Aziza och hennes barn

Risk för svält i Sudan – miljontals utan mat

Risk för svält i Sudan – miljontals utan mat

Aziza och hennes barn kan aldrig äta sig mätta och sonen Tem Touse drömmer om mat. Följ med till Sudan – ett av länderna i Afrika där hungern breder ut sig.

Dela: Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter

I artikeln kan du läsa om det här:

Aziza Ali Idres sitter med sin dotter Fatmeh i famnen på en säng i enkel hydda, som nödtorftigt byggts upp mellan ett par träd. Väggarna består av vass, gamla dörrar och bitar av fransig presenning som fladdrar i vinden. Utanför är solens strålar obarmhärtiga och heta. Golvet utgörs av den bara marken.

– Vi går ständigt hungriga och jag oroar mig för vad barnen ska få att äta nästa dag. Jag ger alltid barnen mat först, blir det över får vi vuxna också ta.

"Jag sover inte om natten. Hur ska vi klara oss?"

Rädda liv varje månad

Din månadsgåva gör skillnad! Du är med världen över och kämpar för att ingen ska lämnas ensam i en katastrof.

Belopp
  1. Belopp
  2. Personuppgifter
  3. Signering
Välj belopp
Fyll i valfritt belopp

Livet i byn Kaltoz vid Nilens strand i Sudan har länge varit en utmaning för människor. Men nu har det blivit till en mardröm. Marken har underminerats av vatten och ingen kan riktigt förklara varför väggar spricker och hus smulas samman och sjunker ihop. Men en stor damm som byggts i närheten ses som en bidragande faktor till att grundvattennivån har höjts. Den förstörda marken gör det omöjligt att odla och Azizas man är arbetslös.

– Jag sover inte om natten. Hur ska vi klara oss, säger Aziza och tar sig om magen, när Fatmeh somnat och lagts att vila bredvid sin mamma. Aziza är 31 år och väntar sitt femte barn.

Drömmer om mat

I en annan hydda i en by längre söderut sitter 11-åriga Tem Touse Muhammed på golvet och lagar mat över en öppen eldstad. Han visar upp kvällens måltid för familjen på sju personer.

Middagen består av vad som finns på kastrullens botten, en stuvning av potatis och banan. En stor träslev skrapar dovt när Tem Touse rör i grytan. I taket hänger familjens skafferi: en grön plastpåse med några pitabröd. När inget annat finns äter människor bröd.

Pojke drabbad av hungern i Sudan
Huset som Tem Touse och hans familj bodde i förstördes när floden Nilen svämmade över. Nu sover de i en enkel hydda av vass som de byggt bredvid det förstörda huset.

– Jag är ofta hungrig. Då blir jag både arg och trött. Jag drömmer om att få äta jordgubbar och äpplen. Men det kan vi inte, till och med kyckling är för dyrt, säger Tem Touse och viftar irriterat bort rök som svider i hans ögon.

Ett tjugotal meter från hyddan står citronträden djupt i vatten och vetefält ligger begravda under ytan. Mil efter mil av förstörda odlingar kantar den översvämmande floden strax norr om huvudstaden Khartoum, vilket slår hårt mot människor som redan befinner på marginalen. Mamma Manal är inne i stan för att försöka sälja te. Pappa Daheia har inget jobb, vattnet täcker jordbruksmarken som han vanligen får sin inkomst från.

Tem Touse går i skolan. Men just nu är det lov och det är oklart när undervisningen tar fart igen. Det finns inte tillräckligt med skolböcker. Tem Touse hjälper i stället till hemma, och tar hand om småsyskonen.

– Jag gillar att göra prov. Jag vill bli doktor, och kunna hjälpa människor, berättar han.

Tem Touse är en av miljontals människor i Sudan som inte får tillräckligt med mat. Och utsattheten ökar.

– På bara ett år har vi sett en markant ökning av behov av nödhjälp. Från 9 till 13 miljoner människor, berättar Nina Paulsen, katastrofrådgivare på Röda Korset.

Sudan – i stormens öga

Sudan kan beskrivas som att ha hamnat i stormens öga. I oktober avsattes regeringen i en militärkupp och läget är allt annat än stabilt. Inflationen är skyhög, för att handla mat och bensin behövs i dag en tjock bunt pundsedlar. I västra Sudan, där Darfur ligger, pågår allvarliga konflikter sedan många år. Många flyktingar från Sydsudan – och nu senast från Tigray i Etiopien – lever här samtidigt som den stora migrationsrutten genom Afrika mot Medelhavet passerar, och många människor blir kvar. Naturkatastrofer som översvämningar och torka slår hårt. Ovanpå allt kom coronapandemin med stränga restriktioner då människor snabbt förlorade jobb och inkomst.

Under första halvåret 2021 delade Röda Korset på plats (eller Röda Halvmånen som det heter i Sudan) ut 54 000 ton mat. Tack vare 400 000 volontärer runt om i det vidsträckta och svårtillgängliga landet kan hjälpen nå ut till dem som behöver den allra mest.

Volontär delar ut mat i Sudan
Volontären Abo Zaz Khidar jobbar hårt under matutdelningen.

Matpaket räddar liv

I byn Sareo förbereder Röda Korset en matutdelning. En lastbil med vita säckar på flaket backar in mot en skolgård med höga grindar, och ett tiotal volontärer i röda västar står redo att lasta av. Det går snabbt. Säckarna placeras ut i prydliga rader på den solheta gården och utanför köar människor med små kort i händerna. Röda Korset har identifierat 200 familjer som är i allra mest behov av mat och de har fått biljetter att ta med sig. Många fler har samlats utanför och det blir lite oroligt vid kön.

– Vi måste förklara varför inte alla kan få mat, att vi först måste bistå dem som har det allra svårast. Det är inte helt lätt när så många behöver hjälp, berättar Abo Zaz Khidar, som samordnar insatsen på plats.

Tio personer i taget släpps in, rättvist fördelat mellan grupper av män och kvinnor. Utdelningen sker i en rasande fart och alla vet vad de ska göra. Abo möter upp vid grinden, tar emot biljetterna och slussar in. Inne på gården laddar volontärerna fram paketen. Det märks att de kan sitt jobb och att de känner människorna i kön. Äldre kvinnor får hjälp att bära och snart är utdelningen klar. Lastbilen kan åka vidare till nästa by.

– Förut tyckte många att det var skamligt att behöva ta emot mat, ofta fick vi frågan om vi kunde lämna säckarna i hemmet i stället. Numera är det ingen som bryr sig. Människor köar, bara de får mat, säger Abo Zaz Khidar.

En av kvinnorna i dagens kö är Intissan Mahmoud Hamid. Hon har sju barn hemma och sedan hennes man skadade sig svårt i ett fall från en byggställning har de inga inkomster. Intissan ammar fortfarande sitt yngsta barn, men berättar att mjölken inte räcker.

– Vi vet inte hur vi ska klara oss. Men jag är så glad för hjälpen vi får. Nu har vi mat för tre veckor. Idag när jag kommer hem ska jag göra gröt och blanda med mjölk, det tycker barnen om, säger Intissan och visar säcken med olja, socker, linser och mjöl.

De drabbas hårdast av hungern

Inget tyder på att hungern i Sudan kommer minska. Sex miljoner människor lider av svår matbrist, och i flera andra afrikanska länder är läget ännu allvarligare. Precis som i Sudan är det ofta en kombination av flera faktorer som står bakom. Torka och översvämningar. Klimatförändringar, fattigdom, konflikter, ekonomiska och politiska beslut.

– Det är farligt att generalisera och tro att det finns en enda löning på matbristen, menar Bridget Bwalya Umar, forskare på Nordiska Afrikainstitutet. Alla kriser måste ses utifrån de lokala faktorer som driver på krisen. Hunger och fattigdom är politiska frågor, de inträffar inte bara ur ett vakuum.

Afrika är en kontinent, av 54 olika länder, och hungerkrisen slår förstås inte överallt. Men Bridget Bwalya Umar poängterar att de som drabbas svårast alltid är de som redan är utsatta och marginaliserade i samhället.

– Människor med begränsad makt över sina liv drabbas alltid hårdast. Kvinnor på landsbygden som lever i fattigdom till exempel. 

Så hjälper Röda Korset

Vi på Röda Korset hjälper utsatta människor både före, under och efter kriser och katastrofer. I akuta lägen som hungersnöd ger vi mat, rent vatten och vård mot exempelvis undernäring. Långsiktiga insatser kan bestå av att dela ut utsäde, vaccinera barn och se till att det finns rinnande dricksvatten.

Tillsammans kan vi hjälpas åt att stoppa hungern. Det gäller att stärka samhällens motståndskraft och ta sig an de grundläggande orsakerna. Några exempel är att:

  • Jobba för att krig och konflikter blir lösta.
  • Skapa varningssystem som gör att människor kan agera innan en kris uppstår.
  • Förändra odlingsmetoderna och anpassa till klimatförändringarna.
  • Öka kunskapen på lokal nivå om hur samhället blir mer motståndskraftigt.
  • Här är lokal förankring viktigt, som de 14 miljoner rödakorsvolontärer som finns i världen.

Matbrist i 50 graders hetta

Ett par timmars resa norr om Khartoum breder Sahara ut sig. Hettan är nästan obeskrivlig. Det är en av jordens varmaste platser och temperaturen kan gå upp mot 50 grader. Rester av djur som har dött av sjukdomar eller hunger kantar den spikraka vägen genom sanddynerna.

Tack vare Nilen som slingrar sig som en livräddande nerv genom öknen går det att leva på och bruka jorden. Här är exempelvis dadlar en stor gröda, dadelpalmer behöver inte mycket vatten. Men livet blir allt tuffare för människor. Till följd av klimatförändringarna blir blåsten kraftigare, temperaturen stiger och översvämningarna blir svårare.

En brännhet vind sveper med sig sand som lägger sig i drivor på åkermark och vägar. Det sägs att öknen sprider sig med en mil om året.

Öken och torka i Sudan
Öken sprider sig i Sudan, men vi på Röda Korset bygger planteringar som fungerar som ett skyddsbälte mot sandens utbredning.

En lång rad av spretiga träd sträcker sig genom sanden. Det är ett skyddsbälte, en 1600 meter lång plantering av värmetåliga träd som ska hindra sanddynerna från att flytta sig.

– Just det här bältet skyddar tre byar, berättar Röda Halvmånens Muda Abdal Kreem när den fyrhjulsdrivna bilen sakta tar sig fram i sanden till en klarblå bevattningstank på en stor ställning.

– Vi har borrat efter vatten och satt upp solpaneler som ska ge energi. På så sätt blir vinsterna flera. Vi räddar byarna, sparar på klimatet och slipper köpa dyrt bränsle, fortsätter hon.

Grönsakplantering för framtiden

Vid sidan om den akuta nödhjälpen ligger fokus på att skapa långsiktiga förändringar så att människor bättre kan stå emot kriser. Ett tydligt exempel finns hemma hos Fatma Mansa Ali i en av byarna som skyddas av trädplanteringen. Här prunkar en liten grönsaksodling bakom familjens hus. Fatma visar upp gröna okraplantor, aubergine och fruktträd.

– Mina barnbarn älskar frukten, säger hon och fingrar på bladen till ett litet citronträd som börjar ta sig ute i den starka solen.

Två kvinnor i Sudan odlar tåliga grödor
Muda Abdal Kreem från Röda Halvmånen och Fatma Mansa Ali i den nya trädgården.

Det hela började för två år sedan då 20 av byns kvinnor fick utbildning i att odla nya grödor som tål värme. I dag är familjen självförsörjande på grönsaker och frukt, och det blir även över till att sälja på marknaden.

– Vi delade ut fröer och lärde ut förhandlingsteknik och ekonomi. Kvinnorna lär sedan i sin tur sina grannar att odla, så det sprider sig, säger Muda Abdal Kreem och Fatma fyller i:

– Det här har förändrat mitt liv. Förr behövde vi köpa allt, och det var så dyrt. Nu kan jag sälja från min trädgård och till och med få in egna pengar. För mig och de andra kvinnorna i byn är livet så mycket bättre. Nu klarar vi oss utan männen, säger hon och skrattar. Och vi behöver inte längre vara rädda för att bli utan mat.

Människor på flykt i Sudan

Sudan – ett år av krig bortom nyhetsrubrikerna

Läs om hjälpen i Sudan
En familj i Sydsudan äter mat

Läs om hungerns risker och konsekvenser

Hungersnöd i världen
Barn drabbat av klimatförändringar i Pakistan

Klimatförändringar

Läs om klimatförändringar