Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. 

Läs mer om kakor
Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Svåra händelser – så hanterar du trauman

Någon gång i livet utsätts alla människor för svåra händelser som skakar om och påverkar oss i grunden. Alla reagerar olika och ibland behövs stöd och hjälp för att hantera det som hänt. Här ger vi några råd och tips.
Någon gång i livet utsätts alla människor för svåra händelser som skakar om och påverkar oss i grunden. Alla reagerar olika och ibland behövs stöd och hjälp för att hantera det som hänt. Här ger vi några råd och tips.
Publicerad: 14 dec 2021
Lästid: ca

Svåra händelser och trauman 

Att någon gång drabbas av en allvarlig händelse är inte lätt att värja sig från – det är en del av livet. Det kan till exempel handla om en svår olycka, allvarlig sjukdom, dödsfall eller händelser i omvärlden som naturkatastrofer och terrorattacker. Det kan också röra sig om situationer som du har svårt att fly ifrån, som en våldsam relation, hot eller krig. 

Att känna en genomgripande skräck eller rädsla för att livet liv är hotat eller att tappa all kontroll är omtumlande och obehagligt, och det är normalt att reagera när något svårt har hänt. 

Vad är ett trauma? Vår psykolog Karl Torring förklarar.

Vem kan drabbas 

Alla reagerar olika på svåra händelser. Det är inte händelsen i sig som avgör hur du reagerar, utan hur du uppfattar händelsen. Två personer som är med om samma situation kan därför reagera helt olika. Det påverkas av dina tidigare erfarenheter av till exempel svåra händelser, trauman och psykisk ohälsa. Hur livet ser ut just när händelsen inträffar spelar också roll. Om livet i övrigt är tryggt och lugnt kan det hjälpa dig att hantera händelsen.  

När andra skadar oss medvetet, till exempel genom försummelse, kränkande behandling, våld i nära relationer eller brott mot mänskligheten under krigs- och konfliktsituationer är särskilt svårt för oss människor då vårt grundläggande behov av trygghet och tilllit till andra människor rubbas.  

Att ha varit långtidssjuk i till exempel covid-19 kan också innebära psykisk påfrestning. Du upplevde kanske att ditt liv var hotatatt det inte fanns behandling, eller att du bemöttes med osäkerhet och okunskap från vården eller inte blev tagen på allvar. Du kan också vara anhörig till någon som varit svårt sjuk eller avlidit. 


Det är extremt frustrerande att inte bli frisk, att några studier ännu inte startat på oss långtidssjuka. Jag önskar såklart inget hellre än att kunna återgå till mitt liv. Orka finnas där för vänner och familj. Vandra i fjällen igen. Men att acceptera att framtiden faktiskt är oviss har varit viktigt för att jag ska kunna stå ut psykiskt.” Emma


Olika reaktioner på svåra händelser

Att få fysiska och psykiska reaktioner efter en svår händelse är normalt. Vi reagerar alla olika. Exempel på reaktioner:

  • Huvudvärk, svettningar, hjärtklappning, darrningar, yrsel och spänningar i musklerna 
  • Sämre aptit, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem 
  • Irritation, oro, nervositet och rastlöshet 
  • Känsla av kontrollförlust och hjälplöshet, ökad vaksamhet 
  • Skuldkänslor och dåligt samvete 
  • Ältande 
  • Undvikande eller stark rädsla för det som påminner om det svåra 
  • Minnesbilder, flashbacks och mardrömmar 
  • Likgiltighet och främlingskap 

Att få fysiska och psykiska reaktioner efter en allvarlig händelse är inte farligt. Reaktionerna klingar ofta av och många mår bättre av sig självt efter en tid. Om du känner att kroppen inte återhämtar sig, du blir väldigt lätt stressad, om du återupplever den svåra händelsen om och om igenblir rädd för dina reaktioner eller att de ökar över tid kan du behöva kontakta din vårdcentral. Om besvären kvarstår och påverkar det dagliga livet kan du ha utvecklat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och då är det bra att du söker professionell hjälp. Det finns bra hjälp att få.


”Det fanns ingenting som jag tyckte var roligt, mysigt eller kände glädje inför. Händelsen och det vi hade upplevt var det enda som rörde sig i mitt huvud hela tiden. Jag var rädd för många saker och kände ofta obehag. Det enda jag ville göra var prata och älta detta.” Pernilla 


 

PTSD 

Symtom som kvarstår efter en allvarlig händelse benämns posttraumatiskt stressyndrom eller PTSD. PTSD är en plågsam diagnos eftersom den påverkar livskvaliteten. Så här kan det yttra sig: 

  • Det är vanligt att återuppleva traumat genom mardrömmar och flashbacks vilket skapar ångest och stress.  
  • Stresspåslag, vara lättskrämd, spänd och undvika saker eller situationer som påminner om traumat.  
  • Overklighetskänslor och känna sig oengagerad i det som händer i vardagen.  
  • Kroppsliga besvär som smärta, hjärtklappning och högt blodtryck är också vanligt.  

Symtomen uppstår ofta inom sex månader men reaktioner på svåra händelser kan även komma långt senare. 

Hur kan du återhämta dig 

Få personer fungerar som vanligt efter en allvarlig händelse, och det kan vara obehagligt att inte känna igen sig själv. Att återhämta sig kan vara en jobbig process men de flesta mår bättre med tiden – av sig själva och med hjälp av familj och vänner.

Hur går man vidare efter ett trauma? Vår psykolog Karl Torring förklarar.

Tips på hur du kan bearbeta svåra händelser

  • Var inte ensam med dina tankar och känslor. Prata med dina närmaste eller personer du känner dig trygg med, men bara om du själv vill. 
  • Håll kontakt med och umgås med familj och vänner som kan stötta dig. 
  • Behåll dina dagliga rutiner, det signalerar trygghet till kroppen. 
  • Gör saker som får dig att känna dig lugn och trygg. 
  • Se till att få tillräckligt med sömn, det hjälper dig att hantera dina känslor. 
  • Var fysiskt aktiv. Kroppen behöver rörelse för att må bra och du kan fokusera på något annat. 
  • Enkla avslappningsövningar, mindfulness och yoga kan hjälpa dig att finna lugnet. 
  • Bearbeta händelsen genom att skriva ner dina minnen och tankar. 
  • Besök platsen där det hände tillsammans med någon du känner dig trygg med. 
  • Lär dig mer om vanliga reaktioner efter en svår händelse
  • Ta kontakt med din vårdcentral eller ring 1177 om du känner dig orolig.

Hur lång tid tar återhämtningen 

Återhämtning kan vara jobbigt och ta tid. Ena stunden kanske du vill närma dig det du varit med om genom att tänka på och prata om händelsen eller besöka platsen. I nästa stund kan du behöva vila och undvika att tänka på eller tala om det jobbiga. Detta är helt normalt och en del av processen. Hur lång tid du behöver för att återhämta dig är individuellt men beror ofta på hur allvarligt händelsen har påverkat dig.  


” Vi hade inte hämtat oss lika bra om vi inte hade fått träffa människor med liknande erfarenheter. Jag tror att vi behövde få bekräftelse på att vi inte var konstiga eller hade blivit tokiga. Vi behövde träffa människor som hade lika stort behov av att älta och som förstod det som andra runt oss inte gjorde.” Tobbe 


När ska du söka hjälp 

Om du upplever att händelsen du varit med om påverkar dig och hindrar dig att leva ditt liv fullt ut kan du behöva hjälp att bearbeta det du varit med om. Likaså om du återupplever minnen och känslor från händelsen, om du ältar, är konstant vaksam, stänger ute omvärlden och inte vill tänka på eller prata om det du upplevt eller om du inte känner igen ditt beteende. 

Du behöver däremot inte känna någon stress att du måste bearbeta händelsen direkt. Det kan tvärtom vara klokt att ta lite i taget och först se till att du känner dig lugn och trygg. Om du fortfarande befinner dig i en svår situation eller inte har möjlighet att bearbeta dina känslor och reaktioner vid tillfället, kan du också göra det senare – det är aldrig för sent. Om du inte har möjlighet att bearbeta en svår händelse kan det göra dig mer sårbar senare i livet, när något nytt svårt händer kan det trigga reaktioner från den den tidigare upplevelsen.

Vilken hjälp finns 

Det finns olika behandlingar beroende på vad du varit med om och hur händelsen har påverkat dig. Ofta rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT) där man analyserar problemet, vad som utlöste det och vilka konsekvenser det fått, för att på så sätt lära in ett nytt beteende. Till exempel kan du exponeras för saker eller situationer som påminner om den svåra händelsen men i en trygg miljö. Detta ger dig strategier att hantera problemet.  

Andningsövningar, fysioterapi samt läkemedel kan vara andra delar i behandlingen. Personer som mår mycket dåligt kan ha hjälp av kris- eller traumaterapi. 


”Jag har aldrig varit så hårt drabbad tidigare och visste inte hur jag eller andra fungerar i en sådan här situation. Jag tänker att det många gånger är rädsla som hindrar oss att visa omtanke när någon människa behöver hjälp. Det är ju inte så mycket som behövs göras utan egentligen bara vara där, lyssna och finnas.” Ingrid


Hur du kan stötta någon som upplevt en svår händelse 

  • Umgås och försök skapa trygghet även om personen inte vill prata om sina tankar och känslor. Visa att du finns där som stöd både i den mest akuta fasen och över tid. 
  • Ha tålamod. Den drabbade personen kan behöva berätta om det som hänt många gånger. Ältandet kan hjälpa till att bearbeta det som hänt. Respektera om din vän inte vill eller orkar tala om händelsen. 
  • Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker som kan underlätta vardagen. 
  • Delta tillsammans i olika former av fysisk aktivitet, som en promenad eller ett träningspass. Att fokusera på något annat kan skapa distans till det inträffade. 
  • Läs på. Kunskap om hur personer reagerar i svåra situationer kan göra det lättare för dig och omgivningen att förstå. 
  • Ofta är den drabbade medveten om sitt underliga beteende vilket kan leda till dåligt samvete. Försök att inte skuldbelägga personen. 
  • Hjälp personen att finna rätt hjälp. 
  • Att stötta någon som mår dåligt kan vara svårt och utmanande. Ge dig själv möjlighet till återhämtning – du behöver inte bära hela bördan själv. 

Läs mer om att återhämta sig efter en svår händelse.

Hit kan du vända dig för råd och stöd 

Vårdcentral eller 1177 Kontakta din vårdcentral eller 1177

Jourhavande kompis Röda Korsets Ungdomsförbunds jourtelefon för dig under 25 år. Ring 020-222 444. 

Anhöriglinjen Stödtelefon för dig som anhörig. Drivs av Anhörigas Riksförbund. Ring 0200-239 500. 

Jourhavande präst i Svenska Kyrkan Ring 112 och fråga efter jourhavande präst eller chatta via svenskakyrkan.se 

Jourhavande medmänniska Jourtelefon på 08-02 16 80 samt chat via jourhavande-medmanniska.se 

Äldrelinjen För dig som är över 65 år, drivs av Mind. Ring 020-22 22 33. 

Självmordslinjen För dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Drivs av Mind. Ring 90101 eller chatta via mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen 

SPES – Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd För dig som har självmordstankar eller vill hjälpa en närstående med sådana tankar. Ring 020-18 18 00.