Vård som inte kan anstå – frågor och svar

Det finns inget krav på att en patient måste identifiera sig. Asylsökande och personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan identifiera sig med LMA-kort respektive sitt uppehållstillståndskort. Papperslösa individer kan ibland identifiera sig och ibland inte, det ska dock inte påverka deras tillgång till vård. 

I många fall finns redan reservnummer sedan tidigare. Om du inte kan få fram ett tidigare reservnummer och patienten uppger att den inte har något eller har tappat bort sitt gamla behöver du ta ut ett nytt. Alla vårdgivare ska kunna hjälpa patienter med att ta fram reservnummer. Om du känner dig osäker på hur du gör kan du kontakta den ansvariga enheten inom din region. Be i så fall patienten om att få återkomma. 

• Personer som ansöker om asyl kan uppvisa ett giltigt LMA-kort eller ett kvitto på ansökan om asyl.  
• Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan uppvisa ett uppehållstillståndskort eller ett kvitto på en ansökan med ett LMA-nummer.   
• Personer som saknar tillstånd att vistas i landet kan inte uppvisa något bevis på att de är papperslösa eller saknar tillstånd.  

Att vara papperslös innebär att personen saknar tillstånd att vistas i Sverige.  Det kan finnas många anledningar till det – till exempel:  

• ett slutgiltigt avslag på en ansökan om asyl eller tillstånd om att stanna i Sverige 

• att ett tillstånd eller visum gått ut 
• att personen är viseringsfri men har stannat i landet mer än 90 dagar 
• att personen aldrig haft eller sökt om tillstånd  

En person som är papperslös kan ha ett giltigt pass eller en ID-handling.   
Det finns inga intyg på papperslöshet. 

I vissa fall är det möjligt att uppvisa information som kan styrka patientens juridiska status, i andra fall inte. Utgå därför från vad patienten berättar och ställ kompletterande frågor vid behov. Kom ihåg att patienten kan uppleva situationen som hotfull och ibland inte själv känner till sin juridiska status. Undvik att patienten väljer att avstå vård på grund av rädsla eller oklarheter kring den juridiska statusen.  

Nej, att personen har fått ett slutgiltigt avslag på sin asylansökan är en av flera tänkbara orsaker till att personen är papperslös. Det kan finnas många olika anledningar till att en person befinner sig i papperslöshet. 

Ja, i vissa fall kan individen visa upp ett utländskt pass eller ID-kort men inte alltid. För de som fått avslag på sin asylansökan så har migrationsverket passet och då är det inte möjligt för individen att uppvisa någon ID-handling. Men i andra fall, exempelvis om patienten har ett utgånget visum, kan det vara möjligt att identifiera sig. Det finns inget krav på att uppvisa en ID-handling för att få hjälp i vården, men det är en fördel av patientsäkerhetsskäl. 

I olika regioner gäller olika regler. Generellt gäller att personer som är EU-medborgare eller har ett uppehållstillstånd i ett annat EU-land än Sverige kan vistas här under 3 månader.  

EU-medborgare som är i Sverige längre än tre månader kan sakna tillstånd att vara i Sverige om de inte har uppehållsrätt. För att ha uppehållsrätt krävs generellt ett arbete.  

Personer som är medborgare i ett land utanför EU och har ett uppehållstillstånd i ett annat EU-land än Sverige måste söka om uppehållstillstånd i Sverige för att få stanna här. Denna grupp benämns även som tredjelandsmedborgare. Om de inte sökt om uppehållstillstånd inom tre månader saknar även de rätten att vara i Sverige. 

Enligt Socialstyrelsen kan EU/EES-medborgare i enstaka fall (prop. 2012/13:109, s. 41) ses som papperslösa. Det gäller de EU-medborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och då vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning. 

Vart en patient ska vända sig för att få hjälp av primärvården skiljer sig beroende på region. I vissa regioner ska dessa grupper främst söka sig till en specifik mottagning och i andra regioner går det bra med vilken vårdcentral som helst. I region Skåne, Stockholm och Västra götalandsregionen kan patienten själv välja vårdcentral. I dessa fall har alla vårdcentraler samma ansvar för att ta emot patienter. 

Om du är osäker på vad som gäller i din region, titta på regionens hemsida eller kontakta oss på vårdförmedlingen så hjälper vi dig vidare. 

Det går bara att lista personer som har personnummer. Asylsökande, papperslösa och personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan inte lista sig på en vårdcentral. 

Däremot ska de erbjudas samma kontinuitet i vården som en listad patient.

Alla patienter har samma rätt till tolk. Som vårdgivare har du ett ansvar att säkerställa att din patient förstår dina instruktioner.  

Gemensamt för dessa grupper är att besök till läkare inom primärvården kostar 50 kronor. Övriga avgifter kan skilja sig åt beroende av grupp och region. 

För mer information om aktuella avgifter, titta på regionens hemsida, tala med ansvarig enhet eller person i din region eller kontakta oss på vårdförmedlingen så hjälper vi dig vidare. 

Det är patientens juridiska status som avgör vilken vård den har tillgång till och vad den ska betala. Vad anhöriga har för tillstånd att vistas i Sverige är inte kopplat till patientens tillgång till vård. Till exempel har en gravid patient som är papperslös tillgång till subventionerad mödrahälsovård, oberoende av sin partners juridiska status.  

Ersättningen beror på vilken grupp av patienter det gäller: 

För asylsökande och de med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet betalar migrationsverket en schablonsumma till regionen för individer som bor där. Regionen kan sedan ansöka om ytterligare ersättning för viss sorts vård. 

För papperslösa erhåller alla regioner ersättning som baseras på antalet folkbokförda i regionen. 

För alla patienter i dessa grupper gäller att vårdgivaren får ersättning av regionerna. Vårdgivarna själva har alltså ingen kontakt med migrationsverket i frågor som rör sjukdomstillstånd, avgifter eller ersättning, utan ger den vård som patienten är i behov av och får ersättning utifrån de regler som gäller inom sin region. 

Om patienten du träffar är asylsökande, papperslös eller har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet så har den tillgång till subventionerad vård. 

Det finns ingen begränsning i vilken vård som kan ges till dessa patienter och vissa regioner har beslutat att erbjuda dessa patientgrupper samma vård som folkbokförda patienter. Som vårdgivare måste du utgå från den enskildes medicinska behov när du ger vård. 

I korthet ska patienterna erbjudas: 

• All vård som inte kan anstå (se definition nedan) 
• Mödrahälsovård 
• Preventivmedelsrådgivning 

• Vård vid abort 

Patienterna har också rätt till läkemedel, hjälpmedel, sjukresor och vård enligt smittskyddslagen.  

Alla patienter har samma rätt till tolk, och det är ditt ansvar som vårdgivare att se till att du kan kommunicera med din patient så att ni förstår varandra.  

Barn som är papperslösa eller asylsökande och har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt till fullständig vård på samma villkor som barn med personnummer. 

Enkelt beskrivet är det den vård en person behöver för att inte bli sjukare. Här ingår även vård som ges för att minska lidande och som motverkar en försämrad hälsa. Vården ska ges för att ett sjukdomstillstånd inte ska förvärras samt då själva sjukdomstillståndet kan leda till annan ohälsa.  

Därför ska patienter som är asylsökande, papperslösa eller har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet bedömas på samma vis som folkbokförda patienter. Bara behandlande läkare eller tandläkare som har kunskap om patientens individuella förutsättningar kan bedöma om en patients vård kan anstå eller inte. 

Vårdpersonal är skyldiga att erbjuda vård utifrån den enskildes medicinska behov och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.  

Som vårdpersonal har du även ett ansvar att agera utifrån etiska principer om att bota och lindra, att skydda människoliv och alltid utgå från människors lika värde. 

Följande kan räknas som vård som inte kan anstå (enligt Socialstyrelsen): 

• akut vård och behandling (omedelbar vård) 
• vård och behandling som är mer än omedelbar vård 

• vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten 
• vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd 
• vård för att undvika mer omfattande vård och behandling 
• vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder 
• vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård) 

• vård för personer med särskilda behov (tortyr, allvarliga övergrepp, trauma) bör bedömas särskilt omsorgsfullt. 

Patienterna ska ges tillgång till all vård som inte kan anstå, det gäller både akut och planerad vård. Det finns alltså ingen begränsning kring vilken typ av vård som kan erbjudas. 

Ja, det kan du. Beskriv gärna vilken juridisk status patienten har i remissen och varför du som vårdgivare bedömer att vården inte kan anstå. Vårdgivaren som tar emot remissen måste träffa patienten och göra en egen bedömning enligt gängse rutiner för att kunna avgöra om vården kan anstå eller ej.  

Målet är att patienterna ska få de insatser som de är i behov av, följ därför dina ordinarie rutiner kring kontakt med kommunen. Men de här fallen kan vara komplicerade – om du behöver stöd och hjälp kan du kontakta antingen den ansvarige på din region eller oss på Vårdförmedlingen. 

Bara den läkare eller tandläkare som är ansvarig för patienten kan neka vård i de fall de bedömer att vården kan anstå och att det inte kommer innebära risker för patientens hälsa.  

För att kunna avgöra om det är vård som kan anstå eller inte måste patienten undersökas och bedömas enligt gängse rutiner av vårdgivaren.  

Om du bedömt att vården kan anstå och du tänker neka en patient vård även om det föreligger ett medicinskt behov, så bör du vara noga med att förklara för patienten varför du bedömer att vården kan anstå och varför det inte innebär någon risk för patientens hälsa.  

Obs: du som nekar vården är den som ansvarar för beslutet, så det är viktigt att journalföra varför den uteblivna vården inte anses utgöra en risk för patientens hälsa.  

Ja, både papperslösa, asylsökande samt de med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt till subventionerade läkemedel inom läkemedelsförmånen. Tänk på att vissa fabrikat och förpackningar kan vara subventionerade medan andra inte är det. 

Det är viktigt att recepten förskrivs korrekt för att patienten ska få ut sina mediciner.  

Om patienten har en ID-handling kan receptet skickas elektroniskt till ett specifikt apotek, men saknas ID-handling behöver patienten i stället få ett pappersrecept i handen. 

För asylsökande och personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet skriver du receptet som vanligt. 

För patienter som är papperslösa behöver du ange ”Utan tillstånd, betalas av [aktuell region]” i doseringsrutan på varje enskilt läkemedel. Till exempel: ”Utan tillstånd, betalas av Region Stockholm” - annars får patienten betala fullpris.  

Patienten betalar 50 kr per förskrivningstillfälle och/eller uttag. Förskriv därför gärna flera läkemedel vid samma datum om det är möjligt, så att det inte blir onödigt dyrt för patienten. 

Till exempel: En patient som har tre olika mediciner förskrivna vid tre olika datum, betalar 150 kr. Om dessa tre läkemedel förskrivits vid samma tillfälle av samma förskrivare hade patienten bara behövt betala 50 kr.  

Nej, du får inte kontakta Migrationsverket utan patientens medgivande eftersom du har tystnadsplikt och arbetar under sekretess. Gällande kontakter med myndigheter och övriga gäller samma sekretess som för övriga patienter, följ din lokala rutin. 

Du ska följa samma rutin som används för alla patienter, eftersom de här patientgrupperna omgärdas av samma sekretess. Om exempelvis polisen frågar efter en person ska du motringa och sedan enbart svara på om personen finns i lokalen eller inte. Kontakta din chef för råd.  

Kontakta ansvarig enhet eller person i din region alternativt kontakta oss på Röda Korsets vårdförmedling så hjälper vi dig vidare.