Svenska Röda Korsets grunduppdrag är att lindra och förhindra mänskligt lidande, med målet att skydda liv och hälsa och att värna respekten för människovärdet. Vägledande för arbetet är Röda Korsets sju grundprinciper, med den huvudsakliga principen Humanitet. I enlighet med dessa gör organisationen regelbundet behovsundersökningar och omvärldsanalyser för att få en helhetsbild av dagens samhälle, och fokuserar på att möta behoven där de är som störst.
I ljuset av humanitetsprincipen är det svårt att se en större förändring än den ökande sociala och ekonomiska utsattheten, och de följder som kommer därav. Det talas idag om ”fattigdom” på ett sätt som inte gjorts på många år. Det ekonomiska läget har snabbt förändrats, och kommit att inkludera fler grupper i samhället. Den ekonomiska utsattheten har sedan flera år varit stor hos grupper som papperslösa, asylsökande, EU-migranter och personer som inte får sina grundläggande behov tillgodosedda av socialtjänsten. Därefter har senare stora händelser såsom covid-19-pandemin och kriget i Ukraina påverkat situationen för allt fler människor i Sverige. Förändrad migrationslagstiftning och en socialtjänst som upplevs vara svårtillgänglig, samt kraftigt ökade priser på mat och el har gjort att fler fått det svårare att få sina allra mest grundläggande behov tillgodosedda. Stora grupper av människor som tidigare levt på marginalen klarar sig inte längre på sina inkomster.
Under 2023 och 2024 har den ekonomiska utsattheten ökat kraftigt bland antalet ensamstående, i synnerhet mammor, och pensionärer. Kronofogden meddelade i ett pressmeddelande i januari 2025 att antalet, och storleken på skulder ökar ovanligt snabbt.
Enligt Röda Korsets rapport "Grundläggande humanitära behov i Sverige – en lägesbild från civilsamhället" från januari 2024, lever allt fler människor i fattigdom och upplever att stödet från myndigheter är otillräckliga. Rapporten belyser de omfattande socioekonomiska utmaningar som många individer och familjer möter. Behoven ökar i samtliga av Sveriges län, och människor som tidigare levt på marginalen söker sig nu i allt större utsträckning till civilsamhällets organisationer, när det offentliga stödet inte räcker till eller upplevs vara otillgängligt. Rapporten visar att barnfamiljer, särskilt ensamstående föräldrar med låg inkomst, har svårt att täcka grundläggande behov. Detta bekräftas av två Sifo-undersökningar från 2023 och 2024, där det även framgår att ökningen i ekonomisk utsatthet sker snabbt. Andelen ensamstående föräldrar med inkomst under 35 000 konor per månad, före skatt, som inte haft råd att köpa näringsriktig mat varje dag har ökat från 29% till 45% under 2024. Även hos samboende föräldrar med lägre inkomst ökar den ekonomiska utsattheten i hög takt, där motsvarande siffror är 1 av 4 till 1 av 3 (24% till 33%).