Sammanfattning av rapporten:
Den här rapporten ger en viktig inblick i hur den sociala och ekonomiska utsattheten i Sverige ser ut och utvecklas, utifrån civilsamhällets erfarenheter och perspektiv. Röda Korsets kartläggning bygger på en enkätundersökning som besvarats av 109 lokala civilsamhällesorganisationer från samtliga 21 län. Tillsammans beskriver organisationerna en situation där behoven ökar och där samhällets skyddsnät inte når alla som behöver stöd.
Civilsamhällets arbete mot social utsatthet. Organisationerna ger människor tillgång till mat, kläder och praktisk hjälp när samhällets stöd inte räcker till. Samtidigt skapar de gemenskap, struktur och mening i vardagen. Verksamheterna sträcker sig från matutdelning och sociala mötesplatser till samhällsvägledning och psykosocialt stöd. Civilsamhället möter en bred och växande grupp: äldre, barnfamiljer, arbetslösa, personer med psykisk ohälsa, asylsökande och människor i hemlöshet.
Växande utsatthet. Sju av tio organisationer uppger att den sociala utsattheten har ökat under de senaste tre åren. Hela 77 procent av organisationerna som erbjuder matutdelning har sett att behovet har ökat. Behoven som ökar mest handlar om mat, boende, social gemenskap och vägledning i kontakt med myndigheter. Organisationerna ser också att nya och växande målgrupper söker stöd: ensamstående med barn, personer med psykisk ohälsa, arbetslösa och sjukskrivna. Hälften av organisationerna möter ofta personer som de uppfattar inte får den hjälp de har rätt till från det offentliga. Komplexa välfärdssystem och digitala trösklar gör att många faller mellan stolarna och ställer ökade krav på civilsamhället.
När utsattheten blir bestående uppstår en nedåtgående spiral. Psykisk ohälsa, ekonomisk press och social isolering samverkar och förstärker varandra. Barnen drabbas särskilt hårt när familjers ekonomiska utrymme krymper. Fattigdom, trångboddhet och brist på fritidsaktiviteter påverkar barns hälsa och framtidstro. Utsattheten riskerar att gå i arv. Tre av fyra organisationer bedömer att den sociala utsattheten kommer att öka under de kommande två åren.
En förändrad migrationspolitik skapar nya sårbarheter. I takt med en åtstramad migrationspolitik möter organisationerna färre asylsökande, men bland de som gör det, upplever åtta av tio att den nya migrationspolitiken leder till ökad utsatthet och ett växande skuggsamhälle. Ingen av de tillfrågade anser att dagens nivå på dagersättning till asylsökande ger förutsättningar för en acceptabel levnadsstandard. För ukrainska medborgare har nya regler förbättrat situationen för vissa, men de mest utsatta står fortfarande utanför det stöd de behöver.
Utmaningar att räcka till. Organisationerna har utvecklat nya verksamheter och arbetssätt för att möta ökande behov. Det har blivit svårare att rekrytera och behålla frivilliga när kraven ökar som följd av växande behov och mer komplexa samhällsutmaningar.
Stärkt offentlig-ideell samverkan. Organisationerna uttrycker att civilsamhället är en viktig resurs som ofta når människor som det offentliga har svårt att nå. De uppmuntrar beslutsfattare att se civilsamhällesaktörer som konstruktiva samarbetspartners och att skapa tydligare och mer långsiktiga former för samverkan. De betonar också behovet av stabil finansiering och tillgång till lokaler för att insatser ska kunna genomföras hållbart. De lyfter värdet av att offentliga aktörer tar del av den kunskap och erfarenhet som civilsamhället får genom sin nära kontakt med utsatta grupper. Sammantaget efterfrågas en stärkt, strukturerad och ömsesidig samverkan som gör det lättare att tillsammans motverka social utsatthet. De flesta organisationer i undersökningen efterlyser tidigt förebyggande insatser till barn och unga, ett mer sammanhållet och samordnat skyddsnät samt höjda ersättningsnivåer.
Mot denna bakgrund presenterar Röda Korset ett antal rekommendationer till politiska beslutsfattare om åtgärder som kan minska den sociala utsattheten och stärka samhällets förmåga att möta människors behov av trygghet och delaktighet.
Tre av dem är att:
- Skapa ”En väg in” för att säkerställa offentlig samhällsservice där behoven är som störst.
- Indexera och höj barnbidraget i takt med ökade levnadskostnader.
- Formalisera samarbetet med civilsamhället som en del av offentlig samhällsservice.