Svenska Röda Korset har stor kunskap när det gäller arbete med människor på flykt – lokalt, nationellt och globalt. Vi har under många år arbetat med bland annat råd och stöd till asylsökande och driver behandlingscenter där vi ger vård och behandling till personer som lider av trauman från krig, tortyr eller svåra flyktupplevelser. Vi besöker även Migrationsverkets förvar. I dessa verksamheter såväl som i våra lokala aktiviteter möter vi ofta personer med utvisningsbeslut. Sedan 2003 har Svenska Röda Korset utvecklat rådgivning och stöd för att underlätta återvändande i samarbete med nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar i olika ursprungsländer.
Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter
- Svenska Röda Korsets tillstyrker att det införs en skyldighet för EU:s medlemsstater att inrätta nationella program för tillhandahållande av återvändande- och reintegrationsstöd.
- Svenska Röda Korset avstyrker övriga delar av förslaget och rekommenderar istället att myndigheternas återvändandearbete bör vidareutvecklas för att underlätta för personer som ska återvända efter avslag på asylansökan och säkerställa att återvändandet är hållbart och sker under humana och värdiga former. Det saknas en konsekvensbedömning och därmed finns inget underlag som visar att kommissionens förslag kommer att leda till ett ökat återvändande. Tvärtom finns risker för både ökat mänskligt lidande och minskat förtroende för återvändandeprocessen.
- Svenska Röda Korset vill särskilt uppmärksamma de humanitära konsekvenserna av ökade möjligheter till förvarstagande av personer i återvändandeprocessen. Förvarstagande har väl dokumenterade negativa och potentiellt varaktiga effekter för människors välbefinnande och mentala hälsa. Fler barn kan komma att förvarstas tillsammans med sina föräldrar eller skiljas från sina föräldrar när dessa förvarstas.
- Svenska Röda Korset ställer sig kritiskt till ökat förvarstagande och vill särskilt betona att det finns alternativ till förvar som är mer humana, effektiva och mindre kostsamma.
Förslaget i korthet
Det nu gällande återvändandedirektivet antogs 2008 och trädde i kraft 2010. I Europeiska kommissionens förslag till omarbetning av direktivet föreslås bland annat kriterier för att fastställa om det finns en risk för avvikande, en skyldighet för personer som ska återvända att samarbeta med myndigheterna under återvändandeprocessen, ändrade regler för att bevilja en tidsfrist för frivillig avresa, nationella system för återvändandehantering som ska kopplas till ett centralt EU-system och program för frivilligt (självmant) återvändande och reintegration, samt ökade möjligheter till förvarstagande och en ”minimiförvarsperiod” på minst tre månader.
Syftet med förslaget uppges vara att ”effektivisera återvändanden”, det vill säga att öka andelen verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut. Samtidigt framgår i motiveringen till förslaget att kommissionen inte har genomfört någon konsekvensbedömning, vilket innebär att det saknas underlag som visar att förslaget kommer att leda till ett ökat återvändande.