Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor och frivillig riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Säkerhetsstyrkor får utbildning i humanitär rätt.

Om reglerna inte följs

Alla stater som har ratificerat konventioner om internationell humanitär rätt är juridiskt bundna att följa reglerna i dessa och måste göra allt i sin makt för att respektera och säkerställa respekt för den humanitära rätten.
Alla stater som har ratificerat konventioner om internationell humanitär rätt är juridiskt bundna att följa reglerna i dessa och måste göra allt i sin makt för att respektera och säkerställa respekt för den humanitära rätten.
Publicerad: 14 apr 2019
Lästid: ca

Kanske har du sett nyheter om att krigets lagar inte alltid följts. Att sjukhus har bombats eller förbjudna vapen har använts? Vad händer då? I krigets lagar finns tydliga regler som säger att allvarliga kränkningar mot den humanitära rätten kan utgöra brott och att individer på alla nivåer kan hållas personligen ansvariga för brotten. Individer kan alltså åtalas och fällas för gärningar som strider mot internationell rätt, så som krigsförbrytelser, folkmord eller brott mot mänskligheten.

Huvudansvaret för att åtala personer som misstänks för krigsförbrytelser ligger på staten, oavsett var brottet begicks. Vissa brott anses nämligen vara så allvarliga att internationella samfundet har beslutat att göra undantag från den princip som säger att stater bara ska straffa sina egna medborgare eller personer som begår brott på deras eget territorium. Istället gäller så kallad universell jurisdiktion.

Med andra ord betyder det att alla stater delar på ansvaret att se till att de grövsta brotten inte förblir ostraffade. Vissa konventioner, såsom Genèvekonventionerna, förpliktar alltså stater att eftersöka och åtala krigsförbrytare oavsett deras nationalitet, eller var de begick sina brott alternativt utlämna dem till ett land som ska lagföra dem.

Som komplement till de nationella domstolarnas arbete med att hantera den här typen av brott har det internationella samfundet upprättat ett antal tillfälliga internationella domstolar som kompletterar de nationella domstolarna. FN har upprättat specialdomstolar som bland annat specifikt hanterat brott som begåtts i forna Jugoslavien, Rwanda och Sierra Leone.

Kanske har du hört också talas om Internationella brottmålsdomstolen? År 2002 inrättades Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Det är det första permanenta organet som har jurisdiktion över allvarliga internationella brott, inklusive krigsförbrytelser, oavsett om de begåtts under en internationell eller icke-internationell väpnad konflikt. ICC agerar endast om en stat verkligen inte kan eller inte vill åtala personer som anklagas för brott som ligger inom statens egen jurisdiktion. Stadgan för den Internationella brottmålsdomstolen, Romstadgan, som antogs 17 juli 1998 etablerar inte bara en permanent internationell brottmålsdomstol, utan definierar och preciserar också brotten folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott.

I och med att det internationella samfundet alltmer fokuserar på internationella mekanismer och samverkan för att åtala personer som anklagas för krigsförbrytelser är det alltså centralt med välfungerande nationella system för att se till att de som bryter mot reglerna kan straffas för det. Sverige har därför sedan ett antal år ett aktivt arbete på området. Se mer om det och om hur Romstadgan genomförts i svensk rätt i avsnittet Krigets lagar i Sverige, under avsnittet Hur hanteras brott mot den humanitära rätten?