Stort antal soldater utbildas i humanitär rätt.

Kunskap och tillit är viktigt för att reglerna ska följas

Kunskap och tillit är viktigt för att reglerna ska följas

Ju fler som känner till att det finns regler för krig, vad de säger och hur man själv faktiskt kan bidra till att öka kunskapen i samhället, desto större är sannolikheten att krigets lagar efterlevs.

En av de största anledningarna till brott mot krigets lagar, och att brotten förblir ostraffade, är okunskap. Visste du att människor som lever i krig har en större tilltro till regelverken än vi som lever i fred har? De ser att reglerna fungerar!

Vi kan alla vara delaktiga i att ändra på okunskapen och bristen på tilltro till reglerna. Här finns mer information om varför det är viktigt att just du vet detta! Och förslag på hur du kan lära dig mer och delta! Kanske är du en ”humanitetens väktare”?

Krigets lagar humaniserar krigföringen!

Under 2016 genomförde Internationella rödakorskommittén (ICRC) en global enkät i 16 länder om tillståndet för den humanitära rätten. Drygt 17 000 personer deltog i undersökningen och resultatet har presenterats i studien People on war. Undersökningen ger en bild av kunskapen om och hur den humanitära rätten uppfattas, samt av människors inställning till konflikter.

Studien är en uppföljning av en likande enkät som ICRC genomförde 1999, så det är möjligt att göra en del jämförelser över tid. De 16 länderna som ingick i ICRC:s enkät delades i två grupper – de fem permanenta staterna i FN: s säkerhetsråd och Schweiz, respektive 10 länder där konflikter pågick. Några av de mest intressanta resultaten av studien är kopplade till skillnader i uppfattningen av den humanitära rätten mellan dessa två grupper.

Vi genomförde under 2016 en parallell enkätundersökning i Sverige och intervjuade 1000 personer om deras inställning till och kunskap om konflikter och den humanitära rätten. 5 frågor av det 20-tal frågor som fanns med i ICRC:s globala enkät valdes ut. Även i den svenska enkäten framkommer skillnader i vad olika grupper i det svenska samhället känner till och tycker om gällande regler. Likande nationella enkäter genomfördes också i Norge, Finland, och Danmark.

Några intressanta resultat från ICRC:s studie rör frågor hur man ser på den humanitära rätten. ICRC:s enkät visar till exempel att en tydlig majoritet anser att regler för krigföring behövs. Trots att krig har förändrats under de 70 år som gått sedan Genèvekonventionerna skrevs anser 67 procent att det är rimligt att krig regleras.

38 procent av de tillfrågade uppgav att de ansåg att den humanitära rätten förhindrar krig från att bli värre. Bryter man ut svaren från personer som bor i konfliktdrabbade länder, så säger hälften att den humanitära rätten förhindrar krig från att bli värre.

Liknande skillnader ser man i förhållande till civila förluster. På frågan om del är fel, eller en del av krig, att attackera kombattanter i städer när man vet att många civila kommer att dödas, uppger nästan 60 procent att det är fel. Detta är en nedgång på tio procent från 1999-års enkät. Men bryter man ut svaren från personer som bor i konfliktdrabbade länder, så anger hela 78 procent att det är fel. Motsvarande siffra för den andra gruppen länder är 50 procent.

Kunskapen om och tilliten till krigets lagar behöver bli bättre

Den svenska enkäten tog också upp frågan om tortyr är fel, eller bara en del av krig. I Sverige svarade 87 procent att det är fel och endast åtta procent att det är en del av krig.

ICRC utbildar i krigets lagar i Colombia.

Hur kan vi öka respekten för krigets lagar?

Läs om arbetet för bättre efterlevnad

De frågor som rör tortyr visar internationellt på en okunskap och förändrad inställning till det absoluta förbudet mot tortyr. På frågan om tortyr är fel, eller en del av krig, svarade endast 66 procent att det är fel, och 27 procent att det är en del av krig. Och på frågan om en tillfångatagen kombattant kan torteras för att få fram viktig militär information svarade endast 48 procent av de tillfrågade ”nej”. Detta ska jämföras med svaren från 1999-års internationella enkät då 66 procent svarade ”nej”. Enkäten ger inga svar på varför det skett en sådan stor förändring i synen på tortyr, men det pekar på en oroväckande okunskap och förändrad inställning till tortyr internationellt.

Den svenska enkäten tog också upp frågan om tortyr är fel, eller bara en del av krig. I Sverige svarade 87 procent att del är fel och endast åtta procent att det är en del av krig.

Sammanfattningsvis pekar enkätstudierna på att kunskapen om både den humanitära rätten och om dess effektivitet under väpnade konflikter kan behöva stärkas. För att reglerna ska kunna följas behöver de vara kända. Och visst är det underligt att människor som drabbats av krig har större tilltro till reglerna än människor som lever i fred?

Var med och sprid kunskap och tillit!

ICRC och Rödakors- och rödahalvmåneföreningar bedriver ett omfattande arbete för att sprida kunskap om krigets lagar över hela världen. ICRC har också tagit fram flera webbaserade plattformar för att sprida kunskap och underlätta för andra att göra detsamma. Bland annat har de byggt en databas, IHL in Action, där du kan hitta exempel på en stor mängd situationer där krigets lagar tillämpats i aktuella konflikter.

Två barn med ett matpaket

Följer någon krigets lagar?

Läs mer här

Frivilliga folkrättskommunikatörer utgör en central och mycket viktig del av Rödakors- och rödahalvmåneföreningarnas arbete med att sprida kunskap och tillit. Svenska Röda Korset är alltid intresserade av människor som vill bidra i vårt arbete med att sprida kunskap. Om du vill bli folkrättsinformatör hör av dig till folkratt@redcross.se.

Du kommer då att kunna få ta del av både utbildning och material som hjälper dig att aktivt vara med och vara en humanitetens väktare! Du hittar också mycket matnyttig information och korta filmer på våra sidor om krigets lagar. Ju fler vi är som känner till krigets lagar, desto större är sannolikehten att reglerna följs och att de som bryter mot dem straffas.