Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. 

Läs mer om kakor
Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Skyddade personer och objekt

Den humanitära rättens grundtanke om humanitet under väpnade konflikter handlar i huvudsak om att ge skydd åt vissa personer och objekt. Genèvekonventionerna, som är centrala konventioner i den humanitära rätten, och dessas tilläggsprotokoll skyddar bland annat civila och civila objekt, sårade, sjuka, skeppsbrutna, sjukvårdspersonal, krigsfångar och andra frihetsberövade personer. Vissa grupper anses särskilt utsatta om omfattas av utökade skyddsbestämmelser, t.ex. kvinnor och barn. På samma sätt är vissa civila objekt, t.ex. kulturegendom och den naturliga miljön, omgärdade av särskilda skyddsbestämmelser.
Den humanitära rättens grundtanke om humanitet under väpnade konflikter handlar i huvudsak om att ge skydd åt vissa personer och objekt. Genèvekonventionerna, som är centrala konventioner i den humanitära rätten, och dessas tilläggsprotokoll skyddar bland annat civila och civila objekt, sårade, sjuka, skeppsbrutna, sjukvårdspersonal, krigsfångar och andra frihetsberövade personer. Vissa grupper anses särskilt utsatta om omfattas av utökade skyddsbestämmelser, t.ex. kvinnor och barn. På samma sätt är vissa civila objekt, t.ex. kulturegendom och den naturliga miljön, omgärdade av särskilda skyddsbestämmelser.

Det skydd som Genèvekonventionerna ger personer och objekt kan sammanfattas på följande sätt:

  • Den första Genèvekonventionen innehåller regler om behandling av sårade och sjuka soldater vid strider i fält, och etablerar det röda korset som ett skyddsemblem. Även sjuk- och själavårdspersonal ges skydd, liksom deras utrustning så länge som denna inte används för militära ändamål.
  • Den andra Genèvekonventionen ger sårade och sjuka till sjöss samt skeppsbrutna samma skydd som de som strider på land.
  • Den tredje Genèvekonventionen reglerar detaljerat hur krigsfångar ska behandlas.
  • Den fjärde Genèvekonventionen ger civila skydd under internationella väpnade konflikter och ockupation.
  • Tilläggsprotokoll I utvecklar skyddet av civila, bl.a. genom att utveckla regler kring hur militära operationer får utföras samt särskilda regler för skydd av kvinnor, barn, miljön och flyktingar.
  • Tilläggsprotokoll II gäller under vissa icke-internationella väpnade konflikter (mellan en stat och en organiserad väpnad grupp som kontrollerar en del av territoriet) och utvecklar för dessa konflikter det fåtal regler som finns i Genèvekonventionernas gemensamma artikel 3.
  • Tilläggsprotokoll III innebär att den röda kristallen erkänns som ett tredje skyddsemblem för sårade, sjuka och för sjukvårdspersonal i krig.
  • Genom Genèvekonventionerna ges också ICRC ett unikt mandat att kunna besöka frihetsberövade personer i händerna på stridande parter för att kontrollera deras behandling och hälsa.

Utöver detta innebär också bland annat Haagkonventionerna skydd och skyldigheter under väpnade konflikter, främst för de stridande. Och reglerna i konventioner och protokoll kompletteras av en omfattande sedvanerätt på området.

Den humanitära rätten ger alltså ett stort antal personer och objekt skydd. Utifrån konventionernas artiklar kan man utläsa att bland annat följande personer och objekt är skyddade: civila, civilbefolkningen, personer försatta ur stridbart skick, sårade, sjuka och skeppsbrutna, krigsfångar, personer med vit flagg, sjukvårds- och själavårdspersonal, militär sjukvårds- och själavårdspersonal, hjälporganisationer, personal i hjälpinsatser, journalister, personer som åtföljer de väpnade styrkorna, personal på handelsfartyg och civila luftfartyg, fallskärmshoppare i nödsituation, civil civilförsvarspersonal, civila objekt, objekt som är nödvändiga för civilbefolkningens överlevnad, sjukvårdsenheter och -formationer, sjuktransporter, krigsfångeläger, interneringsläger, objekt som används i hjälpinsatser, kulturegendom, anläggningar som innehåller farliga krafter, den naturliga miljön, vissa fartyg, byggnader, material och skyddsrum för civilförsvar, sjukhus- och säkerhetszoner, neutraliserade zoner, oförsvarade orter och demilitariserade zoner.