige om hur de mår psykiskt. Svaren visar att många unga mår dåligt och känner oro samt att flertalet känner att det saknas ordentligt med stöd för deras psykiska mående.

• Fler unga killar undviker att prata om sitt mående och visa känslor för att framstå som starka
  Av tjejer pratar sex av tio (60 procent) ofta med någon om hur de mår psykiskt, något som endast tre av tio killar (29 procent) uppger att de gör.
  
  
• Vännerna är viktigast för att få stöd
  Av de som pratar med någon om sitt psykiska mående väljer 55 procent en vän. Men 40 procent pratar även med sina föräldrar och lika många uppger att de pratar med andra vuxna.
  
  
• Svårt att hjälpa andra
  Hela 56 procent av killarna och 35 procent av tjejerna är osäkra på hur de kan hjälpa en vän som mår dåligt.
  
  
• Många saknar kunskap om vart man kan få hjälp
  Var tredje person är osäker på vart de kan vända sig om de behöver professionell hjälp med sitt psykiska mående. Hela 84 procent tvivlar på att det finns resurser i samhället för att hantera ungas psykiska hälsa.
  
  
• Oro för framtiden
  Drygt hälften, 56 procent, har ofta känt oro inför framtiden, främst gällande studier och arbete under det senaste halvåret. Detta medan 3 procent uppger att de inte vid något tillfälle känt oro under samma period.

Läs hela rapporten: Unga tvivlar på samhällets förmåga att hantera psykisk ohälsa (2025). Rapporten är gjord av Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund och den baseras på intervjuer med 18 till 27-åringar.

Hur är det att må dåligt? 

Att må dåligt kan kännas tungt, som att något ligger över dig och tynger. Eller liksom skavigt, det molar inuti. Ett mörkt moln som hänger över dig och gör dig ensammast i världen, trots att du är i skolan eller med kompisar. Är det bara du som känner så här? Och vad händer om du berättar? Kommer dina kompisar och din familj att förstå? 

Att må dåligt kan kännas på många olika sätt. Det kan kännsas som en tung känsla i kroppen. Ibland som oro, stress eller ångest. Eller som tankar som bara snurrar och inte hittar ut. Ingenting känns roligt och du undrar om det någonsin kommer att bli bättre. De allra enklaste sakerna kan kännas jättejobbiga. Att liksom leva i en bubbla som gör att du står utanför och tittar in. 

”Det kan kännas som en sten inuti”

Vid ångest kan du få ökad puls, du andas snabbare och känner dig stressad – kanske får du ett tryck över bröstet, mår illa eller kallsvettas. Tankar som fastnar i huvudet som bara snurrar. Det kan pirra obehagligt i kroppen och du kan känna dig maktlös eller som att du helt enkelt inte står ut i din egen kropp längre. Du kanske undrar om alla stirrar eller om det syns utanpå hur du mår.

Ångest är en naturlig reaktion på stress och starka känslor av oro. Det är kroppens alarmsystem som sätts i beredskap. Reaktionen kommer från nervsystemet och är inget du själv kan styra över. Utöver kroppens höjda beredskap ökar också pulsen, andningen blir snabbare och stresshormonerna i blodet höjs. Ångesten kan upplevas som obehaglig men är inte farlig – även om det känns så i stunden. Vanligtvis släpper den efter en stund.

Att läsa på och lära sig mer om ångest kan kännas lugnande – att ha ångest ibland betyder inte att du håller på att bli galen.

Varför är det så svårt att prata om hur man mår?

Det kan kännas krångligt och läskigt att öppna sig och visa sina allra innersta känslor – tänk om den du berättar för inte tror på dig, eller tar dig på allvar? Eller berättar det du sagt till någon annan? Det kan också vara så att man inte vet vad man ska säga, att det bara känns fel, och man hittar inga ord. Hur ska man kunna prata då? Här pratar vi om varför det kan kännas så och hur bra det kan kännas efter man har berättat för någon. >> se filmen!

”Att vara öppen och dela sina känslor kan kännas svårt, men det blir ofta lättare efteråt.”

Du behöver inte berätta allt på en gång – och inte heller för samma person. Ibland passar det bättre att prata med en kompis, ibland med en tränare eller lärare. Om det är jobbigt hemma kan det vara skönt att prata med någon utanför familjen. Men om det handlar om kompisar eller skolan kanske en förälder är den som förstår bäst.

Den du väljer att prata med har säkert själv haft det jobbigt någon gång och kommer troligen förstå hur du känner. Tänk på hur du själv skulle reagera om en vän berättade något svårt – du skulle nog vilja lyssna, stötta och finnas där.

Du måste inte alltid prata. Att chatta, skriva ett meddelande eller kanske börja med ett brev eller en dagbok kan vara ett bra sätt att få ur sig tankarna. Det kan också hjälpa dig att sätta ord på det du känner innan du pratar med någon.

När du berättar hur du mår kan du också inspirera någon annan att våga öppna sig. Du kan visa att du uppskattar stödet genom att säga att du finns där i framtiden. Det betyder mycket att lyssna på varandra. Andra sätt att stötta kan vara att göra något roligt tillsammans och bara vara nära.

Vanliga frågor om psykisk ohälsa