Vad är klustervapen? 

Klusteravapen är vapen som är avsedda att sprida eller frigöra explosiva substridsdelar. De kan spridas över stora områden och det gör att dess effekter kan vara svåra att överblicka. Därför finns sedan 2008 ett förbud mot klustervapen. 

Klusteravapen, som även benämns klusterammunition, sprider eller frigöra explosiva substridsdelar. Det vill säga att de när de används öppnar upp sig och sprider ut mindre bomber som exploderar över ett större område.  

Varför är klustervapen förbjudna? 

Eftersom klustervapen sprider ut många mindre explosiva substridsdelar orsakar de urskillningslösa skador, och oexploderade klusterammunition leder till ytterligare risker när de ligger kvar och kan explodera även efter att kriget är slut. Civila drabbas därför ofta av dessa vapen med stort lidande till följd. Barn är särskilt utsatta. De små bomberna som sprids via vapnen är ibland målade i starka färger och försedda med ett band, vilket gör dem lockande att leka med, men de detonerar lätt.  Enligt Cluster Munition Monitor, var 47% av de drabbade barn 2023.  

2008 antogs staterna därför en konvention som förbjuder klustervapen.  

Vad är konventionen om klusterammunition? 

Konventionen om klusterammunition är ett internationellt avtal mellan stater.  Konventionen förbjuder användning, utveckling, tillverkning, anskaffning, lagring och överföring av klusterammunition. Styrkan i konventionen ligger till stor del i att förbudet avser klusterammunition som en hel kategori av vapenslag. Konventionen innebär ett fullständigt och villkorslöst förbud. 

Klusterammunition definieras i konventionen som ett konventionellt vapen som är avsett att sprida eller frigöra explosiva substridsdelar som var och en väger mindre än 20 kg. Vapen som har substridsdelar som sprider rök, ljus eller som har elektroniska motåtgärder anses inte vara klusterammunition enligt konventionen. 

I konventionen finns även regler för bistånd till personer, familjer och samhällen som drabbats av klusterammunition. De förpliktelser som berör stöd till klustervapnens offer har krav om fullt förverkligande av offrens rättigheter, samtidigt som det binder stater till att genomföra effektiva åtgärder till förmån för de drabbade. Konventionen innehåller även bestämmelser om röjning och förstöring av klusterammunition. 

Röda Korset: Förbudet i konventionen om klusterammunition är viktigt! 

Civila drabbas alltid av väpnade konflikter, men vissa vapen är extra farliga för civila och leder till dödsfall även långt efter avslutade konflikter. Klustervapen är, liksom personminor, ett sådant.  

Röda Korset ser att förbudet i mot klustervapen är en viktig del av krigets lagar, som bidrar till att begränsa lidandet i och efter väpnade konflikter.  

Eftersom klustervapen sprider ett stort antal explosiva substridsdelar över stora områden - vissa kan sprida hundratals över mer än 30 000 kvm – kan de träffa långt utanför det avsedda målområdet. Dessutom detonerar inte alltid alla substridsdelar i samband med ett anfall, utan oexploderad ammunition kan förorenar stora områden där civila behöver kunna röra sig, bedriva jordbruk, återuppbygga samhällen och infrastruktur.  Att röja odetonerade substridsdelar efter en konflikt är ofta svårt och farligt. Vissa länder har behövt hantera odetonerade substridsdelar i årtionden. 

Stora framsteg har gjorts när det gäller att röja kvarvarande klustervapen, vilket har förbättrat livet för människor och samhällen som drabbats av dessa vapen. Mer än 400 km mark har röjts från klustervapenrester och konventionsstaterna har förstört den absoluta majoriteten av sina deklarerade lager, vilket motsvarar mer än 175 miljoner substridsdelar. 

Vi behöver tillsammans arbeta för att världens stater håller fast vid sina åtaganden under konventionen att arbeta för en värld fri från klustervapen, så att lidandet för civila kan begränsas. Det är alla staters ansvar att försvara och stärka de internationella regler som överenskommits för att upprätthålla humanitet även i tider av väpnad konflikt. 

Som Internationella rödakors- och rödahalvmånekommitténs (ICRC:s) president har uttryckt det: “International humanitarian law is not made for the hopeful days of peacetime. It is made for humanity’s darkest days, when armed conflict rages and people are in grave danger.” 

Det är viktigt att stater håller fast vid sina åtaganden för att säkerställa att civila inte drabbas i större utsträckning av väpnade konflikter.